Satan

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia.
Satan porträtterad av Gustave Doré i John Miltons "Paradise Lost".

Satan (heb. שטן), är ett hebreiskt verb med betydelsen "göra motstånd", "åklaga" eller "anklaga". I judendomen och kristendomen utgör det ett namn på en ängel respektive Djävulen, i Islam en djinn.

Innehåll

[redigera] Etymologi

Det hebreiska ordet satan och arabiskans شيطان (shaitan) härstammar från semitiskans śṭn som betyder "att vara fientlig" eller "att anklaga". En alternativ tolkning grundar sig i Anklagarens (ha-satan) svar till Gud i Job 1:7 när Gud frågar Anklagaren var han har varit: "Jag kommer från en vandring (mi'ŝuṭ) över Jorden och en färd omkring på dess riken." (שּׁוּט בָּאָרֶץ, וּמֵהִתְהַלֵּךְ בָּה). Ordstammen ŝuṭ betyder att gå till fots eller att segla, satan översätts enligt denna tolkningen till Vandraren. Ordet kan också användas i plural som i de apokryfiska Henoksböckerna där fallna änglar benämns som sataner.

Satan skrivs ut som שטן i hebreiskan och Satanas i latin.

[redigera] Satan i judendomen

Satan i judendomen skiljer sig mycket från den västerländska bilden av Satan. I tidig judendom och genom Gamla Testamentetanvänds ordet som ett verb snarare än som ett egennamn, det är inte förrän i kristna skrifter som en dualism uppstår och Satan blir en kraft som symboliserar ondska eller motstånd mot Gud.

[redigera] I de hebreiska apokryferna

Enligt Salomos vishet kommer död till världen på grund av Djävulen.[1] Andra Henoksboken nämner en Grigori vid namn Satanael[2], enligt denna är Satanael prins över grigorerna som kastades ut ur Himmelriket[3] och var en ängel som visste skillnaden mellan rättfärdighet och synd[4]. En liknande berättelse målas upp i Första Henoksboken, men här kallas ledaren över grigorerna Semjâzâ. Satan påstås också härska över en grupp av änglar[5][6]. Mastema, som jämställs med Satan[7], påstås också vara den som fick Gud att kräva Abrahams offer av sonen Isak. I tredje Baruksboken benämns Samael som den som planterar kunskapens träd[8], vilket sedermera blir anledningen till varför han kastas ut ur Paradiset.

[redigera] I Bibeln

Satan framträder på flera ställen i Gamla Testamentet, men sällan med egennamnet Satan, desto oftare skrivs det ut som Anklagaren eller som ett verb som jämställs med ängeln. Anklagaren (ha-satan) framträder endast i Jobs bok och Sakarja. I båda dessa texter är Anklagaren fortfarande en ängel som tjänar Gud och ämnar att pröva eller testa människors rättfärdighet, detta framgår extra tydligt i Jobs bok som enbart handlar om just hur Job prövas av Anklagaren närmast som ett vad mellan Anklagaren och Gud. Det ska understrykas att Anklagaren i Jobs bok har Guds fulla tillåtelse och mandat att plåga Job, men inte kan agera självständigt utan behöver Guds tillåtelse. Satan förekommer också som ett verb som syftar till ängeln snarare än verbet i Första Krönikeboken 21:1, här provocerar han David att förstöra Israel. Här har Satan istället blivit en självständig kraft som agerar utan Guds tillåtelse, ett perspektiv som brukar föredras eftersom Gud själv annars är den som förknippas med prövningen av David[9][10][11]. Detta har fått många exegeter att anta att Sakarja hade zoroastrianistiska inflytanden i och med dualismen i den religionen och att Satan plötsligt blivit en självständig kraft.

[redigera] I Talmud

Talmud nämner Satan på många ställen och den roll som Satan har jämställs i regel med ängeln Samael i judisk mytologi. För mer information, se Samael. Överlag beskrivs Satan som en tjänare till Gud genom Talmud och som en motståndare till människor som lockar dem till synd, för att sedan anklaga dem för deras brister.

[redigera] Satan i kristendomen

Huvudartikel: Djävulen

Satan har en betydligt större roll i kristendomen. Här agerar Satan, eller Djävulen, som en självständig kraft vars syfte är att fresta och locka människor till synd. Satan påstås i regel göra detta för egen vinning som en agent för ondskan. Genom kristna tolkningar har Satan även jämställts med kung Nebuchadnezzar av Babylonien som faller på grund av sitt högmod mot Gud[12], detta är den vanligaste tolkningen om varför Satan föll från Himlen. Satan beskrivs av så väl Jesus själv som av apostlarna och senare i [[Nya Testamentet], det övergripande temat är att Satan frestar och förleder mänskligheten i synd för att hindra dem från att följa Gud.

Kristna jämställer i regel Satan med flera andra entiteter i den judiska och kristna mytologin, däribland Ormen i Paradiset, Leviathan, Beliar, Baal, Draken i Uppenbarelseboken med flera. Satan beskrivs vara ledaren över demonerna [13] och denna världens härskare eller till och med gud över denna världen[14]. Uppenbarelseboken målar upp en berättelse om ett stort krig mellan Guds änglar och Satan och dennes demoner, vilket slutar med att Satan tillsammans med sina fallna änglar kastas ner i den brinnande sjön (Helvetet).

Satan har i kristen teologi blandade tolkningar, författare har benämnt Satan som ledare av seraferna, en del av keruberna, Makterna samt varande en ärkeängel[15].

[redigera] Änglafallet

Huvudartikel: Änglafallet

Satans fall från himmelen brukar tillskrivas antingen revolt mot Gud eller en ovilja att lyda under Adam (människan). Revolten brukar baseras på två passager i Gamla Testamentet, Jesaja 14 och Hesekiel 28, som båda pratar om ett högmod och en revolt mot Gud. De flesta exegeter är överens om att passagerna inte ska läsas så utan hävdar att de handlar om kungen över Babylonien, Nebuchadnezzar, respektive kund över Tyros. De som hävdar att profetiorna faktiskt handlar om Satans fall brukar ta upp användande av namnet Morgonstjärnan (som sedan, felaktigt, gett upphov till Lucifer som ett alternativt namn) i Jesaja samt en rad liknelser i Hesekiel, däribland användande av ord kerub, att personen ska ha bott i Eden och haft en plats på "gudaberget". Jesus säger att han själv sett Satan falla från Himlen[16]. De flesta exegeter är överens om att man pratar om ett permanent fall från himmelen, även om några få försvarat Satan och menar att Jesus kan ha profeterat om fallet snarare än att det faktiskt hänt, likt Johannes av Patmos i Uppenbarelseboken eller att fallet inte nödvändigtvis måste bero på att Satan är utslängd, eller ens för en längre tid.

I Uppenbarelseboken nämns det att Satan tar med sig en tredjedel av alla änglar i sitt fall[17], änglar som sedan kämpar på Satans sida i den slutgiltiga striden i Den sista tiden. När änglafallet egentligen utspelade sig finns det inget egentligt konsensus om, mycket eftersom teologer är överens om att det troligtvis har skett innan Satan får sin dualistiska roll i Nya Testamentet samtidigt som Johannes av Patmos, vars bok är bland de sista kronologiskt i Bibeln, förutspår fallet. Det kan alltså vara en fråga om olika fall eller händelser. Utöver teologers antaganden och Johannes av Patmos profetia i Uppenbarelseboken tas änglafallet upp i långt mycket större detalj i Henoksböckerna. Även 3 Baruksboken tar upp Samaels förvisning från Eden, här är det planterandet av kunskapens träd som anges som anledning.

[redigera] Satan i Islam

Huvudartikel: Iblis och Shaitan

I Islam, där gestalten har namnet Iblis, framgår det förhållandevis tydligt att Iblis blir förpassad på grund av sin ovilja att lyda under människan.[18] I Islam menar man också att Iblis sanna namn innan fallet var Azazel[källa behövs]. Iblis roll definieras olika av islamologer, oftast brukar Iblis ses som en djinn eftersom änglar i Islam lyder under [[Allah], medan djinner har en fri vilja och på sätt kan vända sig bort från Allah

[redigera] Satan i satanism

Huvudartikel: Satanism

Eftersom satanismen innehåller så många olika trosinriktningar och olika bilder av Satan är det svårt att sätta en definitiv prägel på satansfiguren i satanism. Somliga satanismer ser Satan som en symbolisk kraft, andra som en faktisk mörk gudomlighet. En del jämför Gud i kristendomen med gnostikernas demiurg och ser Satan som den sanna guden.

[redigera] Källor

  1. ^ Salomos vishet 2:24
  2. ^ 2 Hen 18:3
  3. ^ 2 Hen 29:4
  4. ^ 2 Hen 31:4
  5. ^ Jesajas himmelsfärd 2:2
  6. ^ Vita Adæ et Evæ 16
  7. ^ Jubileerboken 17:18
  8. ^ 3 Bar 4:9
  9. ^ 1 Sam 16:14
  10. ^ 1 Kung 22:22
  11. ^ Jes 45:7
  12. ^ Jesaja 14:12
  13. ^ Matteusevangeliet 12:14
  14. ^ 2 Korinthierbrevet 4:4
  15. ^ Davidson, G., A dictionary of angels, ISBN 0-02-907052-X, s. 339
  16. ^ Lukasevangeliet 10:18
  17. ^ Uppenbarelseboken 12:4
  18. ^ Koranen, sura 15, verserna 28-42 samt sura 18.

[redigera] Se även

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Satan"
Personliga verktyg
Skapa en bok