Sønderjylland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sønderjylland, ursprungligen hela Slesvig (ljusrosa och ljusblått), betecknar idag vanligen det sedan 1920 danska Nordslesvig (ljusrosa).
Hela det tyska Schleswig 1864-1920

Sønderjylland är den idag vanliga beteckningen på den sydligaste danska delen av den jylländska halvön, Nordslesvig. Namnet har dock tidigare betecknat hela Slesvig.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Dagens Sønderjylland sammanfaller i stort med Nordslesvig och motsvarar området för det tidigare Sønderjyllands amt.

Ursprungligen var Sønderjylland en benämning på hela det område mellan Kongeån och Eider som kom att bli hertigdömet Slesvig, och namnen har använts parallellt.

Sønderjylland ligger, som namnet antyder, söderut, närmare bestämt söder om Kongeån. Det kommer därför ofta att kallas Sydjylland, även om Sydjylland i andra sammanhang istället kan avse ett område just norr om Sønderjylland.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

På medeltiden hölls Sønderjyllands första landsting i Urnehoved. Det danska hertigdömet, som grundades under 1100-talet, blev under 1200-talet furstendöme och styrdes under lång tid från staden Slesvig, som även kom att ge namn åt Sønderjylland. Furstendömet som låg vid gränsen mot Tyskland sökte så småningom även bundsförvanter i söder, framför allt i Holstein, och området har i århundraden varit en källa till territoriella konflikter och haft skiftande tillhörighet.

Efter den tyska förlusten i första världskriget, och en lokal folkomröstning 1920, kom Nordslesvig åter att bli danskt, efter att ha varit tyskt sedan 1864. Efter en andra folkomröstning beslutades dock att övriga Slesvig, Sydslesvig, skulle fortsätta tillhöra Tyskland, inom Fristaten Preussen.

Under hela den drygt fem år långa tyska ockupationen under andra världskriget förblev den dansk-tyska gränsen oförändrad. Efter kriget, sommaren 1945, erbjöds den nya danska regeringen Syd- och Mellanslesvig, men på villkor att man i så fall tog hand om drygt 100 000 tyska civila flyktingar. Mot många dansk-slesvigska protester sade regeringen nej, och den södra delen av Slesvig är sedan 1946 en del av det tyska Schleswig-Holstein.

Minoritetsspråk[redigera | redigera wikitext]

I det danska Sønderjylland bor idag, framför allt i de södra och östra delarna, ca. 12 000 - 15 000 tysktalande danskar och tyska har fått status som officiellt minoritetsspråk.[2] Samtidigt bor det i Sydslesvig ca. 50 000 dansktalande tyskar. År 1955 kom Köpenhamn-Bonn-deklarationerna som förklarade dessa båda minoritetsgruppers språkliga och kulturella rättigheter, och nationella spänningar i gränsområdet är numera sällsynta.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Etymologiens elementer – en række eksempler: sønden (for), sønder-, syd, søndag”. Sproget.dk. Dansk Sprognævn og Det Danske Sprog- og Litteraturselskab. http://sproget.dk/temaer/ordenes-oprindelse/etymologiens-elementer-sadan-finder-man-frem-til-ordenes-historie/?exact_terms=s%C3%B8nderjylland&inexact_terms=. Läst 20 augusti 2013. 
  2. ^ ”Danmarks tredje rapport i henhold til den europæiske pagt om regionale sprog eller mindretalssprog, april 2010”. Indenrigs- og Sundhedsministeriet, Danmark. http://www.uvm.dk/Om-os/Ministeriets-internationale-arbejde/Europa-og-uddannelse/Europaraadet/~/media/UVM/Filer/Om%20os/PDF11/111031_dks_tredje_rap.ashx. Läst 20 augusti 2013. 

Se även[redigera | redigera wikitext]