Sakiapa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sakiapa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Sakiapa på Skansen akvariet, Stockholm
Sakiapa på Skansen akvariet, Stockholm
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Primater
Primates
Underordning Haplorhini
Infraordning Brednäsor
Platyrrhini
Familj Pitheciidae
Släkte Plymsvansapor
Pithecia
Art Sakiapa
P. pithecia
Vetenskapligt namn
§ Pithecia pithecia
Auktor Linnaeus, 1766
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Sakiapa (Pithecia pithecia) är en primat som förekommer i nordöstra Sydamerika. Trots namnet räknas den inte till släktet sakier (Chiropotes) utan till släktet plymsvansapor.

Utseende och anatomi[redigera | redigera wikitext]

Individerna når en kroppslängd mellan 30 och 48 cm och därtill kommer en ungefär lika lång yvig svans. Vikten varierar mellan 1,5 och 1,8 kg och hannar är något större än honor. De bakre extremiteterna är tydlig längre än de främre och svansen används inte som gripverktyg. Pälsens färgsättning är beroende på kön. Hannar har huvudsakligen en svartaktig päls men ansiktet och hakan är vita till rödaktiga och står i tydlig kontrast till övriga pälsen. Honor har nästan på hela kroppen en gråsvart päls, det finns bara två ljusare strimmor från ögonen till mungiporna.[2][3] Den gråa nosen är hos båda kön nästan naken.

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Arten utbredningsområde ligger i norra delen av Amazonområdet och sträcker sig över östra Venezuela, Guyana, Surinam, Franska Guyana och nordöstra Brasilien. Habitatet utgörs av skogar. Individerna är vanligast i låglandets regnskog men hittas även i skogstäckta bergstrakter.[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Sakiapan är främst aktiv på dagen och vistas vanligen på träd. Den går oftast på fyra fötter över grenar eller klättrar på lodrätta stammar. Dessutom kan den göra långa skutt med hjälp av sina långa bakben. Sakiapan bildar mindre flockar som troligen består av ett monogamt par och deras ungar. Varje grupp har ett revir som är 4 till 10 hektar stort.

Födan utgörs främst av frön och frukter, dessutom äter de andra växtdelar och insekter.[1]

Efter 163 till 176 dagars dräktighet (5,5 månader) föder honan oftast ett enda ungdjur. För ungens uppfostring är främst honan ansvarig. De äldsta individer i fångenskap blev omkring 35 år gamla och livslängden i naturen uppskattas med 15 till 20 år.[2]

Skyddsåtgärder[redigera | redigera wikitext]

Arten listas i appendix II hos CITES. I sakiapans levnadsområde finns flera naturskyddsområden och därför listas arten av IUCN som livskraftig (least concern).[1]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 7 juli 2011.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Pithecia pitheciaIUCN:s rödlista, auktor: Veiga, L.M. & Marsh, L. 2008, läst 10 november 2011.
  2. ^ [a b] Våra djur - apor (rubrik sakiapa), Skansen akvariet, läst 5 november 2011.
  3. ^ Sakis Pithecia. (23 feb 2004). läst 8 juli 2008, from Mark V. Flinn, Dept. of Anthropology, University of Missouri-Columbia

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]