Sara Lidman
Sara Adéla Lidman, född 30 december 1923 i Missenträsk, Jörns församling, Västerbotten, död 17 juni 2004 i Umeå[1], var en svensk författare.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Sara Lidman skrev, från debuten 1953, ett tjugotal romaner, oftast präglade av teman och historier om solidaritet och sociala motsättningar, men också av kärlek, fysisk inlevelse och humor. Berättelserna utspelas ofta i Västerbotten under senare delen av 1800-talet och det tidiga 1900-talet, då stora förändringar påverkar de små samhällena. Hon nådde tidigt stor uppskattning hos både kritik och publik - Tjärdalen har kallats en av 50-talets mest lyskraftiga svenska romandebuter - och med "Jernbanesviten" (1977-85), en romanserie som målar upp ett avgörande skede i den moderna tidens ankomst till norra Sverige: järnvägen och uppköpen av skog - kom Lidman att betraktas som en av Sveriges allra främsta samtida författare. Jernbanesviten omfattar fem romaner, Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen och Järnkronan (som fristående fortsättningar till berättelserna i romansviten kan romanerna Lifsens rot och Oskuldens minut ses). Romanernas huvudperson är Didrik Mårtensson, en bonde som med iver och energi slår sig fram till platsen som socknens ordförande, driven av sin lidelse för "jernbanan", vilken för honom är det medel som skall bryta byns isolering. Han snärjs av de kapitalistiska krafterna, anklagas för förskingring och fängslas - ironiskt nog sänds han slagen i bojor bort från hembygden på ett av de första tåg som trafikerar banan. Berättelsen hade paralleller till långt senare koloniala förlopp, där erövrarna har tagit hjälp av infödda för att röja väg för exploateringen av ett land, men den bärs också av en lyrisk vältalighet - delar av berättelsen glider över i västerbottnisk dialekt - och en förmåga att komma tätt inpå gestalterna. Några av huvudpersonerna och händelserna hade förebilder i Lidmans egen släkt och bygdens historia.
Sara Lidman var i många år en flitig agitator och debattör och en framträdande person inom den svenska 68-vänstern. Hon förde med sig in i Vietnam- och kolonialismdebatten ett närmast religiöst krav på omvändelse, ett betonande av det moraliska och heroiska som delvis bottnade i hennes eget arv från EFS och 1800-talets väckelse. Genom böcker och brandtal lät hon sin röst bli hörd, från Vietnamkriget till protesterna mot Irakkriget. Hon reste till Sydafrika 1960 för att "möta nya människor och problem". Hon blev dock åtalad för brott mot raslagarna och tvingades lämna landet 1961. Under några år före denna resa levde hon tillsammans med Ivar Lo-Johansson, som har berättat om denna tid och deras kärlek och skiljaktigheter i den postumt utgivna romanen "Blå Jungfrun".
Sara Lidman var 1955-1963 ledamot av Samfundet De Nio på stol nr 8.
- Fil kand i Uppsala 1949.
- Filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet 1978.
- Tilldelades professors namn 1999.
Ett personarkiv efter Sara Lidman finns vid Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek.
[redigera] Bibliografi
Publicerade böcker på Albert Bonniers förlag:
- Tjärdalen (1953), roman
- Hjortronlandet (1955), roman
- Regnspiran (1958), roman
- Bära mistel (1960), roman
- Jag och min son (1961), roman
- Jag och min son (1963), roman, bearbetad version
- Med fem diamanter (1964), roman
- Samtal i Hanoi (1966), reportage
- Gruva. Bild Odd Uhrbom (1968), intervjubok
- Gruva. Bild Odd Uhrbom (1969), utvidgad version
- Vänner och u-vänner (1969), artikelurval
- Marta Marta (1970), pjäs
- Din tjänare hör (1977), roman
- Vredens barn (1979), roman
- Varje löv är ett öga (1980), artikelurval
- Nabots sten (1981), roman
- Den underbare mannen (1983), roman
- Järnkronan (1985), roman
- ...och trädet svarade (1988), artikelurval
- Lifsens rot (1996), roman
- Oskuldens minut (1999), roman
- Kropp och skäl (2003), diverse artiklar
Publicerat i samarbete med DFFG-Ordfronts förlag:
- Fåglarna i Nam Dinh (1972), artiklar om Vietnam
[redigera] Priser och utmärkelser
- Svenska Dagbladets litteraturpris 1953
- BMF-plaketten 1956
- Doblougska priset 1961
- Tidningen VI:s litteraturpris 1964
- Litteraturfrämjandets stora pris 1968
- Samfundet De Nios Stora Pris 1977
- Nordiska rådets litteraturpris 1980 (för Vredens barn)
- Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris 1985
- Litteraturfrämjandets stora romanpris 1986
- Hedenvind-plaketten 1987
- Aniara-priset 1991
- Ivar Lo-priset 1992
- Harry Martinson-priset 1993
- Gerard Bonniers pris 1993
- Moa-priset 1996
- Stig Sjödinpriset 1998
- Sixten Heymans pris 1998
- Pilotpriset 1999
- Professors namn 1999
- Svenska talarpriset 1999
- Ivar Lo-Johanssons personliga pris 2001
- Fick 2009 en gata på Kungsholmen i Stockholm uppkallad efter sig [2]
[redigera] Källor
- ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231
- ^ Fastighetssverige 2009-03-05
[redigera] Externa länkar
-
Wikiquote har citat av eller om Sara Lidman
- Albert Bonniers Förlag - Sara Lidman
- Sara Lidman i Libris
- Författarinnan Sara Lidmans arkiv