Saint Vincent och Grenadinerna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 13°0′N 61°10′V / 13.000°N 61.167°V / 13.000; -61.167

Saint Vincent och Grenadinerna
Flagga Statsvapen
ValspråkPax et justitia
(Latin för "Fred och rättvisa")
Nationalsång: St. Vincent, Land so Beautiful
Huvudstad Kingstown
Officiellt språk engelska
Statsskick monarki
 -  Drottning Elizabeth II
 -  Generalguvernör Frederick Ballantyne
 -  Premiärminister Ralph E Gonsalves
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 27 oktober 1979 
Area
 -  Totalt 389 km2 (182:a)
 -  Vatten (%) försumbart
Befolkning
 -   års uppskattning 109000 (177:e)
 -  Befolkningstäthet 302,1/km2 (25:e)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $371 milj (169:e)
 -  Per capita $5100 (2008) 
Valuta Östkaribisk dollar (XCD)
Tidszon UTC-4
Nationalitetsmärke WV
Landskod VC, VCT
Landsnummer 1
Saint Vincent och Grenadinerna

Saint Vincent och Grenadinerna är en stat på 32 öar i Västindien norr om Trinidad och Tobago. Ögruppen Grenadinerna är delad mellan Saint Vincent och Grenadinerna och Grenada. Medlem i Brittiska samväldet.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ön som nu kallas Saint Vincent kallades ursprungligen "Hairoun" av caribindianer. Columbus "upptäckte" ön den 22 januari 1498, som är sankt Vincents av Zaragoza dag, och namngav den efter helgonet. Ursprungsbefolkningen hindrade länge framgångsrikt europeiska bosättningar på St Vincent. Under 1700-talet blandade sig förslavade afrikaner, som antingen hade lidit skeppsbrott eller flytt, med karibier och blev kända som Garifuna eller svarta karibier. Med början år 1719 fick franska bosättare kontroll av ön och började odla kaffe, tobak, indigo, bomull och socker på plantager. Dessa odlingar drevs med förslavade afrikaner som arbetskraft. 1763 överlät Frankrike kontrollen av St Vincent till Storbritannien. Frankrike invaderade dock åter ön 1779. Britterna fick dock tillbaka St Vincent enligt fördragen i Versailles (1783). Dessa fördrag var underordnade fördrag till Parisfreden (1783), varigenom Storbritannien officiellt den amerikanska revolutionen och därigenom USA.

Mellan 1783 och 1796 uppblossade konflikter mellan britterna och Garifunas, som leddes av hövding Joseph Chatoyer. 1796 lyckades den brittiske generalen Sir Ralph Abercromby få ett slut på den öppna konflikten genom att krossa ett uppror som hade underblåsts av den franska radikalen Victor Hugues. Mer än 5000 Garifunas deporterades till Roatán, en ö utanför Honduras. Slaveriet avskaffades i Saint Vincent 1834. Efter dess slut ledde bristen på arbetskraft på plantagerna till att många lades ned. I slutet av 1840-talet anlände många portugisiska immigranter från Madeira och mellan 1861 och 1888 anlände indiska arbetare. Vissa historiker hävdar att den ökände piraten kapten Svartskägg hade sin bas på Bequia. Filmen Blackbeard, Pirate of the Caribbean, som gjorts av BBC visar i öppningsscenen en kopia av hans första skepp utanför Bequia i St Vincentsundet. Enligt lokala legender var inte Bequia bara kapten Svartskägg bas, utan även Sir Francis Drake's varifrån han planerade sina attacker mot den spanska flottan i Don Blas de Lezo's Cartagena. Även Henry Morgan sägs ha utnyttjat den skyddade Admiralty Bay. Denna är den säkraste naturliga hamnen i östra Karibien. Förutom en skyddad ankarplats erbjöd också Bequia den enda platsen för fartygsunderhåll förutom Nelson's Dockyard på Antigua och The Carlyle i Bridgetown.

Från 1763 fram till sin självständighet 1979 passerade St Vincent genom olika stadier av kolonial status. En representativ församling godkändes 1776, en kronkoloniregering installerades år 1877, ett lagstiftande råd bildades 1925 och allmän rösträtt beviljades 1951. Under perioden av sin kontroll över St Vincent gjorde britterna flera misslyckade försök att ansluta ön med andra Windward Islands. Detta skulle ha förenklat Storbritanniens kontroll över regionen genom en gemensam administration. Under 1960-talet gjorde flera regionala öar under brittisk kontroll, inklusive St Vincent, även de flera oberoende försök att förena sig. Enade skulle de kallas Västindiska federationen. St Vincent fick status som "associerad statsbildning" av Storbritannien den 27 oktober 1969. Detta gav St Vincent fullständig kontroll över sina inre angelägenheter. Den 27 oktober 1979, efter en folkomröstning under Milton Cato, blev St Vincent och Grenadinerna den sista av Windwardöarna att bli oberoende. Man har fortsatt att vara en del av det Brittiska samväldet.

Naturkatastrofer har förekommit i landets historia. 1902 fick La Soufrière, en vulkan på norra delen av huvudön, ett utbrott. Över 2000 personer ska ha dödats. Mycket jordbruksmark skadades, och ekonomin försämrades. I april 1979 fick La Soufrière återigen ett utbrott. Även om ingen blev dödad måste tusentals evakueras, och återigen blev det omfattande jordbruksskador. Några orkaner har de senaste decennierna orsakat skador på jordbruket. Den 25 november 2009 hölls en folkomröstning där väljarna skulle godkänna en ny konstitution som skulle göra landet till en republik, vilken skulle ersätta drottning Elizabeth II som statschef, med en president. En två-tredjedels majoritet krävdes, men förslaget förlorade med (57 procent mot och endast 43 procent för). [2] En fest hölls sedan där över 10 000 människor deltog i huvudstaden Kingstown

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudön St Vincent är en vulkanisk ö med regnskogar och är en av de få platser på jorden som kan skryta med att ha svarta och vita sandstränder. Det finns platser där bara en sten är gränsen mellan svart och vit sand på stränderna. De flesta av stränderna på fastlandet har svart sand (mer än 95%), medan samtliga av stränderna i Grenadinerna (öarna söder om huvudön) har vit sand. Söder om huvudön ligger den näst mest befolkade ön Bequia och söder om den det mytiska Mustique. Mustique har under åren lockat ett antal kändisar: Bill Gates, Amy Winehouse, Noel Gallagher, prinsessan Margaret, Mick Jagger, Bryan Adams, Shania Twain, Kate Moss, David Duchovny och Téa Leoni, Lord Myners, Felix Dennis, David Bowie, Tommy Hilfiger, Hugh Grant, Prince William, Robert Worcester, Pierce Brosnan och Nigella Lawson m.fl. Ön ägs och administreras av The Mustique Compmany. Dessa två och öarna Union och Canouan har egna flygplatser.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Klimatet är tropiskt och regntiden infaller mellan maj och november. Orkaner förekommer men landet ligger söder om det sk. orkanbältet, en undersökning av den tyska vindkrafts-konsulten GTZ anger i snitt 3 orkaner/100 år, varav en med styrka 4 (orkanen Katrina hade styrka 5). Tobago Keys är en skyddad naturpark med Atlantens största korallrev, huvudön St Vincent har skyddad regnskog med bl.a. en endemisk papegoja, The St. Vincent Amazon, Amazona guildingii.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Saint Vincent och Grenadinerna är indelat i sex administrativa områden (parishes): Charlotte, Grenadines, St Andrew, St David, St George och Saint Patrick.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Jordbruket, som domineras av bananproduktion, är den viktigaste försörjningen. Tjänstesektorn, i huvudsak baserad på en växande turistnäring är också viktigt. Regeringen har misslyckats införa nya industrier, landet har en hög arbetslöshet, kanske upp emot 20%(2010). En stor informell försörjning kommer från utvandrade och utomlands arbetande medborgare, som sänder hem pengar och annan hjälp till sina familjer. En viktig men svårmätbar sektor är den informella handel som drivs med fiske, jordbruksvaror och tjänster.

Turistnäringen har en stor potential, landet är förhållandevis lågt exploaterat och erbjuder fantastiska miljöer för besökande, inga giftormar eller andra farliga djur finns. Särskilt ökedjan söder om huvudön anses vara förhållandevis trygg för turister. Inspelningarna av Pirates of the Caribbean på ön har också bidragit till att öka intresset för att besöka landet. Den senaste tidens tillväxt har stimulerats av en stark verksamhet inom byggsektorn och en förbättring av turismen. Den nya internationella flygplatsen som är under uppbyggnad förväntas hjälpa till att utveckla denna näring. Grenadinerna är ett av västra hemisfärens bästa och vackraste områden för yachting, med Admirality Bay på Bequia, som karibiens, jämte English harbour på Antigua, mest uppskattade ankringsplats.

Det finns en liten tillverkningsindustri och en liten finansiell offshore-sektor vars särskilt stränga sekretesslagar har orsakat en del internationell oro. Landet har vidtagit åtgärder för att hindra penningtvätt, och en Paris-baserad organisation med syfte att ta itu med frågan har avlägsnat Saint Vincent och Grenadinerna från sin lista över icke-samarbetsvilliga länder. De infödda på den näst största ön, Bequia, tillåts att jaga upp till två knölvalar per år, detta under IWC:s överseende, denna jakt är även sanktionerad av Greenpeace. Jakten drivs på traditionellt sätt med rodd och segelbåtar, och köttet är ett välkommet billigt proteintillskott för befolkningen. Ungefär 40% av elektriciteten framställs av vattenkraft och resterande av fossila bränslen, planering för utbyggnad av vindkraft pågår.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

  • Befolkningens medelålder: 25,3 år (2002)

Folket i St Vincent och Grenadinerna kallas Vincentians. Afro-Vincentians är den största etnisk gruppen (66%) och är ättlingar till förslavade afrikaner. Det finns också vita ättlingar till engelska och franska kolonisatörerna, liksom ett litet antal indo-Vincentians, ättlingar till kontraktsanställda arbetare från Indien, och det finns en betydande minoritet av blandras (19%). Befolkningen uppgick 2008 till 117848, med en årlig tillväxt av 0,5%. De huvudsakliga religionerna är anglikaner (47%), metodister (28%), romersk-katolsk (13%), andra protestantiska samfund, Sjundedags-Adventister, och hinduer. Läskunnigheten bland vuxna var 2004 88,1%. Spädbarnsdödligheten 2006 var 17 per 1000 levande födda och medellivslängden för män var 69 år och 74 år för kvinnor. Den aktiva arbetskraften 2006 var 57.695, och arbetslösheten 22004 var 12%, den senare antas ha ökat under 2009. Officiellt språk är engelska men privat talas en dialekt som kallas ST Vincentian Creole.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Saint Vincent och Grenadinerna är en parlamentarisk demokrati och konstitutionell monarki inom Brittiska samväldet med drottning Elizabeth II som statschef, Drottningen är representerad i landet av generalguvernör i Saint Vincent och Grenadinerna, för närvarande Sir Frederick Ballantyne.

Generalguvenören har mest ceremoniella funktioner, bland annat öppnandet av öarnas House of Assembly och utnämningen av olika statliga tjänstemän. Kontroll av regeringen ligger hos den valda premiärministern och hans eller hennes kabinett. Den nuvarande premiärministern är den Dr Ralph Gonsalves.

Landet har inga formellt väpnade styrkor, även om Royal Saint Vincent och Grenadinernas polisstyrka har en specialstyrka. Saint Vincent och Grenadinerna är en fullvärdig medlem i Karibiska gemenskapen (CARICOM), ALBA och Organisationen för Östra Västindien staterna (OECS). Den rättsliga delen av regeringen är indelad i tingsrätterna, östra Karibien högsta domstolen (High Court och Court of Appeals), med slutligt överklagande till Privy Council i London. Parlamentariska Mandatperioden är fem år, trots att premiärministern kan utlysa val när som helst. De viktigaste politiska partierna är New Democratic Party (NDP) och Unity Labour Party (ULP).

Transport[redigera | redigera wikitext]

ST Vincent har en regionalflygplats med dagliga förbindelser till Barbados, Trinidad, Puerto Rico, St Lucia och Antigua. Canouan har en daglig förbindelse med Miami och Puerto Rico, Bequia, Union och Mustique nås med två turer dagligen från Barbados. Det finns tre färjor i drift mellan huvudstaden Kingstown och Port Elizabeth på Bequia, färjeläget ligger 15 minuter med taxi från flygplatsen och tar en timme. De andra öarna i Grenadinerna kan nås av den sista operativa skonaren i Västindien, skonaren "SS Friendship Rose", med sin bas i Port Elizabeth. "Friendship Rose" används ofta av de lokala fotbollslagen för transport till sina motståndare. Postbåten är ett alternativ för resenären, ombordstigning är ibland lite av ett problem eftersom fartyget ligger kvar på djupare vatten medan passagerarna måste hoppa på / av ombord med hjälp av en liten båt för att landa på stranden. En internationell färjelinje (drivs av Windward Lines) passerar Bequia regelbundet. Denna färja har förutom lokalgods, passagerare från Port of Spain, Trinidad & Tobago, via Grenada, Barbados, St Lucia och andra öar i östra Västindien .

Musik[redigera | redigera wikitext]

Musiklivet omfattar Big Drums calypso, soca, steelpan och reggae. String band music, kadrilj, Country & Western, Bele-musik och traditionellt berättande är också populära. Nationalsången i Saint Vincent och Grenadinerna är "St Vincent Land So Beautiful", som antogs vid självständigheten 1979, den var skriven av Phyllis Joyce McClean Punnett med musik av Joel Bertram Miguel. Den mest populära internationella sångaren från St Vincent är Marlon Roudette, sångare från bandet Mattafix. Bandet är känt för sin singel "Big City Life" som nådde plats nummer 1 på listorna i Österrike, Tyskland, Italien, Nya Zeeland, Polen och Schweiz. Andra sångare inkluderar Kevin Lyttle ( "Turn Me On") och Alston "Becket" Cyrus ("teaser"), Bomani, Maddzart, Skarpyon och Jamesy P. Varje år hålls i januari/februari en Jazz och Bluesfestival på Mustique och Bequia. Återkommande gäst är Dana Gillespie och bland deltagarna kan nämnas Mick Jagger och Van Morrison.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]