S/S Great Eastern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
S/S Great Eastern
Great Eastern 1866.
Great Eastern 1866.
Allmänt
Typ Passagerarfartyg
Historik
Sjösatt 1 maj 1854
I tjänst 31 januari 1858
Öde Upphuggen 1889-90.
Tekniska data
Längd 211 m
Deplacement 32 000 ton
Maskin Fyra stycken ångmaskiner för skovelhjulen samt en extra motor för propellern. Sammanlagda effekten låg på 6MW, 8000 hk
Besättning 418 man

S/S Great Eastern var ett ångfartyg konstruerat av Isambard Kingdom Brunel som korsade Atlanten. Det var med sina 211 meters längd världens största fartyg när det sattes i tjänst 1858 och förblev det största fram till RMS Oceanic 1899.

Historia[redigera]

Företaget Eastern Steam Navigation Company grundades år 1851 för att finansiera och bygga skeppet. Visionerna var stora; Great Eastern skulle bli större, starkare och mer imponerande än alla andra fartyg som någonsin byggts.

Till chefingenjör och drivkraft i projektet utsåg företaget britten Isambard Kingdom Brunel som ansågs vara tidens skickligaste och mest visionäre ingenjör. Arkitekten för projektet blev John Scott Russell.

Och riktig kris blir det när Rusell i februari 1856 försattes i konkurs och fordringsägarna stoppade skeppsbygget. Efter tre månaders dödläge går fordringsägaren med på en förlikning efter erhållen betalning, fortgår skeppsbygget ett år till.

Jungfruresan påbörjades den 7 september 1859. Veckan därpå, efter att äntligen ha fått se Great Eastern segla ut till havs, dör Isamband Kingdom Brunel av ett slaganfall.

Fartyget som var avsett för 4.000 passagerare i trafik på rutten Storbritannien-Australien, men visade sig ekonomiskt olönsam i linjetrafik. Fartygets konstruktion gjorde även att hon rullade starkt vid sjögång och gjorde resorna obehagliga. Great Eastern användes vid mitten av 1860-talet för nedläggning av de första Transatlantiska telegrafkablarna mellan England och USA.[1]

Noter[redigera]

  1. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Källor[redigera]