Salomon August Andrée

Från Wikipedia
Version från den 18 december 2017 kl. 19.14 av HSE (Diskussion | Bidrag)
Salomon August Andrée
Född18 oktober 1854[1][2][3]
Jönköpings kommun
Död1897[1][3][4]
Vitön[5][1], Norge
BegravdNorra begravningsplatsen[6][7][8]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidKungliga Tekniska högskolan
SysselsättningUpptäcktsresande[1], maskiningenjör, aeronaut, ingenjör[1], fotograf
PartnerGurli Linder
Redigera Wikidata
S. A. Andrée
S. A. Andrée

Salomon August Andrée, under sin livstid oftast bara kallad S. A. Andrée, född 18 oktober 1854 i Gränna, död i oktober 1897 på Vitön (Svalbard), var en svensk patentingenjör, äventyrare och ballongfarare, känd för Andrées polarexpedition, ett misslyckat försök att nå Nordpolen med vätgasballong.

Biografi

Andrée var son till apotekare Claes Georg Andrée och Jacobina Gustafva, född Heurlin (dotter till prosten Elias Heurlin). Han var elev vid Jönköpings högre allmänna läroverk 1863–70, och ordinarie elev vid Teknologiska institutet 1871–74. Andrée arbetade som ritare vid Göranssons mekaniska verkstad i Stockholm 1874–76, företog studieresa till England och Amerika 1876, var verkmästare vid Norrahammars bruk och Spånhults mekaniska verkstad 1877–78, var delägare i firman Andrée & Möller och verksam vid Stillefors bruk 1878–79. Han var assistent i fysik vid Kungliga tekniska högskolan 1880–82, överingenjör vid Patentbyrån 1884–97 samt överlärare i experimentalfysik vid Tekniska skolan i Stockholm 1886–89. Andrée satt i Stockholms stadsfullmäktige 1891–94 och var ledamot av Svenska Teknologföreningen 1872–97.[9]

Andrées polarexpedition

Huvudartikel: Andrées polarexpedition

Första försök

Andrée blev känd i Sverige genom att göra den första luftballongturen från Sverige till Finland. I övrigt hade han mycket begränsad erfarenhet (40 timmar) av ballongflygning, innan han publicerade sina planer för en ballongfärd till Nordpolen. Från Göteborg ballongflög Andrée vid flera tillfällen, exempelvis den 26 februari 1894 vid middagstid, då han startade från Nya gasverket vid Gullbergsvass och landade tre kilometer från järnvägsstationen i Vara, samt den 4 augusti från samma punkt till Trollhättan, på två dagar.[10]

Hans idéer väckte entusiasm bland allmänheten och han fick ekonomiskt stöd bland annat av kung Oscar II.

Ett första försök att genomföra en expedition till Nordpolen gjordes 1896 tillsammans med Nils Ekholm och fotografen Nils Strindberg, men vindarna blåste inte tillräckligt starkt norrut. Ekholm hoppade av projektet, då han ansåg att det var för riskabelt. Bland annat var meteorologin i Norra Ishavet (speciellt vindarna) outforskad. Han ersattes som besättningsman inför nästa försök av ingenjören Knut Fraenkel.

Örnen-expeditionen

Den 11 juli 1897 var vindarna de rätta och Andrée och medresenärerna Fraenkel och Strindberg lyfte med vätgasballongen Örnen mot Nordpolen. Redan strax efter starten började bekymren då delar av släplinorna (som skulle användas för att styra luftballongen) lossnade vid en skarv. Efter drygt två dygns färd avslutades luftfärden (ventilerna öppnades) då den fuktiga luften skapade is som tyngde ner ballongen. De började sedan sin vandring på isen österut mot depån på Frans Josefs land. Isen drev dem dock västerut och kursen lades då om mot Svalbard. I tre månaders tid kämpade de tre på isen innan de slog läger på Vitön. Där dog de av ej fastställd orsak, först Strindberg, sedan Andrée och Fraenkel.

Eftermäle

Andrés grav på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Med undantag för en brevduva och några upphittade flytbojar hördes expeditionen inte av på 33 år. Kvarlevorna efter expeditionsmedlemmarna, samt deras verktyg och dagböcker hittades 1930 på Vitön. Det var en mediehändelse av gigantiska mått. Dagböckerna hade bevarats så att man kunde läsa deras egen berättelse om färden. Man lyckades också framkalla filmen i Strindbergs kamera.

Vid tiden för avfärden och senare vid tiden för fynden på Vitön framställdes Andrée som en hjälte, något av en svensk motsvarighet till Amundsen, Nansen eller Scott. Många gick till och med så långt att de förnekade att flygningen hade varit ett misslyckande. Tongivande för heroiseringen var Andrées älskarinna, författaren Gurli Linder.[11] Senare har den positiva synen på Andrée omvärderats bland annat av Per Olof Sundman. Andrée beskrivs av Sundman som en cynisk och feg person, som inte själv trodde att företaget skulle lyckas, men som genomförde det för att medietrycket blivit allt för stort. I och med det offrade han förutom sitt eget även två andra unga mäns liv.

Jan Troell regisserade 1982 filmen Ingenjör Andrées luftfärd (baserad på Sundmans bok) om expeditionen, med Max von Sydow i huvudrollen som Andrée, och Göran Stangertz som Strindberg.

I Andrées hemstad Gränna finns Grenna museum, där fynden från Vitön och andra Andréeminnen visas. På andra sidan av Brahegatan, mitt emot museet, ligger hans barndomshem.

Salomon August Andrée dog ogift, och begravdes den 5 oktober 1930 på Norra begravningsplatsen i samma grav som Nils Strindberg och Knut Fraenkel.[12]

Källor

  • Carl J. Kullenbergh: S.A Andrée. Hans lif och person, 1898
  • Med örnen mot polen, Stockholm 1930, innehåller bland annat expeditionens anteckningar, kartor och fotografier
  • Per Olof Sundman: Ingenjör Andrées luftfärd, 1967
  • Per Rydén: Den svenske Ikaros. Berättelserna om Andrée, 2004. ISBN 978-91-7203-554-6
  • Günther Sollinger: S A Andree: The Beginning of Polar Aviation, 2005. ISBN 5-900078-42-6
  • Karin Havemose: I ljuset av Andrée, 2008, ISBN 978-91-7359-015-0
  • Thomas Lautz: Mit dem Ballon zum Nordpol. Vor 100 Jahren: Start der verhängnisvollen Andrée-Expedition. In: Münzen & Papiergeld Nov. 1997, S. 7-13 (tysk; vollständige Auflistung und Geschichte der zu Ehren Andrées geprägten Medaillen).

Noter

  1. ^ [a b c d e] ”S August Andrée”, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Gränna kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00106/C/10 (1851-1860), bildid: C0021655_00071, sida 127, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 22 maj 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Salomon August Andrée, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ läst: 7 december 2016.[källa från Wikidata]
  6. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 7 december 2016.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andrée, SALOMON AUGUST, Svenskagravar.se, läs online, läst: 20 mars 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sten nr 54 – Andréemonumentet, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 6 juni 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ Svenska teknologföreningen 1861–1936 : biografier, [Del I : Födelseåren 1811–1884], Govert Indebetou, Erik Hylander, Svenska teknologföreningen, Stockholm 1937, s. 167
  10. ^ Göteborgsbilder 1850-1950, red. Harald Lignell, Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri, Göteborg 1952, s. 293 >
  11. ^ Lena Kåreland: Ett sällsamt dubbelliv: Gurli Linders memoarer om åren med S. A. Andrée, 2011, ISBN 9789173313957
  12. ^ Hitta graven

Vidare läsning

Externa länkar


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Salomon_August_Andrée&oldid=42237894”