Söndagsbarn (1992)

Från Wikipedia
Söndagsbarn
GenreDrama
RegissörDaniel Bergman
ProducentKatinka Faragó
ManusIngmar Bergman
SkådespelareThommy Berggren, Henrik Linnros m fl
OriginalmusikRune Gustafsson
Premiär1992
Speltid121 minuter
LandSverige
SpråkSvenska
IMDb SFDb Elonet

Söndagsbarn är en svensk dramafilm från 1992 i regi av Daniel Bergman med manus av Ingmar Bergman.

Handling[redigera | redigera wikitext]

"Jag är också ett söndagsbarn", säger far och son omväxlande på sin resa i filmen (även Bergmans favoritdramatiker August Strindberg var söndagsfödd, liksom den sanningssökande huvudpersonen "Studenten" i dennes Spöksonaten, som Bergman flera gånger regisserat). Filmen är det andra verket i Bergmans trilogi om föräldrarnas komplicerade relationsliv – TV-serierna Den goda viljan (1991) och Enskilda samtal (1996) är de båda andra.

Växelvis berättas några episoder med "Pu" (Ingmar Bergman) som barn och som vuxen och framförallt relationen till sin prästfar. En sommar vid familjens sommarställe i Dalarna berättas om spänt familjeliv och en resa med tåg och cykel, då fadern erbjuder pojken att följa med till den avlägsna kyrka fadern ska hålla gudstjänst i. Trivsam gemenskap varvas med plötsliga utbrott av upprörd vrede, oro och misshandel från faderns sida. Däremellan besöker den vuxne Ingmar sin åldrade far för samtal om det som varit och de komplicerade familjerelationerna.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Filmen hade biopremiär den 28 augusti 1992 och är tillåten från 11 år. Den har även visats på SVT och TV4.

Rollista (urval)[redigera | redigera wikitext]

Musik i filmen[redigera | redigera wikitext]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]