Södermanlands runinskrifter 242

Från Wikipedia
Södermanlands runinskrifter 242
Södermanlands runinskrifter 242
Södermanlands runinskrifter 242
SignumSö 242
RAÄ-nr Västerhaninge 7:1
OmrådeSödermanland
PlaceringStav, Västerhaninge socken
Koordinater59°05′32″N 18°04′22″Ö / 59.09209°N 18.07275°Ö / 59.09209; 18.07275
Tillkomsttid1000-talet e.Kr.
Ristad avokänd

Sö 242 är en runsten i byn Stav i Västerhaninge socken, Haninge kommun och Sotholms häradSödertörn. Stenen hittades 1885 i samband med upplöjning av Svartängen cirka 120 meter öster om nuvarande plats. Den låg då intill en cirka 2,4 meter bred och 360 meter lång stenkista som sannolikt ingått i en vägbank. Stenen flyttades till närmaste gårdstomt och restes framför ett boningshuset och där står den fortfarande. Runorna är infogade i en bandslinga som förenas i ett kors och motivet kallas korsbandssten. Stenen är 194 cm hög och 86-106 cm bred.

Inskriften[redigera | redigera wikitext]

Translitterering av runraden:

+ auþa + raisti + stain : at : haralt · buata · sin : auk · fastlauk · at + faþur sin[1]

Normalisering till runsvenska:

Auða ræisti stæin at Harald, boanda sinn, ok Fastlaug at faður sinn.[1]

Översättning till nusvenska:

Öda reste stenen efter Harald, sin make, och Fastlög efter sin fader.


Se även[redigera | redigera wikitext]


Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Runinskrifter i Haninge, Harry Runqvist, 1975, Haninge Hembygdsgille
  • Bro till evigheten, Andreas Nordberg och Lars Andersson, kap: En hane gal för hedningarna, Roger Wikell, 2009, ISBN 91 87006 448

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Samnordisk runtextdatabas, Sö 242, 2014