Södertälje kanal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Södertälje Kanal
Längd 5,2 km
Slussar 1
Lyfthöjd Max: 1,2 meter
Övre restriktioner
för båtar

 - Längd
 - Bredd
 - Djup
 - Masthöjd

135 meter
17-18 meter
6,5-6,8 meter
40,5 meter


Södertälje kanal är en kanal som går igenom centrala Södertälje i östra Södermanland. Kanalen förbinder Mälaren och Södertäljeleden i Östersjön och går via sjön Maren. Höjdskillnaden mellan Mälaren och havet är normalt 0,6 m. Kanalen har en sluss, den största i Norden i längd och bredd.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Järnvägsbron öfver Södertelge kanal, 1881.
Södertälje Mälarbron över Kanalen. Under broklaffarna syns den gamla f.d. Slussen.

Att göra vattenvägen igenom Södertälje farbar har varit en angelägen fråga ända sedan vikingatiden. Så långt tillbaka i tiden hade dock inte landhöjningen gjort näset helt omöjligt för sjöfart – man kunde fortfarande släpa båtar över de grundaste partierna.

Vägen igenom kanalen i Södertälje har under hela sin existens varit den snabbaste vägen mellan Mälaren och Saltsjön om man anländer söderifrån. Trafiken där var viktig för samhällena Helgö (400-tal–700-tal), Birka (700-tal–900-tal) och Sigtuna (sent 900-tal och framåt) att man även sedan kanalen mot slutet av vikingatiden (1000-talet) blivit alltför grund för att släpa båtar igenom skapade en slags rullband av stockar, på vilka man drog båtarna. Detta krävde mycket personal. Södertälje har till stor del växt upp som ett samhälle runt kanalen.

Under 1400-talet lät Engelbrekt göra vissa arbeten med att rensa upp, och gräva i kanalen. Arbetet avslutades dock inte. Karl XI återupptog arbetet, och byggde en kanal mellan sjön Maren i centrala Södertälje och Igelstaviken. Denna kanal underhölls dock mycket dåligt och förföll med tiden. Rester av den är dock fortfarande synliga på sina håll. Framför allt delen mellan Scanias huvudkontor och Pershagen där det i stort sett fortfarande finns en öppen vattenväg.

Det var slutligen under Erik Nordewalls ledning mellan 1806 och 1819 som kanalen fick en sluss, och blev farbar hela vägen från Mälaren till Östersjön.

På tidigt 1900-tal var kanalen dock alldeles för smal och slingrig för moderna fartyg, och mellan 1917 och 1924 grävdes kanalen om till stor del i ny sträckning genom Södertäljeåsen och utrustades med en ny sluss, som fortfarande används. Södertälje nya kanal invigdes den 17 november 1924 av Gustaf V, i närvaro av prinsessorna Ingeborg, Martha och prinsarna Wilhelm och Eugen samt cirka 600 inbjudna gäster.[1] Slussen i Södertälje är den största i Norden. Under 1970-talet genomfördes ytterligare bredd- och grundningsarbeten i kanalen. Det finns idag planer men inget beslut på att ersätta slussen med en ny och större.

Järnvägsbron[redigera | redigera wikitext]

I samband med kanalbygget byggdes även en dubbelspårig järnvägsbro över kanalen. Bron öppnades för trafik den 1 oktober 1921, och var försedd med en klaff som vägde 610 ton. Längden var 142,8 meter, klaffspannet var 33 meter och den fria öppningen över kanalen 24 meter. Den totala vikten var 770 ton. Konstruktör och leverantör var AB Lindholmen-Motala, avd. Motala verkstad.[2]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Södertälje sluss från Mälaren med gångbar slussport, Slussbron och Yttre Maren i Östersjön.

Kanalen är tungt trafikerad, och den enda förbindelsen mellan Mälaren och Saltsjön som kan ta riktigt stora båtar. De viktigaste hamnarna i Mälaren är Västerås och Köping som är helt beroende av Södertälje kanal för transporter av industrigods. Mycket oljeprodukter transporteras också genom kanalen på tankbåtar, i första hand till en depå i Västerås.

Trafikfakta[redigera | redigera wikitext]

Under 1996 trafikerades kanalen av

  • 3 969 lastfartyg
  • 10 700 fritidsbåtar
  • Ett antal passagerarfartyg

Detta medför en trafik på över 40 båtar per dygn, och drygt 5 miljoner ton fraktat gods (varav ca 4 miljoner ton var på väg in i Mälaren, och 1 miljon ton på väg ut).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, 26:e årgången [5 oktober 1924 - 27 september 1925], D F Bonnier, Göteborg 1925, s. 121
  2. ^ Hvar 8 dag - illustreradt magasin 1921-1922, Bonniers tryckeri, Göteborg 1922 s.43

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Roselius, Magnus: Livsnerv och tapphål för Mälardalen. I: Kanaler : Svenska turistföreningens årsbok, 1995 (Stockholm, 1994)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]