Sandökenlärka

Från Wikipedia
Sandökenlärka
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLärkor
Alaudidae
SläkteAmmomanes
ArtSandökenlärka
A. cinctura
Vetenskapligt namn
§ Ammomanes cinctura
Auktor(Gould, 1839)

Sandökenlärka[2] (Ammomanes cinctura) är en ökenlevande tätting i familjen lärkor som förekommer från Nordafrika österut till Pakistan .[3]

Utseende och läten[redigera | redigera wikitext]

Sandökenlärkan är med en kroppslängd på 13–14 centimeter en relativt liten lärka. Den liknar stenökenlärkan med enfärgat sandbrun ovan, men är tydligt mindre och knubbigare med rundare huvud och kortare näbb. Den ljust rödbruna stjärten har ett distinkt svart ändband, tertialerna är rosttonade (hos stenökenlärkan mörkt gråbruna) och svartspetsade yttre handpennor.[4]

Sången är ett karakteristiskt upprepat och taktfast gnisslande läte, att likna vid ljudet från en rostig pump. Den lockar likt stenökenlärkan med pressade tjerr eller nasala tjypp. Ett arteget läte är ett bschy.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Sandökenlärka delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

  • A. c. cinctura – förekommer på Kap Verde-öarna
  • A. c. arenicolor – förekommer i ökenområden från norra Afrika till Sinaihalvön och Arabien
  • A. c. zarudnyi – förekommer i ökenområden från Iran till södra Afghanistan och södra Pakistan
Sandökenlärkans världsutbredning.

Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa med fynd i Kanarieöarna, på spanska fastlandet, i Frankrike, på Malta samt på Cypern.[5]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Till skillnad från stenökenlärkan återfinns sandökenlärkan som namnet avslöjar i platt och sandig öken eller halvöken, alltså inte i bergig och stenig terräng. Arten är flocklevande utom under häckningen och ses rastlöst löpa fram i öknen med endast blinksnabba stopp, som en liten vadare.[4] Den livnär sig främst av frön, i mindre omfattning växtdelar och insekter.[6]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Äggläggning är korrelerad till regnperiod, varför den varierar geografiskt: januari till april i Nordafrika, september till juni i Kap Verdeöarna och mestadels från mitten av mars till mitten av april i Mellanöstern. Honan bygger boet och det är okänt om hanen bidrar. Boet är en grund fördjupning på marken under en klippa eller bredvid en sten, fodrad med vegetation och med en liten vall av småsten. Däri lägger honan oftast två till fyra ägg som ruvas av båda könen i tolv till 14 dagar, lämnar boet vid elva dagars ålder och blir flygga efter 13–15 dagar.[6]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig, dock ovanlig i Jordanien och mycket vanlig i centrala Saudiarabien.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Ammomanes cinctura Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 252-253. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ Tarsiger.com Fynd av sandökenlärka i Europa
  6. ^ [a b] de Juana, E. & Suárez, F. (2018). Bar-tailed Lark (Ammomanes cinctura). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/57646 3 maj 2018).
  7. ^ del Hoyo, J., Elliott, A. and Christie, D. 2004. Handbook of the Birds of the World, Vol. 9: Cotingas to Pipits and Wagtails. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]