Sunet
| Den här artikeln saknar källhänvisningar och kan därför inte verifieras. (2011-03) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
SUNET, Swedish University Computer Network, är ett datornätverk som kopplar samman Sveriges universitet och högskolor. Totalt är 24 orter uppkopplade mot SUNET. Det har kontakt med Internet i omvärlden genom nätverket NORDUnet som kopplar samman de olika universitetsnäten i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Driftansvaret för SUNET hanteras sedan 2007 väsentligen av organisationen NUNOC, som även använder olika underleverantörer. SUNET är ett rådgivande organ under Vetenskapsrådet, Sveriges största statliga forskningsfinansiär.
Kostnaden för SUNET:s verksamhet fördelas till största delen på anslutna universitet och högskolor enligt en fördelningsnyckel. Men en del bekostas av Utbildningsdepartementet via det förvaltande organet Vetenskapsrådet.
Innehåll |
[redigera] Historia
SUNET kom till i början av 1980-talet genom ett program av Forskningsrådsnämnden (FRN) och Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU). När programmet var slut tog universitetsdatorcentralerna på sig att driva SUNET vidare. Till en början bestod nätet av ett antal hopkopplade terminalväxlar som gjorde det möjligt att ansluta en dataterminal på en plats till en dator på en annan universitetsort.
Under 1986 moderniserades nätverket till att möjliggöra kommunikation mellan datorer tillverkade av Digital (Digital Equipment Corporation). Kommunikationen baserades på Digitals nätprotokoll DECnet och Televerkets X.25-tjänst Datapak. Att just Digital-datorer fick möjlighet att kopplas samman berodde på att en mycket stor andel av universitetens datorer, med kommunikationsmöjligheter, var tillverkade av Digital. Till en början var det ungefär 65 datorer av typ VAX, PDP, DEC-10/20 som anslöts. Men efter några år blev det ohållbart ekonomiskt och praktiskt att ha kvar Televerkets X.25-tjänst. 1988 hyrdes därför ett antal fasta telelinjer, samtidigt möjliggjorde man kommunikation mellan andra datorer än enbart datorer från Digital. Detta medförde att mer än 2000 datorer blev anslutna till SUNET.
Efter detta har utvecklingen gått snabbt. 1988/89 infördes 6 linjer på 64 kbit/s vardera i ett sk LAN-bryggenät, samtidigt som superdatorer hos NSC (Nationellt superdatorcentrum, Linköping) och SDCN (Superdatorcentrum Norr, Sundsvall) anslöts och NORDUnet kom till. LAN-bryggenätet utvecklades snart med ytterligare 6 st linjer på 64 kbit/s och 1990/91 kunde de flesta högskolor ansluta sig. Efterhand blev kommunikationsprotokollet TCP/IP helt dominerande i SUNET.
Under början av 1990-talet svarade SUNET för en mycket stor andel av Internet-trafiken från Sverige. Efterhand växte dock olika kommersiella Internetleverantörer fram, som tog hand om Internet-anslutning för verksamheter utanför universitetsvärlden.
Det huvudsakliga driftansvaret för SUNET låg under många år hos KTHNOC (från början SUNET-gruppen), en driftgrupp med hemvist på KTH i Stockholm. I samband med igångkörning av den senaste versionen av SUNET, OptoSUNET, under 2007 flyttades driftansvaret över till den nybildade organisationen NUNOC.
[redigera] Nätteknik
Flera generationer av nätteknik har avlöst varandra i SUNET. Fram till och med 2006 användes i GigaSUNET centrala länkar på upp till 10 Gbit/s medan lokala anslutningar kunde göras med upp till 2,5 Gbit/s. Från 2007 används i OptoSUNET centrala förbindelser på upp till 40 Gbit/s, lokala anslutningar kan göras med 10 Gbit/s eller 1 Gbit/s beroende på behov hos varje universitet eller högskola. Dessutom erbjuds i OptoSUNET en möjlighet att hyra en egen förbindelse (egen våglängd) mellan två anslutningspunkter.
[redigera] Några nyckelpersoner i SUNET
- Hans Wallberg, ungefär VD, med ansvar för samordning och utveckling (fd datachef vid Umdac, Umeå universitet)
- Börje Josefsson, ungefär teknikchef, med ansvar för teknikutveckling.
- Kåre Bremer, ordförande i Sunets styrelse från 2011 (rektor vid Stockholms universitet)
- Ann Matzén, Sunet-administratör vid Vetenskapsrådet
Tidigare aktiva:
- Mille Millnert, ordförande i Sunets styrelse till och med 1 februari 2011 (fd rektor vid Linköpings universitet)
- Gun Djerf, fram till och med 2010 ordförande i Sunets tekniska referensgrupp, medlem i Sunets styrelse, Sunet-representant i Terena 2006-2010 (IT-strateg vid Linköpings universitet)
- Sven Tafvelin, mångårig medlem i Sunets styrelse, fram till och med 2010 (professor i datorteknik vid Chalmers tekniska högskola)
- Lars-Elve Larsson, mångårig medlem i Sunets styrelse (fd IT-chef vid Uppsala universitet, slutade våren 2006)
- Arne Sundström, mångårig medlem i Sunets styrelse, fd Sunet-representant i Terena (fd IT-chef vid Lunds universitet, slutade 30 juni 2006)
- Olle Thylander, mångårig sekreterare för Sunet fram till 2008, Sunet-handläggare vid Vetenskapsrådet (forskningssekreterare vid Vetenskapsrådet)
- Lennart Forsberg, mångårig Sunet-informatör fram till 2008 (informatör vid Umdac, Umeå universitet)
- Björn Eriksen, registrerade Sveriges nationella toppdomän .se 1986 och skickade den första svenska e-posten
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- Om SUNET, via SUNET:s egen webbplats
- SUNET-historik, även videoinspelning, Sven Tafvelin, presentation 2008-05-08
- Sunet during more than 20 years, Hans Wallberg, presentation 2009-10-14
[redigera] Externa länkar
- SUNET, egen webbplats
- NUNOC, egen webbplats
- NORDUnet, egen webbplats
- VETENSKAPSRÅDET, egen webbplats
- TERENA, egen webbplats