Schackvariant

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

En schackvariant är ett spel som härstammar från bräd- och strategispelet schack. Schackvarianter är relaterade till schack i minst ett aspekt.

Antalet möjliga schackvarianter är obegränsat. David Pritchard, författaren av Encyclopedia of Chess Variants, uppskattar att det finns över 2 000 officiella schackvarianter.[1]

Observera att både kinaschack och luffarschack inte tillhör schackfamiljen av spel, trots spelens namn.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Nedan följer ett par dussin exempel på vanliga schackvarianter.

Historiska och regionala varianter[redigera | redigera wikitext]

  • Chaturanga: Den indiska föregångaren till schackspelet.
  • Shatranj: Ett forntida persiskt spel som härstammar från chaturanga.
  • Shogi: Den japanska versionen av schack.
  • Hasami Shogi: En populär variant av det japanska brädspelet shogi.
  • Xiangqi: Den kinesiska medlemmen av schackfamiljen.
  • Hiashatar: Den medeltida mongoliska versionen av schack.
  • Janggi: Den koreanska versionen av spelet.
  • Makruk (eller thaischack): Den thailändska versionen av schackspelet.
  • Hexagonalt schack (eller polskt schack): En form av schack som spelas på ett sexkantigt bräde.
  • Banqi (eller Ban Chi): En miniatyriserad version av xiangqi, även känd som kinesiskt halvschack.
  • Mastodontschack: En variant som spelas på ett större schackbräde.

Schackhärstammande varianter[redigera | redigera wikitext]

Solid white.svg a b c d e f g h Solid white.svg
8 {{{square}}} black rook {{{square}}} black knight {{{square}}} black bishop {{{square}}} black queen {{{square}}} black king {{{square}}} black bishop {{{square}}} black knight {{{square}}} black rook 8
7 {{{square}}} black pawn {{{square}}} black pawn {{{square}}} black pawn {{{square}}} black pawn {{{square}}} black pawn {{{square}}} black pawn {{{square}}} black pawn {{{square}}} black pawn 7
6 {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king 6
5 {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king 5
4 {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king 4
3 {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king 3
2 {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king 2
1 {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} white champion {{{square}}} black king {{{square}}} black king {{{square}}} black king 1
Solid white.svg a b c d e f g h Solid white.svg
Den asymmetriska startpositionen i Maharadjan och sepoyerna.
  • Schack960 (eller Fischers slumpmässiga schack): En variant där alla pjäser utom bönderna arrangeras slumpmässigt i en symmetrisk startposition.
  • Schack för tre: En schackvariant som är avsedd för tre spelare.
  • Maharadjan och sepoyerna (där maharadja betyder "stor konung" på hindi och sepoy är en beteckning på infödda indiska trupper i den brittisk-indiska armén): En variant där vit endast börjar med en pjäs–spelets starkaste–medan svart börjar med den vanliga standarduppställningen bestående av sexton schackpjäser. Vits enda pjäs är dock maharadjan själv, som har både damens och springarens förflyttningsmöjligheter.[2]
  • Minischack: En familj av schackvarianter med vanliga schackpjäser och -regler, men spelat på mindre schackbräden. Vanliga storlekar på schackbrädet är 3x3, 4x4, 4x5, 5x5, 6x6 och 8x6.
  • Slagschack (eller baklängesschack): En variant där syftet är att först bli av med alla sina pjäser. När en spelare kan slå en motståndarpjäs måste denne utföra ett slagdrag. I den vanliga varianten av slagschack räknas kungen som en dödlig pjäs som kan slås av motståndaren.[3]
  • Bondeschack: En schackvariant med samma regler, där spelarna endast har en kung och åtta bönder vardera från start. Bönderna kan dock som vanligt promoveras till andra pjäser.
  • Tärningsschack: En variant med inslag av tur, där tärningens utkast avgör hur många drag spelaren får göra. Följande samband gäller mellan antalet prickar på tärningen och antalet tillåtna drag (ibland även specialdrag):
    • 1–inget drag;
    • 2–ett drag;
    • 3 och 4–två drag;
    • 5–tre drag;
    • 6–tre drag, varav ett får vara med en motståndarpjäs.
  • Raketschack: En variant där antalet drag per tur ökar med ett för varje omgång. Vit börjar med ett drag, svart svarar med två drag, vit gör sedan tre drag och så vidare. Samma schackregler gäller. När schackning förekommer blir det omedelbart motståndarens tur, oavsett hur många drag spelaren vid draget hade kvar.
  • Chock: En lagvariant av schack avsedd för två lag, där spelarna inom lagen kan växla slagna pjäser emellan varandra.
  • Tomteschack (eller centrumschack): En schackvariant där de parallellt primära syftena är att ställa sin kung i centrum, eller att sätta motståndarens kung schackmatt. Den som först utför något av dessa mål vinner, men spelarna bör vara medvetna om att en kung nära centrum enkelt kan sättas schackmatt. Regeln att det finns två helt olika vinstsätt medför mycket spänning till varianten.
  • Cylinderschack: En variant med vanliga schackregler, med undantaget att schackbrädet inte har några kanter. En kung kan exempelvis förflyttas från fältet e1 till e8, förutsatt att rutan är ledig och att schackning på kungen inte förekommer efter draget.
  • Studsschack: En variant med samma regler som cylinderschack, med undantaget att en pjäs studsar mot kanten istället för att gå över till den andra sidan. De vanliga reglerna är att asymmetrisk studsning får förekomma och att samtliga kantlinjer respektive -rader är studsfält.
  • Kortschack: En schackvariant med mycket inslag av tur, avsedd för att utjämna chanserna för den sämre spelaren. En hög med kort med spelinstruktioner finns vid sidan av brädet. Ungefär hälften av korten har positiv karaktär, medan den övriga hälften har negativ karaktär. Ett exempel på en negativ instruktion är "Ställ en av dina pjäser i slag". Under ett parti har varje spelare rätt att ta tre kort, dock högst ett åt gången. Slumpfaktorn gör det möjligt för mindre erfarna spelare att vinna. Förövrigt gäller vanliga schackregler.
  • Mongoschack: En variant med samma mål som vanligt schack, där spelarnas pjäser förvandlas till andra pjäser under spelets gång, beroende på vilken ruta de förflyttas till. Vid förflyttning av en pjäs, förvandlas den till den pjäs som ursprungligen startade på samma linje där pjäsen för tillfället befinner sig. Om damen exempelvis förflyttas till fältet g5, förvandlas den till en springare, eftersom springaren har sin begynnelseposition på g-linjen. Det sker ingen förvandling om en pjäs inte byter linje. Även e-linjen är ett undantag, där kungen startar. Denna linje är "fri"–ingen förvandling sker på e-linjen. Det är inte nödvändigtvis den bästa taktiken att förflytta samtliga pjäser till d-linjen, och därmed få ett överflöd av damer.
  • Tredimensionellt schack: Varianter som spelas på ett tredimensionellt schackbräde. Raumschach, uppfunnet 1907 av Ferdinand Maack, är en av de äldsta 3D-varianterna av schack. Raumschach spelas på ett bräde med 5x5x5 fält. I TV-serien Star Trek syntes en variant med flera olika stora planer i flera nivåer. Den har inspirerat till varianten Tri-D.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pritchard, D. (2000). Popular Chess Variants. Bastford Chess Books. ISBN 0-7134-8578-7 
  2. ^ The Maharaja and the Sepoys
  3. ^ Schackledarens handbok, Jesper Hall, Quality Chess, sida 143.