Sachsen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Sachsen (olika betydelser).
Freistaat Sachsen
Swobodny stat Sakska
Flagga Vapen
Sachsens flagga Sachsens vapen
Karta
Tyskland med Sachsen markerat
Snabbfakta
Huvudstad: Dresden
Yta: 18 413 km² (10:e)
Folkmängd: 4 050 204 (september 2003)
Folktäthet: 238 invånare/km²
Offentliga skulder relativt: 3 783 €/invånare (2002)
Offentliga skulder totalt: 16,5 miljarder € (2002)
ISO 3166-2: DE-SN
Officiell webbplats: www.sachsen.de
Politik
Ministerpresident: Stanislaw Tillich (CDU)
(sedan 2008-05-28)
Styrande partier: CDU och FDP
Mandatfördelning i Lantdagen: CDU 58
Die Linke 29
SPD 14
FDP 14
Die Grünen 9
NPD 8
Senaste val till lantdagen: 30 augusti 2009
Nästa val: 2014
Representation i förbundsrepubliken
Röster i Förbundsrådet (Bundesrat): 4

Sachsen (officiellt: Freistaat Sachsen, sorbiska Swobodny stat Sakska) är ett av Tysklands förbundsländer och historiskt ett tyskt kungarike och kurfurstendöme. Sachsen gränsar i öster till Polen, i söder till Tjeckien (med Erzgebirge ’malmbergen’, som gräns), i väster till Bayern, Thüringen, Sachsen-Anhalt och i norr till Brandenburg. Delstatshuvudstad är Dresden. Delstaten har 4 miljoner invånare utspridda på 18 412 kvadratkilometer (242 invånare per kvadratkilometer).

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sachsens historia

Sedan sjätte århundradet under folkvandringstiden lämnades Elbeområdet av germanerna, som drog sig västerut, åt slaviska stammar. Senare uppstod en motvåg, och år 929 angrep tyskarna under kung Henrik I av Tyskland (f.d. hertig av Sachsen) slaverna och överskred Elbe, samt byggde fästningen Meissen. Den slaviska befolkningen blev successivt germaniserad. 1089 förlänades området åt Henrik av Eilenburg av huset Wettin, med titeln markgreve av Meissen, och under 1100-talet började tyska bönder flytta hit. Under 1200-talet kodifierades rättspraxisen i Sachsen i Sachsenspiegel, en lagbok på lågtyska av ansenligt rättshistoriskt intresse.

Under 1700-talet kom Sachsens granne i norr, Preussen, att utvecklas som krigarstat och 1745 besegrades Sachsen av preussarna i slaget vid Kesselsdorf. Sachsen fick betala en miljon thaler i lösen, men angreps snart på nytt och sjuårskriget (1756-1763) mellan huvudkombattanterna Preussen och Österrike kom till stor del att utspelas på sachsisk mark. Landet förstördes i hög grad av både fientliga och allierade styrkor.

Från 1763 regerades Sachsen av kurfursten Fredrik August III, vilken 1806 kröntes till kung av Sachsen (då han tog sig kunganamnet Fredrik August I). Det nya kungariket kom att ingå i Rhenförbundet och fick Dresden som huvudstad. 1809 inleddes på order av Napoleon förstörelsen av huvudstadens fortifikationerna och 1829 blev Dresden en öppen stad.

Efter Napoleons nederlag 1813 förlorade Sachsen sin bundsförvant och på grund av troheten mot Napoleon fängslades Fredrik August I av Sachsen en tid i Berlin. Wienkongressen 1815 medförde en förlust av tre femtedelar av statens territorium till Preussen, och Sachsens politiska roll i Tyskland minskade avsevärt i betydelse.

1918 abdikerade Sachsens siste kung, Fredrik August III, och landet blev Fristaten Sachsen (som sedan 1990 åter är statens officiella beteckning).

Efter andra världskriget ingick Sachsen från 1945 till 1949 i den sovjetiska ockupationszonen, SBZ (Sowjetische Besatzungszone), och sedan i Östtyskland från 1949. 1952 upplöstes Sachen och bildade de tre östtyska distrikten Dresden, Karl Marx-Stad och Leipzig. Vid Tysklands återförening 1990 återskapades Sachsen som ett förbundsland.

Större städer[redigera | redigera wikitext]


Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Sachsen har genom tiderna haft stor lantbruksproduktion och omfattande gruvdrift. Tysklands industrialisering hade en tyngdpunkt i Sachsen med bland annat bilindustri och finmekanisk industri. Sachsen är berömt för porslinsproduktionen i bland annat Meissen.

Andra världskriget, de sovjetiska demonteringarna och förfallet under DDR-epoken skadade Sachsens industri svårt. Idag investerar bland andra VW i delstaten, främst i trakten runt Zwickau. Sedan 1990 har ett flertal olika amerikanska chiptillverkare investerat miljardbelopp i Dresden.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Sachsens distrikt

I Sachsen finns tio Landkreise och tre kretsfria städer.

Landkreise
Kretsfria städer

Tidigare indelningar[redigera | redigera wikitext]

År 2012 ersattes regeringsdistrikten av tre Direktionsbezirke Chemnitz (1), Dresden (2) und Leipzig (3), vilka 2013 sammanfördes till en enda myndighet, Landesdirektion Sachsen med säte i Chemnitz.

Landkreise Sachsen.svg
Sachsen rbchemnitz.png 1990
Saxony Direktionsbezirk Chemnitz.png 2008
Kommunreform Sachsen 2008
regeringsdistrikt Chemnitz
Vapen Landkreis Huvudort
Wappen Erzgebirgskreis.svg ERZ Erzgebirgskreis Annaberg-Buchholz
Wappen Mittelsachsen.svg FG Landkreis Mittelsachsen Freiberg
Z Landkreis Zwickau Zwickau
Wappen Vogtlandkreis.png V Vogtlandkreis Plauen
kretsfria städer
1. Coat of arms of Chemnitz.svg C Chemnitz
Sachsen rbdresden.png 1990
Saxony Direktionsbezirk Dresden.png 2008
Kommunreform Sachsen 2008
regeringsdistrikt Dresden
Vapen Landkreis Huvudort
Wappen Landkreis Bautzen.svg BZ Landkreis Bautzen
(Wokrjes Budyšin)
Bautzen
(Budyšin)
Wappen Landkreis Goerlitz.png GR Landkreis Görlitz
(Wokrjes Zhorjelc)
Görlitz
(Zhorjelc)
Wappen vom Landkreis Meissen 2009.svg MEI Landkreis Meissen Meissen
Wappen Landkreis Saechsische Schweiz-Osterzgebirge.svg PIR Landkreis Sächsische Schweiz-
Osterzegebirge
Pirna
kretsfria städer
2. Dresden Stadtwappen.svg DD Dresden
Sachsen rbleipzig.png 1990
Saxony Direktionsbezirk Leipzig.png 2008
Kommunreform Sachsen 2008
regeringsdistrikt Leipzig
Vapen Landkreis Huvudort
Wappen Landkreis Leipzig SVG.svg L Landkreis Leipzig Borna
Wappen vom Landkreis Nordsachsen.svg TDO Landkreis Nordsachsen Torgau
kretsfria städer
3. Coat of arms of Leipzig.svg L Leipzig

Politik[redigera | redigera wikitext]

Sachsens ministerpresident Stanisław Tilich (CDU)

Ministerpresidenten leder Sachsens regering. Stanislaw Tillich har varit ministerpresident sedan den 28 maj 2008.

Lantdagsvalet 2009[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i Sachsens lantdag efter 2009 års allmänna val.
Resultat

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]