Sametinget (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sametinget
Sametinget - Sami Parliament of Sweden.JPG
Sametingets kanslibyggnad i Kiruna.
Departement Landsbygdsdepartementet
Organisationstyp statlig förvaltningsmyndighet
Kommun Kiruna
Län Norrbotten
Organisationsnr 202100-4573
Inrättad 1 januari 1993
Ordförande
Styrelseordförande
Kanslichef
Stefan Mikaelsson (Min Geaidnu)
Håkan Jonsson (Jakt- och fiskesamerna)
Inez Svonni Fjällström
Instruktion SFS 2009:1395 (lagen.nu)
Regleringsbrev För budgetåret 2013
Webbplats www.sametinget.se

Sametinget (nordsamiska: Sámediggi, lulesamiska: Sámedigge, sydsamiska: Saemiedigkie) i Sverige är en särskild myndighet med uppgift främst att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och är bland annat förvaltningsmyndighet i rennäringsfrågor.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Samernas politiska kamp började för några decennier sedan och resulterade i att regeringen tillsatte en offentlig utredning 1982 (Samerättsutredningen) som presenterades 1989; sameting fanns då i Finland (Sametinget, startat 1972, ombildat och nyinvigt 2 mars 1996) och startades i Norge (Sametinget, som startades 9 oktober 1989). I början av 1990-talet början var regeringen inte beredd att gå längre än till ett samiskt organ med begränsat inflytande, men efter ett tag (1993) inrättades Sametinget som en myndighet och folkvalt organ. Men som statlig myndighet är Sametinget tvunget att verkställa den politik och följa de beslut som Sveriges riksdag och regering fattar, vilket ibland går emot de folkvalda sametingsledamöternas partiprogram. Sametinget har ingen egentlig makt och uppgiften är istället att verkställa de beslut som fattats av Sveriges riksdag och regering.[1]

2007 överfördes vissa myndighetsuppgifter från länsstyrelserna och Statens jordbruksverk till Sametinget, som blev central förvaltningsmyndighet i rennäringsfrågor, varvid tingets politiska och myndighetsutövande delar tydligare åtskildes.[2]

Uppgifter och syfte[redigera | redigera wikitext]

Den lagstiftning som reglerar Sametinget kallas sametingslagen. I propositionen (1992/93:32) till den sägs att ”trots benämningen ’ting’ är det inte frågan om något organ för självstyre, som skall verka i stället för riksdag eller kommunfullmäktige, eller i konkurrens med dessa organ.”

Syftet med Sametinget är ”att förbättra de svenska samernas möjligheter att som en minoritet bland landets befolkning hålla sin kultur levande”, eftersom ”samerna, som en del av den ursprungliga befolkningen i landet, får anses inta en särställning i förhållande till andra, i sen tid till landet invandrade minoriteter.”[3]

Till Sametingets uppgifter hör bland annat att informera samiska förhållanden, ansvara för utbetalning av rovdjursersättningar till samebyar, medverka i samhällsplaneringen och leda det samiska språkarbetet. Ansvaret att fördela kulturmedel som står till samernas förfogande för kulturprojekt, forskningsprojekt, föreningar och organisationer har tinget överlåtit på ett kulturråd med fem ledamöter, valda av plenum.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Sametingets högsta beslutande organ är Sametinget – som ofta kallas plenum – med 31 folkvalda ledamöter, vilka inom sig utser en styrelse samt ett presidium med en ordförande (som ibland, informellt, benämns ”talman”) och en eller flera vice ordförande; formellt är det så att regeringen förordnar en ordförande för Sametinget på förslag av Sametinget. Plenum tillsätter också ett kulturråd, en valnämnd, Sameskolstyrelsen och andra eventuella nämnder och kommittéer. Plenum sammanträder vanligen tre gånger per år.

Den politiska ledningen utövas av styrelsen, vari plenums politiska majoritet vanligen finns representerad; plenum kan också besluta om proportionellt sammansatt styrelse där också minoritetspartierna finns representerade (såsom i en kommunstyrelse). Från och med 1 juli 2006 får sametinget återkalla uppdragen för förtroendevalda i styrelsen eller i en nämnd när den politiska majoriteten i styrelsen eller nämnden inte längre är densamma som i plenum; dessförinnan (såsom under perioden 1997–2001) kunde en majoritetsstyrelse förlora sitt stöd i plenum, genom att en eller flera ledamöter lämnade sitt parti, vilket lamslog samarbetet mellan plenum och styrelse, eftersom styrelsen inte kunde entledigas i förtid.[2]

Sametingets styrelse och nämnder skall enligt Sametingslagen besluta i frågor som rör förvaltningen och Sametingets myndighetsutövning, för att skilja denna från den politiska verksamheten, som försiggår i plenum.

Därutöver finns ett kansli med tjänstemän som leds av en kanslichef, vilken utses av Sametingets styrelse. Kansliets huvudkontor finns i Kiruna; andra kontor finns i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund. Sametingets kansli är indelat i tre avdelningar:

  • Avdelning för ekonomi, administration, personalfrågor och översättning,
  • Avdelning för språk- och kulturfrågor och information (kulturhandläggare, språkarbetare, bibliotekskonsulent och Samiskt Informationscentrum) och
  • Avdelning för samiskt näringsliv, miljö och samhälle (näringshandläggare och EU-program).

Sametingets styrelse får bestå av högst sju ledamöter. Nuvarande ordförande, sedan augusti 2013, är Håkan Jonsson från partiet Jakt- och fiskesamerna.

Partier[redigera | redigera wikitext]

Under mandatperioden 2013–2017 är åtta partier representerade i Sametinget:[4]

Val till Sametinget[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Val till Sametinget (Sverige)

Val till Sametinget hålls vart fjärde år sedan 1993, och det senaste valet hölls i maj 2013.

För att få rösta måste man registrera sig i röstlängden. I röstlängden tas den same upp som anmäler sig till valnämnden och som är svensk medborgare och på valdagen fyllt eller fyller 18 år. Även utländska samer som har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen och som anmäler sig till valnämnden har rösträtt. För att anses som same i det här avseendet måste man uppfylla två kriterier:

  1. Anse sig vara same och
  2. antingen
    1. själv ha eller ha haft samiska som språk i hemmet,
    2. ha någon förälder eller mor- eller farförälder som har eller har haft samiska som språk i hemmet eller
    3. ha en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget (såvida inte länsstyrelsen har beslutat att föräldern inte skall vara upptagen i röstlängden på den grunden att föräldern inte är same).

Valet anordnas av Valmyndigheten tillsammans med länsstyrelsen i Norrbottens län och Sametingets valnämnd.

År 2013 fanns drygt 8.000 anmälda röstberättigade i det svenska Sametingsvalet, vilket kan jämföras med 12 538 stycken i det norska sametingsvalet 2005. Motsvarande siffra för 2003 års sametingsval i Finland var 5 155 stycken.[5]

Säte[redigera | redigera wikitext]

Sametingets huvudkansli ligger i Kiruna, men Sametingets plenum har för närvarande ingen egen lokal. Statens fastighetsverk utsåg 2006 en vinnare i arkitekttävlingen om en ny sametingsbyggnad i Kiruna, Badjáneapmi).

Kritik mot Sametinget[redigera | redigera wikitext]

  • År 2011 fick styrelsen med Min Geaidnu, Jakt- och fiskesamerna, Landspartiet svenska samer och Albmut kritik för att inte ha tillräcklig kunskap om hur renskötsel fungerar.[6]
  • Hanteringen av rovdjurspengar[7]
  • Hanteringen av språkpengar[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rönnqvist, Sven (08 maj 2005). ”Sametinget har ingen egentlig makt”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=610740. 
  2. ^ [a b] Regeringens proposition 2005/06:86 Ett ökat samiskt inflytande
  3. ^ Regeringens proposition 1992/93:32 om samerna och samisk kultur m.m.
  4. ^ Artikeln Sametingsvalet
  5. ^ ”Sametingen i Norden – en jämförelse” sametinget.se
  6. ^ ”Kritik mot nya styrelsens kunskaper i renskötsel”. Ođđasat.se. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4526646. 
  7. ^ Kritik mot Sametinget”. Norrländska Socialdemokraten. http://www.nsd.se/nyheter/artikel.aspx?ArticleId=4192921. 
  8. ^ ”Brister i sametingets årsredovisning”. Ođđasat.se. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4479923. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]