Södra Teatern
- Denna artikel handlar om Södra Teatern i Stockholm. Se även Södra Teatern i Malmö.
Södra Teatern är en teater vid Mosebacke torg på Södermalm i Stockholm. Teatern byggdes 1852 och är en av Sveriges äldsta aktiva teatrar, numera i Riksteaterns regi. Stora Scenen är från 1859 och rymmer 414 personer, varav 240 parkettplatser. I huset finns även sex andra scener, fem barer och en restaurang. Under sommaren finns även tre uteserveringar på Södran, Terrassen, Södra Bars veranda och Sjuans balkong, alla med utsikt över centrala Stockholm. Södra Teatern har en internationell profil och presenterar en stor variation av evenemang året runt på de tre egna scenerna.
Historia
I slutet av 1700-talet låg värdshuset Stockholms vapen där Södra Teatern är beläget idag. Värdshuset hade en trädgård och stor utsikt över Stockholm. Det byggdes ut i början av 1800-talet till ett "förlustelseställe" med bland annat karuseller, dansbana och sommarteater.
År 1853 revs värdshuset och en teater byggdes efter ritningar av Per Axel Nyström. Samma år invigdes den första salongen som erbjöd farser, vaudeviller och komedier. I augusti 1857 brann teatern ned samtidigt som flertalet andra byggnader runt Mosebacke (se Mosebacke brand 1857). Under uppbyggnaden av den nya teatern huserade teaterdirektör Ludvig Zetterholm med sitt sällskap bland annat i den gamla Meyerska sidenfabriken på Sankt Paulsgatan 13.[1] Den 1 december 1859 invigdes den nuvarande Södra Teatern. Arkitekt var Johan Fredrik Åbom.[2] Dagen efter invigningen kallades den av Aftonbladet för en av världens vackraste teatrar. Teaterns framgångar fortsatte fram till 1873 då pengarna oväntat tog slut. Zetterholm kunde inte betala ut skådespelarnas löner och i ren desperation gick han upp till vinden och tog sitt liv. Det sägs att hans vålnad än i dag finns kvar på teaterns öde vind.
År 1890 skedde ytterligare en olycka vid teatern då Victor Rolla, varietéartist och fallskärmshoppare, omkom i vad som senare har kallats Sveriges första flygrelaterade dödsolycka. Han hade engagerats av källarmästaren Quintus Mellgren, som drev restaurangen i teaterhuset. Rolla lyfte från Mosebacke med en ballong som störtade en stund efter starten, och Rolla omkom.[3]
År 1896 tvingades teatern att stänga efter att riksdagen hade infört alkoholförbud under föreställningarna, vilket ledde till att publiken svek. Efter ett halvårs ombyggnationer, öppnade teatern igen den 29 december[4] 1900, men det dröjde ytterligare fem år innan de gjorde succé, det stora genombrottet för nya Södra Teatern blev revyn Stockholmsluft, 1905.
Efter första världskriget efterfrågades ett nöjesliv à la Paris även i Stockholm. Södran hittade sin plats på nöjeskartan med hjälp av bland annat författaren Kar de Mumma och artister som Thor Modéen och Sickan Carlsson. 1939 tog Gustaf Wallenberg över som teaterchef på Södra Teatern. Han satte upp revyn Uppåt väggarna, vari Nils Poppe slog igenom.
Under 1950-talet började intresset för revyer minska och samtidigt hade lokalerna blivit alltför slitna och 1958 togs ett rivningsbeslut. Beslutet upprörde många, bland annat Evert Taube som startade en proteströrelse för att rädda Södran. Upprustningen skedde successivt, och inte förrän 1967 kunde Södra Teatern återinvigas.[5] Teaterscenerna i Ingmar Bergmans Oscarsbelönade film Fanny och Alexander 1982 spelades in här. 1984–1985 sattes musikalen Kavallerijungfrun upp på Södra Teatern.
Byggnaden har under början av 1900-talet byggts ut genom bredda den med ytterligare två rader på vänstra sidan och en våning extra, från fyra till fem våningar. De tre ingångarna har blivit fem, och fyra statyer ovanför portarna har tagits bort.
Södra Teatern idag
Idag är Södra Teatern främst en scen för internationella gästspel med ett varierat utbud av konserter, skådespeleri, seminarier, föreläsningar, musikklubbar med mera. Det går också att hyra teaterns lokaler för konferenser, fester med mera. Teatern säger sig vilja spegla tiden genom olika former av sceniska uttryck. Målet är att vara både internationellt och interkulturellt genom att i sin repertoar presentera olika områden i världen. Detta tar sig i uttryck bland annat genom debatter, temaarrangemang och festivaler. Diskussionerna rör ofta frågor om kulturkrockar, identitet och normativitet. År 2007 lånade Södra Teatern ut sin lokaler till Stockholm Prides "hjärna", PrideHouse. I huset finns fortfarande nattklubben Mosebacke Etablissement. 2012 avsåg Riksteatern som äger verksamheten att driva den med deras namn. Detta väckte protester och namnbytet kom i praktiken aldrig att användas.
Uppsättningar
Den nya Södra Teatern invigdes 1 december 1859 med två pjäser av Frans Hedberg: Invigningen och Det är aldrig för sent.[6]
Referenser
Fotnoter
- ^ ”Tidningsnotis”. Aftonbladet: s. 2. 1 december 1858. http://tidningar.kb.se/4112678/1858-12-01/edition/0/part/1/page/2. Läst 14 juli 2016.
- ^ Andersson, Henrik O.; Bedoire Fredric (19). Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (4., omarb. uppl.). Stockholm: Prisma. Libris 8357899. ISBN 91-518-1841-8
- ^ Johannesson Lars museiman, red (1990). Stadsvandringar. 13. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. Libris 3685996
- ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, Andra årgången, [1 oktober 1900 - 29 september 1901], D F Bonnier, Göteborg 1901, s. 221
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 28 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090628164337/http://www.sodrateatern.com/sv/Om-Sodra-teatern/Husets-historia/. Läst 1 september 2009. Husets historia på Södra Teaterns webbplats.
- ^ ”Teaterannons”. Aftonbladet: s. 1. 29 november 1859. http://tidningar.kb.se/4112678/1859-11-29/edition/0/part/1/page/1. Läst 4 augusti 2016.
Källor
- Stockholms teatrar i Nordisk familjebok (första upplagan, 1891)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Södra Teatern.- Södra Teaterns officiella webbplats
| ||||||||||||||||||||||||||
