Sadism
| Sadism | |
| Latin: sadismus | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | F65.5 |
Sadism är att uppleva njutning av att tillfoga någon annan människa eller ett djur smärta. Det kliniska begreppet skapades av psykiatriprofessor Richard von Krafft-Ebing i slutet av 1880-talet som motsats till masochism.[1] Markis de Sade hade med särskilt eftertryck skildrat denna typ av njutning i sina berättelser. Njutningen kan även bestå av att förödmjuka någon annan och uppträda tvingande.
Ordet har ofta också använts i betydelser som "frånstötande grymhet", "sjuklig önskan att bryta ner andra människor med våld och tortyr" oavsett sexuell kontext. Detta speglar en äldre medicinsk uppfattning att sexuella sadister är fixerade vid ett primitivt behov av att tortera sina offer/partners med omåttlig grymhet. Denna innebörd av ordet överger allt mer, och sadism och masochism ströks 2009 från socialstyrelsens lista på sjukdomsdiagnoser.[källa behövs] I populärt språkbruk är uttryck som "sadistisk mördare" eller "sadistisk pojkvän" dock fortfarande vanliga.
Litteratur
- Erich Fromm: Escape from Freedom (1941, Flykten från friheten, 1945)
- The Anatomy of Human Destructiveness (1973, Den destruktiva människan, 1976)
Se även
Noter
- ^ Richard von Krafft-Ebing, Psychopathia sexualis (1886).