Sabor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hrvatski sabor
Kroatiens parlament
Typ
Utformning enkammarriksdag
Ledning
Talman Josip Leko (SDP)
sedan 30 september 2012
Struktur
Antal platser 151
Nuvarande mandatfördelning
Politiska grupper Regeringen
  •      SDP (60)
  •      HNS (14)
  •      IDS (2)
  •      HSU (4)


Oppositionen

  •      HDZ (43)
  •      HL (6)
  •      HDSSB (7)
  •      SDSS (3)
  •      HGS (2)
  •      HSS (1)
  •      BDSH (1)
  •      HSP-AS (1)
  •      Oberoende ledamöter (7)
Val
Valsystem Proportionellt valsystem
Senaste valet 4 december 2011
Mötesplats
Croatian parliament.jpg
Parlamentspalatset
Webbplats
www.sabor.hr

Sabor, formellt Hrvatski sabor, är Kroatiens parlament. Parlamentet har mellan 100 och 160 ledamöter som väljs på ett mandat om fyra år. Nuvarande antal (år 2012) ledamöter är 151, varav 8 representerar de etniska minoriteterna i landet och 3 den kroatiska diasporan.

Sabor har sitt säte i Parlamentspalatset beläget vid Sankt Markus torg i stadsdelen Gradec som utgör huvudstaden Zagrebs historiska kärna.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Redan under medeltiden samlades kroatiska adelsmän för att fatta beslut rörande de områden som de behärskade. En del av dessa möten var lokala medan andra var av nationell karaktär. Dessa möten kom att bära olika namn såsom stanak, shod, shodište, spravišće, sbor, sborište, vijeće, skupština och sabor. Det sistnämnda var det vanligaste namnet på dessa möten och gav sedermera även namnet till Kroatiens parlament. På 800-talet kröntes den första kroatiske kungen men det första ”sabor” för vilket det finns skriftliga bevis i form av ett protokoll och slutsatser hölls den 19 april 1273[1].

Vid parlamentet i Cetin (Cetinski sabor) den 1 januari 1527 valdes Ferdinand I av Österrike till kung av Kroatien. Den 29 oktober 1918 fattade det kroatiska parlamentet det historiska beslutet att avbryta alla stadsbärande kontakter med Österrike-Ungern och att ansluta Kroatien till den nyskapade staten Sloveners, kroaters och serbers stat. Nationalrådet bekräftade dock aldrig beslutet att Kroatien skulle gå samman med Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike. Parlamentet upplöstes 1918 och sammanträdde inte förrän 1942 efter att den fascistiska Oberoende staten Kroatien skapats. Parlamentsledamöterna sammanträdde dock bara tre gånger under året innan den autokratiske riksföreståndaren Ante Pavelić upplöste parlamentet. Efter att jugoslaviska antifascistiska styrkor intagit Zagreb 1945 kunde ZAVNOH (Folkets antifascistiska råd för befrielse av landet) sammankalla parlamentet. Vid det fjärde mötet den 25 maj 1945 fattades beslutet att ändra namnet på parlamentet till ”Narodni sabor Hrvatske” med betydelsen ”Kroatiens folkparlament”. Grundlagen fastslog att det nya parlamentet skulle vara det högsta organet för statsmakten. I realiteten låg den verkliga makten hos centralkommittén (det jugoslaviska kommunistiska partiet) och dess ordförandeskap. 1990 hölls de första demokratiska och pluralistiska valen i Kroatien. En majoritet av befolkningen röstade för att Kroatien skulle utträda ur Jugoslavien. För första gången på flera decennier inträdde demokratisk valda partier som representerade folkviljan i parlamentet.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sabor.hr (kroatiska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]