Saint-Maurice (Schweiz)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 46°13′1″N 7°0′16″Ö / 46.21694°N 7.00444°Ö / 46.21694; 7.00444
Saint-Maurice
distriktshuvudstad
Klosterkyrkan
Klosterkyrkan
Wappen St Maurice.svg
Heraldiskt vapen
Land  Schweiz
Kanton Valais
Distrikt Saint-Maurice
Kommun Saint-Maurice
Koordinater 46°13′1″N 7°0′16″Ö / 46.21694°N 7.00444°Ö / 46.21694; 7.00444
Yta 1 508 hektar
Folkmängd 4 345 (December 2012)
Grundad 1317
Språk Franska
Saint-Maurices läge i Schweiz
Red pog.svg
Saint-Maurices läge i Schweiz
Webbplats: http://www.st-maurice.ch

Saint-Maurice är huvudort i kommunen och distriktet med samma namn i kantonen Valais i Schweiz.

Orten ligger vid ett smalt ställe av Rhônedalen, 10 km norr om Martigny. Den är bland annat känd för sitt gamla och ännu aktiva kloster.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Orten är känd sedan ca. år 200 som tullstället Acaun[ensis] [quadragesimae] Gal[liarum], senare Acaunum eller Agaunum,[1] (franska Agaune). Enligt helgonlegenden led den Helige Mauritius och andra kristna ur den tebaiska legionen här martyrdöden på den romerska kejsaren Maximianus regeringstid (286-310). Redan på 360-talet lät Theodor, Valais första biskop, bygga en basilika till deras ära. År 515 grundade den senare Burgunderkungen Sigismund ett kloster med stora jordegendomar.

Orten erövrades av Frankerna år 523 och år 574 föll lombarder in. Rudolf I kröntes år 888 här till kung av Burgund. 940 plundrade saracenerna orten.

År 1034 tillföll Chablais med Saint-Maurice Savojen. Under detta århundrade bytte orten namn från Acaunum till Saint-Maurice. På 1200-talet var staden omgärdad av murar och två borgmästare omtalas. Det fanns en bro över Rhone, som var den sista övergången före Genevesjön. År 1317 bekräftade Amadeus V av Savojen stadens rättigheter. Då fanns ca. 1600 invånare.

Under 1800-talet befästes staden och den avsågs att bli en stödjepunkt om Schweiz skulle dras in i andra världskriget.

Klostret och dess verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Abbaye de Saint-Maurice följer Augustinus regel och antas vara det kloster i Västeuropa som varit bebott kontinuerligt sedan längst tid. Som ett av få återstående romersk-katolska territorialkloster (abbatia territorialis) har dess abbot en biskopsliknande funktion i omgivningen och deltar i Schweiz biskopsmöte. En klosterskola, Collège de l'Abbaye, är känd sedan medeltiden. Den erkändes av kantonen Valais år 1806 och bedrivs nu som gymnasium med 950 elever, delvis i internat.[2]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Klosterkyrkan har anor från 1000-talet men har byggts om och renoverats flera gånger. Här finns en betydelsefull medeltida kyrkskatt.[3]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Staden har anslutning till motorvägen N9. Vid järnvägsstationen stannar regional- och interrregio-tåg mot Martigny, Lausanne och Saint-Gingolph.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”http://history-switzerland.geschichte-schweiz.ch/switzerland-age-romans.html”. Editor: Markus G. Jud, Luzern. http://history-switzerland.geschichte-schweiz.ch/switzerland-age-romans.html. Läst 22 maj 2014. 
  2. ^ ”Accueil”. Collège de l'Abbaye. http://www.lyca.ch/. Läst 21 maj 2014. 
  3. ^ Knaurs Kulturführer in Farbe - Schweiz. Weltbild Verlag. 1998. ISBN 3-8289-0676-1 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]