Sara Lidman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sara Lidman
Sara Lidman i Hammerdal i Jämtland i slutet av 1950-talet.
Sara Lidman i Hammerdal i Jämtland i slutet av 1950-talet.
Född 30 december 1923
Missenträsk, Sverige
Död 17 juni 2004 (80 år)
Umeå, Sverige
Yrke Författare
Nationalitet Sverige
Språk Svenska
Verksam 1953-2003

Sara Adéla Lidman, född 30 december 1923 i Missenträsk, Jörns församling, Västerbotten, död 17 juni 2004 i Umeå,[1] var en svensk författare. Hon debuterade som författare med romanen Tjärdalen 1953 och blev en av 1900-talets stora svenska (arbetar)författare. Åren 1955–1963 var Lidman ledamot av Samfundet De Nio.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sara Lidman (3:a f. v.) är en av de betydande personer som avbildas i Pye Engströms skulptur Efter badet utanför Västertorpsbadet, Stockholm

Sara Lidman växte upp på en mindre gård i byn Missenträsk i Västerbotten. Under en sanatorievistelse i ungdomen kom hon i kontakt med böcker vilket ledde till att hon tog realexamen per korrespondens. Efter att ha tagit studenten som privatist och diverse ströjobb började hon studera i Uppsala, där hon tog fil.kand-examen 1949. Sara Lidman engagerade sig i kampen mot atomvapen, mot apartheid och USA:s krig i Vietnam. Vid mitten av 1970-talet flyttade hon tillbaka till hembyn Missenträsk och skrev bland annat en serie romaner om moderniseringen och kolonialiseringen av Norrland. På 1950-talet hade hon en flerårig romans med sin författarkollega Ivar Lo-Johansson.[2][3]

Författarskapet[redigera | redigera wikitext]

Sara Lidman framstår som en av våra viktigaste författare under 1900-talet. Som romanförfattare har hon skapat sig ett eget språk, en poesiprosa som väver samman det bibliska med det dialektala, det sköra med det burleska, det översvinnliga med det vardagliga. Det språkligt banbrytande följer henne från debuten 1953 till det mäktiga Jernbaneeposet 1975-1985. Politiskt är hon mest känd för sin agitation under Vietnamkriget då hon spelade en avgörande roll för att vända opinionen. Men hennes engagemang sträcker sig från debatten om svenskt atomvapen 1958–1959 till kriget mot Irak 2003 och gäller praktiskt taget alla orättvisor och missförhållanden: kolonialism, apartheid, pornografi, glesbygspolitik, miljöförstöring, kioskvälde, arbetslivsförhållanden. Som debattör och agitator utvecklade hon ett språk med en sällan hörd förening av saklighet, känslostyrka, snabbhet och rörlighet. Om en av hennes debattböcker skriver Karl Vennberg: "Och det som i sista hand betvingar: viljans renhet, hos henne på ett unikt sätt förenat med värme, vädjan och levande samhörighet."

Sammanlagt utkom Sara Lidman med ett tjugotal romaner. De första fyra utspelas i Västerbotten under tidigt 1900-tal och har som huvudscen hennes skapelse Ecksträsk, X-träsk, byn i världen. Hon slog igenom stort, Tjärdalen har kallats en av 1900-talets mest lyskraftiga svenska romandebuter, och med "Jernbanesviten" (1977-85) – en romanserie som målar upp ett avgörande skede i den moderna tidens ankomst till norra Sverige: järnvägen och uppköpen av skog – kom Lidman att betraktas som en av Sveriges allra främsta författare. Jernbanesviten omfattar fem romaner, Din tjänare hör, Vredens barn, Nabots sten, Den underbare mannen och Järnkronan (som fristående fortsättningar till berättelserna i romansviten kan romanerna Lifsens rot och Oskuldens minut ses). Romanernas huvudperson är Didrik Mårtensson, en småbrukarson som driven av sin lidelse för "jernbanan" – för honom det medel som skall bryta byns isolering – blir socknens ordförande och en av de ledande i trakten. Han snärjs av de kapitalistiska krafterna, anklagas för förskingring och fängslas; ironiskt nog sänds han som fånge på ett av de första tåg som trafikerar banan. Berättelsen speglar universella koloniala förlopp, inte minst i hur erövrarna tar hjälp av en "bygdens son" för att röja väg för exploateringen av ett land. Framför allt bärs den av den mogna författarens fullödiga språk.

En biografi över Sara Lidman utkom 1998, Birgitta Holm: Sara - i liv och text (lätt reviderad upplaga 2005). Ett personarkiv efter Sara Lidman finns vid Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek.

Utnämningar[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Jäger, Leif (1976). Sara Lidman 1953-1973: bibliografiska anteckningar. Skrifter / Föreningen BHS publicerar, 0280-3135 ; 12. Borås: Fören. BHS publicerar. Libris 337551 

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009. Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ "PROpensionären nr 5-6 -10 - Boklådan". Pro.se, 2010. Läst 26 augusti 2013.
  3. ^ Milles, Ulrika (2010-02-11): "Margareta Wersäll: ”Ivar Lo-Johansson och kärleken. Kvinnorna i hans liv och verk”". DN.se. Läst 26 augusti 2013.
  4. ^ Fastighetssverige 2009-03-05

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bränström Öhman, Annelie (2008). "kärlek! och någonting att skratta åt! dessutom": Sara Lidman och den kärleksfulla blicken. Säter: Pang. Libris 10894127. ISBN 978-91-976739-1-4 
  • Gravé, Rolf (1969). Biblicismer och liknande inslag i Sara Lidmans Tjärdalen. Lundastudier i nordisk språkvetenskap. Serie B, 0346-8925 ; 4. Lund: Studentlitteratur. Libris 494906 
  • Holm, Birgitta (2005). Sara Lidman - i liv och text. Stockholm: Bonnier. Libris 9882338. ISBN 91-0-010868-5 
  • Kerber, Jutta (1989). Sara Lidmans frühe Norrlandsromane. Münstersche Beiträge zur deutschen und nordischen Philologie, 0930-7494 ; 5. Münster: Kleinheinrich. Libris 7005298. ISBN 3-926608-26-9 
  • Kjersén Edman, Lena; Bränström Öhman, Annelie; Rittvall, Yvonne (2007). Västerbotten: berättarnas län : Sara Lidman från Missenträsk och världen : en guide till författarskapet och till miljöer i Jernbanesviten. Umeå: Länsbiblioteket i Västerbotten i samarbete med ARCIV (Artist Resource Center in Västerbotten). Libris 10708014. ISBN 978-91-633-1958-7 
  • Olsson, Annika (2004). Att ge den andra sidan röst. Stockholm: Atlas. Libris 9347981. ISBN 91-7389-120-7 
  • Röster om Sara Lidman: från ABF Stockholms litteraturseminarium i mars 1991, Stockholm. Stockholm: ABF. 1991. Libris 7642341. ISBN 91-7448-661-6 
  • Sjöberg, Lina (2006). Genesis och Jernet: ett möte mellan Sara Lidmans Jernbaneepos och bibelns berättelser. Hedemora: Gidlund. Libris 10301093. ISBN 978-91-7844-727-5 
  • Thygesen, Marianne (1971) (på dan). Jan Myrdal og Sara Lidman: rapportgenren i svensk 60-tals litteratur. Århus: GMT. Libris 7728064. ISBN 87-87392-01-1 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]