Sagrada Família

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Sagrada Familia)
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Sagrada Família
Sagrada Familia 02.jpg
Geografiskt läge
Koordinater 41°24′13″N 2°10′28″Ö / 41.40361°N 2.17444°Ö / 41.40361; 2.17444Koordinater: 41°24′13″N 2°10′28″Ö / 41.40361°N 2.17444°Ö / 41.40361; 2.17444
Plats Barcelona, Katalonien
Land  Spanien
Region* Europa och Nordamerika
Data
Typ Kulturarv
Kriterier i, ii, iv
Referens 320
Historik
Världsarv sedan 1984  (8:e mötet)
Sagrada Família på kartan över världen
Red pog.svg

Sagrada Família

Sagrada Família på kartan över världen.
* Enligt Unescos indelning.

Sagrada Família (katalanska: "Heliga Familjen") är en mycket stor, ännu ej färdigbyggd basilika i Barcelona i Katalonien. Arkitekt och ursprunglig skapare till bygget var Antoni Gaudí. Det fullständiga namnet är Temple Expiatori de la Sagrada Família (Heliga Familjens Botgöringstempel). Den 7 november 2010 hölls den oficiella invigningen av kyrkan när påven Benedictus XVI konsekrerade Sagrada Família.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sagrada Família som kyrkan skulle ha sett ut om Francisco del Villars ritning färdigställts
Sagrada Famílias slutliga gestaltning efter att Antoni Gaudí valt att rita om hela kyrkan
Efter Gaudís instruktioner är fönstrena i Sagrada Familia konstruerade med minskande opacitet ju högre upp man kommer, aldra högst upp är fönstrerna helt genomskinliga för att maximera ljusinsläppet.

Initiativet till att bygga Sagrada Família togs av bokhandlaren Josep Maria Bocabella som 1866 grundat en religiös sammanslutning hängiven Josef från Nasaret la Asociación de Devotos de San José. Efter att ha samlat in en större summa pengar (172.000 pesetas) i form av allmosor, köpte han 1881 in mark att uppföra ett tempel på tillägnat den Heliga Familjen. Arkitekten Francisco del Villar anlitades (han var vid tidpunkten stiftansvarig arkitekt i Barcelona) att rita kyrkan. Francisco del Villar valde att rita kyrkan i nygotisk stil.

Efter att den första stenen lagts vid en cermoni som sammanföll med Josefs helgondag den 19 mars 1882 kom själva byggandet igång först ett år senare. Redan efter några månader kom arkitekten dock i onåd med beställaren (Heliga Familjens trossamfund) av kyrkan angående finansieringen. Antoni Gaudí som både studerat och senare även arbetat under Francisco del Villar övertog arbetet i slutet av 1883, och ägnade återstoden av sitt liv åt att konstruera kyrkan.

Gaudí började med att rita om hela kyrkan och valde att utgå från naturalismen och jugendarkitekturens ideal. Eftersom grunden till Francisco del Villar kyrka redan var påbörjad utgick Gaudí från denna när han skissade på en mycket större och ambitiösare konstruktion, total gjorde Antoni Gaudí 3 revisioner på sin ritning innan han kom fram till den definitiva designen.

1890, efter att nära 7 år passerat presenterade Antoni Gaudí den första ritningen på kyrkan, året därpå påbörjades byggandet av Födelsefasaden. Gaudí väl medveten om att kyrkobygget skulle pågå långt efter hans egen död, valde att koncentrera alla resurser på att färdigställa Födelsefasaden som han menade skulle fungera som mall åt efterföljande arkitekter. Under tiden Födelsefasaden restes tillbringade Gaudí en stor del av sin tid med att efterforska hur han skulle lösa de många konstruktionsproblem han ställdes inför.

Denna efterforskning som ofta gjordes i samband med hans andra arkitektuppdrag vid Parc Güell och Colonia Güell kyrkan var enlig honom själv helt avgörande för att han skulle våga sig på den geometriskt mycket komplicerade arkitekturen som han slutligen valde för Sagrada Família. Först 1923, 40 år efter att han tagit på sig uppdraget att bygga kyrkan publicerades beräkningarna som hela kyrkans geometri bygger på, i slutet av 1980-talet kunde man med hjälp av superdatorer fastställa att beräkningarna var exakta.

Med Sagrada Família ville Gaudí skapa en kyrka där han med en ny arkitektur baserad på reglerad geometri skulle lösa vad han ansåg var brister och begränsningar den medeltida gotiska arkitekturen stod för, han menade bland annat att de stora medeltida katedralerna inte klarade av att stå upp själva utan hjälp av kryckor, rent praktiskt skulle han lösa detta genom att hela kyrkan konstruerades som en självbärande byggnad, med hjälp av reglerad geometri ville han ge kyrkobyggnaden mer rymd, ljus och funktion i form av en syntes av sina arkitektoniska kunskaper kombinerade med en komplex symbolism och visuella uttryck av trosmysterium.

Kyrkan är än idag fortfarande långt ifrån färdigbyggd. Bland annat återstår byggandet av det centrala kyrktornet (170 meter högt). År 2010 var planen att färdigställa kyrkan till 2026, då det är 100 år sedan Gaudí avled, men tidsplanen är omdiskuterad. Gaudí själv var av åsikten att byggandet skulle pågå under flera hundra år (inte helt olikt många gotiska katedraler). Senare planer siktar på en slutlig invigning senast 2030.[1] Basilikan besöks av flera miljoner turister varje år, vilket gör den till en av Spaniens främsta sevärdheter. Inträdesavgifterna (18 miljoner euro 2009) är idag de enda medel som bekostar det fortsatta bygget av La Sagrada Familia, som ägs av en privat stiftelse.

Exteriör[redigera | redigera wikitext]

Sagrada Família är en femskeppig basilika byggd efter den latinska korsplanen. När Antoni Gaudí tog över ansvaret för kyrkan valde han att bygga den på höjden. Den nya ritningen han presenterade hade 18 torn av varierande höjd där det högsta tornet får en höjd av 172,50 meter, tornen symboliserar de tolv apostlarna, de fyra evangelisterna, jungfru Maria och Jesus Kristus. Gaudí designade kyrkan med en självbärande konstruktion där det horisontella trycket leds in i byggnaden och ner i marken med hjälp av lutande pelare, detta för att undvika gotikens stävkonstruktioner som han ansåg inverkade negativt i gotiska kyrkobyggnader, bland annat genom att blockera ljusinsläppet.

Exteriören som huvusakligen utgörs av tre fasader med 4 torn vardera fick en mer praktisk användning genom att skulpera in berättelser från Bibeln direkt i fasaderna, i öst den av Gaudí uppförda Födelsefasaden som behandlar Jesus födelse och de gudomliga dygderna, i söder den ännu ej påbörjade Ärofasaden som behandlar vägen till gud samt i väst Passionsfasaden som behandlar Jesus lidande och människans frälsning. Den rikt dekorerade Födelsefasaden färdigställdes 1930 och är den som tydligast uppvisar Gaudis inflytande.

Den senare gjorda Passionsfasaden på motsatt sida har en betydligt striktare utformning med rena, raka linjer. Ärofasaden som blir den sista att uppföras kommer att bli den största av kyrkans fasader och inkluderar bland annat en stor trappa, den kan dock inte färdigställas innan fastigheterna i kvarteret mitt emot först rivits. Runt kyrkan skall en klostergång uppföras, den är dock inte ämnad för några nunnor eller munkar utan Gaudí inkorporerade den i ritningen för att ge byggnaden bättre estetisk balans och samtidigt skapa en effektivt bullerdämpande barriär. Rent praktiskt är klostergången tänkt att fungera som ett ambulatorium där prästen skall leda kyrkobesökarna i procession under rosenkransbönen.

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Interören är designad av Gaudí att efterlikna en typisk katalansk medelhavsskog där pelarna skall efterlikna träd som förgrenar sig upp mot taket som abstrakt är tänkt att föra tankarna till trädkronor. Ljusarmaturen som är infälld i takkonstruktionen är menad att efterlikna dagsljus som tränger igenom övervegetationen i en skog. Efter flera år av forskande kring geometri valde Gaudí att använda sig av reglerade ytor (hyperbolid, heliocoid och parabolid geometri) för att på så sätt skapa optimala förutsättningar för ljusspridningen i byggnanden.

I Sagrada Família ville Gaudí undvika den obalanserade och otillräckliga ljusspridning som han ansåg var ett stort problem i gotiska kyrkobyggnader, han valde därför att designa alla ytor med ljusspridande funktion, bland annat runt fönster, med hyperbolisk geometri. Att han valde just hyperbolisk geometri kom efter att han under flera år efterforskat förhållandet mellan ljus och form, till slut efter många år av experiment kom han fram till att om kyrkklockor med hyperbolisk geometri var optimala för ljudspridning i alla riktningar bör även samma regel gälla för ljusspridning. Han valde alltså att använda sig av kyrkklockor för att få fram den optimala geometriska formen för alla ljusspridande ytor i Sagrada Família.[2]

Orgel[redigera | redigera wikitext]

Under 2010 installerade orgelbyggaren Blancafort Orgueners de Montserrat en 26-stämmig orgel fördelade på 2 manualer och pedal.
Disposition:

Pedal C–f1

1. Contrabaix 16'
2. Subbaix 16'
3. Contres 8'
4. Baix 8'
5. Coral 4'
6. Fagot 16'
I Orgue Major C–g3
7. Flautat de cara 8'
8. Flautat Harmònica 8'
9. Flautat Xemeneia 8'
10. Octava 4'
11. Dotzena 4'
12. Quincena 2'
13. Dissetena 8'
14. Corneta V 8'
15. Plens III-IV 11/3'
16. Trompeta Real 8'
II Expressiu C–g3
17. Gran Principal 8'
18. Gamba 8'
19. Bordó 8'
20. Veu Celeste 8'
21. Flautat Cònica 4'
22. Tapadet 4'
23. Nasard 12a 22/3'
24. Flabiolet 2'
25. Nasard 17a 13/5'
26. Oboè Trèmol 8'
  • Koppel: II/I, I/P, II/P

Källa: [3]

När kyrkan är färdigbyggd kommer flera olika orglar att installeras i kyrkan, dessa kommer att kunna spelas på var för sig vid sitt eget spelbord vid orgeln, men ett mobilt spelbord som kan styra alla orglarna kommer också installeras. Sammanlagt beräknas orglarna ha cirka 8 000 pipor.

Ingen katedral[redigera | redigera wikitext]

Ofta kallas la Sagrada Família för katedral, vilket är felaktigt då Barcelonas domkyrka är Santa Eulalia i gamla staden och tillika biskopens säte.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Basílica de la Sagrada Família". Barcelonaturisme.cat. Läst 9 januari 2013. (katalanska)
  2. ^ Alsina Catala, Claudi & Gómez Serrano, Josep (2002): "Gaudí, Geometricamente", LA GACETA DE LA RSME, sid. 535, vol 5, No 3. ISSN: 1138-8927(spanska)
  3. ^ "Fitxa técnica". Orguesblancafort.com. Läst 9 januari 2013. (katalanska)

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]