Samiska

samiska sámegielat eller sámigiella
Talas i	Sápmi (nordligaste delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland Kolahalvön
Region	Nordkalotten
Antal talare	cirka 30 000
Status	hotat
Klassificering	finsk-ugriskt  finsk-permiskt   samiska
Officiell status
Språkmyndighet	ingen
Språkkoder
ISO 639-1	se (avser nordsamiska)
ISO 639-2	sma, sme, smi, smj, smn, sms
SIL	LPB, LPC, LPD, LPI, LPL, LPK, LPR, LPT, LPU, SIA LKS, LPB, LPC, LPD, LPI, LPL, LPK, LPR, LPT, LPU, SIA

Karta över Sápmi

Samiska (tidigare lapska) (Sámegielat eller sámigiella på samiska) är en grupp av flera finsk-ugriska språk. Språken utbredningsområde utgörs av Sápmi, det vill säga i de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland samt Kolahalvön i Ryssland.

Språkgruppen omnämns i den norska och den finska grundlagen och är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Språken har officiell status i vissa kommuner i Finland, Norge och Sverige. I Ryssland erkänns samiska som ett av de nordliga språken och det undervisas i kildinsamiska i Lovozero-distriktet.

Klassificering

De samiska språken är finsk-ugriska språk och ingår därmed i den uraliska språkfamiljen, skild från de indoeuropeiska språken. Mer specifikt tillhör de den finsk-permiska eller, enligt ett annat klassifikationssystem, den finsk-samiska undergruppen (släktskapsförhållandena bland de finsk-ugriska språken är omstridda). En fornsamiska utvecklades - förmodligen ur ett samisk-finskt urspråk - för ungefär 2 000 – 2 500 år sedan, och denna har sedan delats upp i flera samiska språk.

Utbredning

Samiska språk talas av en minoritet av samerna. Under många år skedde ingen skolundervisning på samiska och i vissa fall straffades barn i skolan då de använde sitt samiska modersmål. Två generationer tillbaka kunde de allra flesta samer i Norrlands inland tala samiska, medan språken i språkområdets randområden hade bevarats sämre. Till exempel dog kemisamiskan ut på 1800-talet och kajanasamiskan redan på 1700-talet. I Kautokeino och Karasjok i Finnmark i Norge är de flesta personer samisktalande. I andra delar av språkområdet talar en del yngre endast majoritetsspråk som exempelvist svenska. Även om många av de samiska språken är dokumenterade så är det svårt om antalet talare inte är så många. Umesamiskan har t ex ca. 20 talare. Få antal talare har lett till att samiska språk har dött ut.

Att gå i en sameskola skulle ge bättre språk-, läs- och skrivkunskaper och stärka det samiska språket.^{[källa behövs]}

En tvåspråkig (finska och nordsamiska) gatuskylt i Enontekis i Finland

Från att i huvudsak varit talspråk fick de olika språken officiella skriftspråk på 1970–80-talet. Tidigare har det skrivits utan några enhetliga regler beträffande stavningen. Praxis har varierat mellan land inte minst för Nordsamiska, utan att talspråket varierat mellan länderna.

Flertalet samiska språk har numera eget skriftspråk och egen standardiserad ortografi. Moderna operativsystem och ordbehandlare erbjuder val av både samiska tecken och samiskt tangentbord.

Det finns numera ett antal sameskolor (klass ett till sex) i Sverige. Där går barnen och har en stor del av undervisningen på sitt föräldramål. Från sjunde klass smälter barnen in i den vanliga svenska skolan.

I Finland skall de som bor i Samernas hembygdsområde och behärskar samiska i huvudsak undervisas på samiska i grundskolan. I gymnasierna i Ivalo och Enontekis samt i det samiska gymnasiet i Utsjoki har undervisats i samiska som modersmål och som främmande språk. Det är ändå mindre än hälften av samerna och i synnerhet av de samiska barnen (40 % av barn under tio) som bor i hembygdsområdet. Annanstans besluter kommunen om undervisning på samiska.

Sedan år 2000 är samiskan officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det innebär att samisktalande har rätt att använda sitt språk vid kontakter med myndigheter och domstolar, liksom att utnyttja barn- och äldreomsorg på samiska, inom det så kallade Förvaltningsområdet för samiska. Sedan den 1 januari 2010 omfattar förvaltningsområdet följande kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund.

Grammatik

Samiskan saknar liksom de övriga uraliska språken såväl grammatiskt genus som könsspecifika personliga pronomen (separata motsvarigheter till han och hon). Bestämd och obestämd form finns inte. Samiska är ett agglutinerande språk och har 6–11 kasus: nominativ, ackusativ, illativ, lokativ, komitativ och essiv. Lokativ finns i nordsamiska men inte i syd- och lulesamiska. Dessa språk har istället inessiv och elativ som tillsammans bildar samma funktion som lokativ. I syd- och lulesamiska är dessutom genitiv och ackusativ olika kasus till skillnad mot nordsamiskan där de är sammanslagna. Böjning av ord sker i kasus och numerus, med ändelser, med stadieväxlingar och med omljud. Singular och plural finns, liksom dualis. Verb och negationer böjs i första, andra och tredje person i singular, plural och dualis.

Ordförråd

Orden för "farmor" och "mormor" liksom "farfar" och "morfar" sammanfaller, liksom många andra i svenskan i högre grad genusbestämda ord. Däremot har vissa andra släktingar olika ord som visar i vilken åldersordning de kommer, som till exempel farbröder och mostrar.

Samiskan innehåller rikligt med ord som har med natur och renskötsel att göra, alltså yrkesuttryck. Det finns många olika ord för snö. Detta för att med ett ord kunna beskriva snöns utseende och egenskaper (se boken "Snö" av Yngve Ryd). Samma sak gäller landskapet, för att kunna beskriva berg, vattendrag etc. I rennäringen finns många ord för ren, för att med ett ord kunna beskriva en rens ålder, kön, färg etc.

Liksom de flesta andra språk så lånas det in ord och under senare år introducerades många nya ord i samiskan i takt med teknik och samhällsutveckling. I till exempel lulesamiskan blir omskrivningen liten och de flesta lånord får ändelsen -a, som t.ex presidennta, departemennta, kultuvrra, studennta, e-poassta (eller e-påvsstå), webba. Mikael Svonni har skrivit Sámi-ruota, ruota-sámi sátnegirji som kom 1990 och är en nordsamisk-svensk, svensk-nordsamisk ordbok. Han arbetar även på en ny ordbok som har cirka 4000 nya samiska ord.

Skriftspråk

Samisk runkalender.

År 1619 utkom de två första böckerna på samiska: en sång- och mässbok och en ABC-bok. Språket i dessa böcker anses dock mycket dåligt. Under 1900-talet började mer icke-religiös litteratur att ges ut på samiska, både originaltexter och översatta texter. Den första bok som gavs ut av en samisk författare var Muitalus sámiid birra av Johan Turi, som kom ut 1910 på nordsamiska och berättar om de samtida renskötande samernas liv. Historiskt användes även germanska runor.

Varieteter

I svensk språkpolitik räknas samiskan som ett språk, men kan delas in i varieteter som skiljer sig så mycket från varandra att språkvetare har räknat med upp till elva samiska språk. Dessa varieteter skiljer sig minst lika mycket från varandra som de skandinaviska språken, danska, norska och svenska. Skillnaden mellan nord- och sydsamiska är till exempel ungefär lika stor som skillnaden mellan svenska och isländska. Nordsamernas och sydsamernas språk skiljer sig så mycket att talare av de olika språken ofta inte kan förstå varandra. De har också olika skriftspråk, något som ofta ses som en skillnad mellan språk och dialekt.

I Sverige är de tre största samespråken nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Nordsamiska, med sina dialektala skillnader, är det det samiska språk som har flest talare och är det mest använda skriftspråket.

De större språken har egna skriftspråk. Nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, umesamiska, enaresamiska och skoltsamiska använder latinskt alfabet och kildinsamiska det ryska alfabetet. De traditionella gränserna mellan varieteternas områden följer inte någon riksgräns. Samiskan är hotad och några samiska språk är akut hotade.

I nyare tid har det varit problem i Sverige då icke samisktalande föräldrar sökt hemspråksundervisning till sina barn, men möts av nej eftersom tidigare fanns krav att samiska skulle vara ett aktivt språk i hemmet för rätt till hemspråksundervisning. I Norge äger det enskilda barnet rätten till sitt språk och sin kultur. I nordligaste Finland skall barn som behärskar samiska i huvudsak undervisas i samiska och samiska är valbart som första språk utöver skolspråket i skolan. Många nordsamer från Sverige åker till Kautokeino i Norge för att lära sig språket. Fyra av tio av dem som har bett om modersmålsundervisning i skolan har inte fått det. Eftersom resurstilldelningen på högskolenivå beror på antalet studerande har sådana små språk en risk att förlora lärarresurser inom den högre utbildningen.

Förr använde renskötande samer ofta samiska, men det var vanligt för samer att använda riksspråket (svenska, norska eller finska) då de övergick till andra yrken, något som skolorna säkerställde att de lärde sig. Två generationer tillbaka kunde de allra flesta samer i Norrlands inland tala samiska, medan språken i språkområdets randområden hade bevarats sämre. Renskötare i dag använder fortfarande samiska termer. Språkdöden har varit nära för umesamiskan i Malå (umesamiska Máláge), men kommunen vill rädda umesamiskan som har cirka tjugo talare. Att gå i samisk undervisning skulle ge samer bättre möjligheter för att kunna tala och tillägna sig språket, som kan anses vara ett kulturarv.

Karta över samiska språk: 1.Syd- 2.Ume- 3.Pite- 4.Lule- 5.Nord- 6.Skolt- 7.Enare- 8.Kildin- och 9.Tersamiska

Umeå universitet har nordsamiska, lulesamiska, umesamiska och sydsamiska kurser. Uppsala universitet har kurser i nordsamiska. Ca 75 procent som talar samiska talar nordsamiska.

• Samiska
  • Västsamiska
    • lulesamiska
    • nordsamiska
    • pitesamiska eller arjeplogsamiska (nästan utdött)
    • Sydsamiska språk
      • sydsamiska
      • umesamiska (omkring 20 talare)
  • Östsamiska
    • akkalasamiska
    • enaresamiska
    • kajanasamiska eller kainuusamiska† (talades i Kajanaland i Finland och dog ut på 1700-talet)
    • kemisamiska†
    • kildinsamiska
    • skoltsamiska
    • tersamiska (nästan utdött)

Exempel på samiska ord och uttryck

Eftersom samiska dialekter endast har haft skriftspråk i några årtionden så finns det i stort sett inga ordböcker i samma bemärkelse som i andra språk. Det har dock funnits pionjärer som tidigt samlade ord innan ortografi bestämdes, bland andra samekännaren Harald Grundström. Numera byggs databaser som är tillgängliga för allmänheten via internet, se under källor nedan.

Försvenskade ord och ortnamn

Följande lånord i svenskan är hämtade från samiska dialekter:

• Giron – Det samiska ortnamnet Giron (”fjällripa”) har först lånats till finskan som Kiiruna och sedan från finska till svenska som Kiruna.
• jokk heter jåhkå på lulesamiska och betyder å, eller större bäck. På nordsamiska heter det johka.
• Jokkmokk heter Jåhkåmåhkke på lulesamiska och uttalas jåckåmåckie, som betyder ”åkrök”, eller ”åkröken”, eftersom det är ett namn. På nordsamiska heter det Johkamohkki.
• Mindre bäck heter jågås på lulesamiska.
• jaur heter javrre på lule- och javvri på nordsamiska, och betyder ”sjö”. Javrre uttalas ungefär javere.
• kåsa heter guksi på nordsamiska. Uttalas goksi.
• kåta heter goahte på lulesamiska och uttalas ungefär gåatie.
• ackja kommer från det finska ordet ahkio, som på samiska heter geres och betyder ”släde”. Ahkio är i sin tur lånord från svenska och betyder ”åk”.
• vaja heter vatjav på lulesamiska och betyder renko.
• Saltoluokta hade kunnat betyda ”Saltviken”, men eftersom salt heter sállte på lulesamiska så är betydelsen okänd. Luokta är ”vik”.
• Kvikkjokk – Det är okänt varifrån ordet kvikk härstammar. Guojkkajåhkkå heter platsen på lulesamiska och betyder ”forsbäcken”.
• Kebnekajse heter egentligen Giebnegáisi på nord och Giebnegájsse på lulesamiska. Giebne betyder ”kittel” och gáisi betyder ”högfjälltopp”. Numera är giebne detsamma som ”kastrull” i vardagsspråket.
• Padjelanta heter Badjelándda på lulesamiska, och betyder ungefär ”högre landet” eller ”övre landet”. Badje eller badjel betyder ”över”, som i kloahkka l gålmån badjel – ”klockan är över tre”.

Jämförelse mellan varieteter

Svenska: Har Per en hund? nej, jag inte du inte, de inte, den inte vi två inte ni två inte de två inte vi inte (tre eller fler) ni inte (tre eller fler) de inte (tre eller fler)

Nordsamiska: Leago Bieras beana? in it ii ean eahppi eaba eat ehpet eai

Lulesamiska: Le gus Bieran bena? iv i ij en ähppe äbá ep ehpit e

Några lulesamiska uttryck

• buorre biejvve – god dag, ha en bra dag
• buoris – god dag, hej
• buorre iehket – god kväll, ha en bra kväll
• gåktå vieso? – hur mår du?
• gijtto – tack
• dån la má de jubmel? – du är väl gud?
• jáhká gus? – tror du det?
• iv, mån lav mån nåk – nej, jag är bara jag
• buorre javlla ja buorre ådåjahke – god jul och gott nytt år

Några sydsamiska uttryck

• Lahkoe jåvle jih buerie orrejaepie – God jul och gott nytt år
• Buaregh – Hej! (handhälsning)
• Buerie aerede – God morgon!
• Buerie biejjie – God dag!
• Buerie iehkede – God kväll!
• Nåå-nåå – Adjö!
• Guktie veasoeh? – Hur mår du?
• Sijhth prihtjegem? – Vill du ha kaffe?

Språkkoder

Språkkoder för samiska är enligt ISO 639:

ISO 639-1	ISO 639-2	ISO 639-3	ISO 639-5
		sia		akkalasamiska
		sjd		kildinsamiska
		sjk		kemisamiska
		sjt		tersamiska
	sma	sma		sydsamiska
se	sme	sme		nordsamiska
	smi		smi	samiska (oavsett dialekt)
	smj	smj		lulesamiska
	smn	smn		enaresamiska
	sms	sms		skoltsamiska

Källor

Ordlistor

• Sametingets Sydsamiska, Nordsamiska och Lulesamiska ordböcker – sökbara svensk-samiska ordböcker under uppbyggnad på Svenska Sametingets webbplats.
• risten.no samisk ordbok – en norsk sida som innehåller en sökbar ordbok.
• Fjällkarta med samiska ortnamn
• Giellatekno nätordbok - Sátnegirji

Se även

Incubator

Incubator

Incubator

Incubator

• Lista över kommuner där samiska är officiellt språk
• Samiska ord
• Samer