Saka (folk)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Saka, saker (sanskrit: caka), var ett i den iranska samt den indiska historien starkt framträdande folk (respektive grupper av folk), vars identifiering och historiska plats är synnerligen svår att bestämma.

Tidigast förekommer ett folknamn Saka i de fornpersiska (Akemenid-)inskrifterna, brukat om vad man brukar sammanfatta under namnet skyter. En del av dessa saker (skyter) var säkert av ariskt ursprung och hade sina boplatser i Centralasien och omkring Syr-Darja. Under 100-talet f.Kr. trängdes de av de av hunnerna i rörelse bragta Yuezhi mot söder samt besatte landet omkring Hilmendfloden, vilket efter dem fick namnet Sakastan, nu Seistan. Möjligen var även de nämnda Yuezhi ("de små Yue") av sakisk härkomst. Dessa bröt under namn av Kusha eller - med mindre rätt - Kushana) från Pamirtrakterna (och Östturkestan) ned i norra och västra Indien och grundlade där ett rike, som ägde bestånd ett eller annat århundrade.

Språk[redigera | redigera wikitext]

Bland de nya språk, som upptäckts vid de storartade utgrävningar, som under 1900-talets första årtionde företagits i Östturkestan, i Khotan-området av Aurel Stein, i Turfan och angränsande orter av preussiska vetenskapsakademins expeditioner (vartill kommer Steins och Pelliots häpnadsväckande litteraturfynd i Dunhuang 1909), förekommer ett, som man efter vartannat betecknat med olika namn och senast med termen nordariska. Det torde nu vara ställt utom tvivel att detta är ett iranskt språk och att det tillhört de i dessa trakter under nämnda tid politiskt och kulturellt härskande sakerna.

Rörande detta språk har en hel litteratur uppstått; här kan utöver Leumanns och Lüders nyss nämnda arbeten anföras bland annat:

  • Alexander von Staël-Holstein, "Tocharisch und die sprache 2", "Tocharisch und die sprache l" (i "Bulletin de l'Académie impériale des sciences de Saint-Pétersbourg" 1908-09)
  • Alexander von Staël-Holstein, "Kosano und Yüeh-shih" (i "Sitzungsberichte der königlichen preussischen Akademie der Wissenschaften", 1914)
  • August Friedrich Rudolf Hoernle, "The 'unknown languages' of Eastern Turkestan" (i "Journal of the Royal asiatic society", 1910 och 1911)
  • Sten Konow, "Vedic 'Dasyu', Toxri 'Dahä' " (i "Festschrift Vilhelm Thomsen", 1912),
  • Sten Konow, "Zwei handschriften-blätter in der alten arischen literatursprache aus chinesisch Turkestan" (i "Sitzungsberichte der königlichen preussischen Akademie der Wissenschaften", 1912)
  • Sten Konow, recension av Leumanns ovan nämnda bok i "Göttingische gelehrte Anzeigen" (1912);
  • Paul Pelliot, "Un fragment du Suvarna-prabhasasutra en iranien oriental" (i "Mémoires de la société de linguistique" 18; 1913);
  • Hans Reichelt, "Das Nordarische'" (i "Indogermanisches jahrbuch" I, 1913).

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Saka, 1904–1926.