Santa Brigida a Campo de' Fiori

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 41°53′42.97″N 12°28′15.02″Ö / 41.8952694°N 12.4708389°Ö / 41.8952694; 12.4708389


Santa Brigida a Campo de' Fiori
Kyrka
Santa Brigida a Campo de' Fiori
Santa Brigida a Campo de' Fiori
Land  Italien
Ort Rom
Trossamfund Romersk-katolska kyrkan
Invigd 1300-talet
Interiör inklusive takfresken Sankta Birgittas apoteos av Biagio Puccini
Interiör inklusive takfresken Sankta Birgittas apoteos av Biagio Puccini

Santa Brigida a Campo de' Fiori är en romersk-katolsk klosterkyrka tillägnad Heliga Birgitta, Birgittinordens grundare och en av Europas tre skyddspatroner. Den är belägen vid Piazza Farnese i Rom och utgör Sveriges nationskyrka där.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den första kyrkan byggdes under påve Bonifatius IX:s (1389-1404) tid. Den övergavs dock och en ny kyrka lät uppföras 1513 av biskop Peder Månsson till Birgittinorden. Han stannade i Rom och var under en tid prokurator för konventet och det var här som han den 1 maj 1524 vigdes till biskop för Västerås stift. Kyrkan restaurerades även under tidigt 1700-tal av påven Clemens XI. Påven Leo XII skänkte kyrkan och klostret till Santa Maria in Trasteveres kaniker 1828. Dessa hade dock inte råd att underhålla den utan skänkte i sin tur kyrkan till det franska ordenssällskapet Heliga Korsets kongregation år 1855. De rustade upp kyrkan och återställde Heliga Birgittas rum. Därefter tog en polsk gren av Karmelitorden över 1889-1930, då den återlämnades till Birgittinorden. Kyrkans målningar restaurerades 1991 inför 600-årsjubileet av Heliga Bigittas kanonisering.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Fasaden formgavs av Andrea Fucina 1705. Den kröns av skulpturer föreställande Heliga Birgitta och hennes dotter Katarina av Vadstena, som även hon kom att helgonförklaras. På 1800-talet gjordes mindre ändringar, bland annat på fönstrens form. Klocktornet uppfördes 1894. Omgivningarna har ändrats desto mer. Kyrkans namn betyder ungefär Heliga Birgittas kyrka vid blomsterängarna. Blomsterängarna försvann redan på medeltiden men fick namnge området. Efter uppförandet av andra byggnader runt Piazza Farnese är det ett annat torg i närheten som kallas Campo de' Fiori snarare än området.

Interiör[redigera | redigera wikitext]

Det finns två fontäner för vigvatten gjorda i marmor. Den högra bär Farnese-familjens lilja och placerades när kardinal Odoardo Farnese var prokurator för klostret 1601-1626. Den vänstra har Karmelitordens vapensköld. På en marmorskål i sakristian finns familjen Orsinis sköld.

Vid ingången finns två dörrar: den ena leder till den nya sakristian och den andra till Sankt Richards kapell. Kapellet är namngivet och helgat åt Birgittinordens viktigaste martyr, munken Richard Reynolds, som led martyrdöden i London 1535.

På den högra sidan finns Nils Karlsson Bielkes kenotaf (gravmonument). Bielke var ättling till en av Heliga Birgittas bröder och flyttade till Rom efter att ha konverterat till katolicismen och dog 1765. Hans gravplats är okänd. Mittemot finns Katarina av Vadstenas altare. Det gjordes om 1894 föreställande Heliga Birgitta och Teresa av Ávila. När kyrkan överläts till birgittinersystrarna ändrades bilden så att Teresa kom att representera Katarina.

I kyrkan finns sex målningar av Biagio Puccini utförda under åren 1702–1705. De återger scener ur Birgittas liv och i taket målade han ytterligare en fresk, utförd 1709-1711.

Katarina av Vadstenas kapell[redigera | redigera wikitext]

I kryptan ligger Katarina av Vadstenas kapell, tillägnad Heliga Birgittas dotter 1972. Kapellet har 70 sittplatser

Kapellet brukas även av Svenska kyrkan, varvid evangelisk-lutherska gudstjänster hålls söndagar och torsdagar.

Klostret[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan är en del av Birgittasystrarnas kloster. Byggnaden ägdes av Francesca Papazurri, som blev god vän med Heliga Birgitta 1350. Det var då känt som ”Palatium Magnum”, det stora palatset. Heliga Birgitta bodde där 19 år och hennes rum har bevarats. Huset donerades till Birgittasystrarnas moderkloster i Vadstena och användes som härbärge av svenska pilgrimer.

Under reformationen fungerade klostret som tillflyktsort för flera svenska katoliker som inte ville konvertera. Sveriges siste katolske ärkebiskop Johannes Magnus bodde här. Olaus Magnus satte upp en tryckpress och på den tryckte han upp Heliga Birgittas uppenbarelser 1577. Drottning Kristina bodde i klostret under sin exil från 1673 till sin död 1689.

Det är möjligt att besöka Heliga Birgittas och hennes dotter Katarinas rum. Rummen innehåller reliker från de båda helgonen och målningar som beskriver deras liv.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]