Scharinska villan

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Scharinska Villan)
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 63°49′25″N 20°16′17″Ö / 63.82361°N 20.27139°Ö / 63.82361; 20.27139

Scharinska villan
Villa
Scharinska villan
Scharinska villan




Land  Sverige
Kommun Umeå
Ort Umeå
Adress Storgatan 63-65
Kulturmärkning
Enskilt byggnadsminne 26 januari 1981[1]
 - Beteckning i BBR Scharinska villan (Härmod 9)
Arkitekt Ragnar Östberg
Färdigställande 1904-1905
Arkitektonisk stil Viktoriansk

Scharinska villan i Umeå är en rosa slottsliknande byggnad på Storgatan 63-65 vid Döbelns park, ritad av Ragnar Östberg och uppförd 1904–1905 för Egil Unander-Scharin med familj. Huset uppfördes av byggnadsfirman AB Jakobsson & Eriksson, som tidigare även byggt stadskyrkan efter branden. Ansvarig byggmästare var Per Eriksson, som suttit i stadsfullmäktige tillsammans med Unander-Scharin.[2] Fram till 1950-talet inhystes även familjeföretaget AB Scharins Söner där.

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Scharinska villans port med relief ritat av Ragnar Östberg.

Byggnadens yttre är något engelskt viktoriansk med gavelkrön över fönstren, bågformigt framskjutande fönsterpartier på bottenvåningen, och rokokoinspirerade små balkonger i järnsmide. Huset är tre våningar högt, med en säregen volymförskjutning åt ena sidan som kontrasterar mot den i övrigt konsekvent genomförda symmetrin. Den putsade fasaden är svagt rödfärgad med en fris under tredje våningens fönsterrad.[3]

Även interiören är påkostad med träpanel på väggarna, utom i den så kallade spanska salen, vars pietetsfullt renoverade väggar är klädda i mosaik från Spanien. Huvudingångens ytterdörr har ett motiv i relief, ritat av Ragnar Östberg. Motivet är ett ymnigt bladverk med sju barnansikten och en stork i mitten. De sju ansiktena symboliserar familjen Scharins sju barn.[4][3] Scharinska villan räknas som ett av Östbergs förnämsta ungdomsverk.[3]

Runt tomten löper en häck mot Storgatan och Döbelnsgatan. Söder om trädgårdsmästarbostaden är en hårdgjord trädgård (tegelfärgade betongplattor), omgiven av bågformade plåtspaljéer mot söder och väster samt plåtstaket i rutmönster mot öster. Norr om byggnaden finns idag en asfalterad parkering, som också tjänar som infart till Bostadens huvudkontor.[5]

Trädgårdsmästarbostaden[redigera | redigera wikitext]

Till villan hör också ett uthus, även kallat annexet eller trädgårdsmästarbostaden, som ligger väster om huvudbyggnaden i liv med dess norra fasad och som i stil ansluter till denna. Uthuset är uppfört i ett plan med inredd vindsvåning i västra delen och i ett och ett halvt plan mot öster. Uthuset inrymde ursprungligen en bostad för husets trädgårdsmästare, samt stall med bostad för en kusk. Det växthus som under lång tid fanns vid dess södra långsida är sedan 1980-talet rivet. Uthuset, vars interiör inte ingår byggnadsminnet, har i modern tid försetts med fyra garage med brunlaserade slagportar av trä.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Scharinska villan under byggnad 1905.

Inför planerna på ett nytt hus hade disponent Egil Unander-Scharin kontakt med flera arkitekter, däribland Gustav Hermansson som ritat många hus i Sundsvall efter Sundsvallsbranden 1888 och Ernst Stenhammar som bland annat ritade Svenska Handelsbankens hus i Umeå 1894. Unander-Scharin var ej nöjd med deras förslag och lät istället arkitekt Östberg få uppdraget.[6] Den 4 juli 1904 beviljas Unander-Scharin byggnadslov för tomt 2 och 3 i kvarteret Härmod (tomt 1 var redan bebyggd) och dagen efter var grundgrävningen för huset redan igång. Den 14 juli betalade Unander-Scharin 7 894:85 till Umeå stad för de båda tomterna.[7] Dessa tomters placering var resultatet av stadsplanen från 1889 där alla tomter inom brandområdet efter stadsbranden 1888 ritats om. Unander-Scharins två tomter hade varit obebyggda sedan denna brand.[8] Slutsumman för huset uppskattades till 94 000 kr, varav 12 000 kr för inredning och 4 000 kr för Östbergs ritningar.[9]

Legenden[redigera | redigera wikitext]

Enligt legenden kom idén till villan från en matsalsmöbel som Ragnar Östberg låtit göra åt konsul Egil Unander-Scharin, som blev så förtjust att han 1904 beställde ett passande hus till möbeln. Ursprunget till denna legend kan komma ifrån Birger Steckzéns bibliografin över Scharinska firman.[10] I ett brev skickat från Östberg till Unander-Scharin den 10 februari 1904 framgår det nämligen att hänsyn har tagits för en speciell möbel när en matsal i villan har diskuterats. Att Unander-Scharin skulle ha beställt en matsalsmöbel av Östberg innan villan beställdes anses numera vara mindre troligt då brevväxlingen mellan Unander-Scharin och Östberg visar på att de inte kände varandra innan villan kom på tal samt att det inte går att hitta något sådant i kassaböckerna. En mer trolig möbel är den som är upptagen i kassaboken som den spanska möbeln. Denna möbel anlände från Lissabon i december 1904.[11]

I modern tid[redigera | redigera wikitext]

År 1959 sålde släkten Scharin byggnaden till Umeå kommun som restaurerade villan och gjorde ett flertal förändringar för den studentkårsverksamhet som nu planerats.[12] Sedan dess har kommunen upplåtit byggnaden till förenings- och kårverksamhet. Samma år som Scharinska villan blev byggnadsminne,[3] År 1981, fattades en överenskommelse mellan Umeå kommun samt Umeå studentkår och Universum om nyttjandet av byggnaden. Efter ett anbudsförfarande 1996 kunde Natur- och teknologkåren vid Umeå universitet (NTK) flytta in i huset, men de utträdde ur kontraktet vid årsskiftet 2003/2004. Driften, som hittills skett i ideell regi, togs över av EFAK (Ekonomiska Föreningen för Alternativ Kultur i Umeå), som återinvigde villan hösten 2004.[2]

Åren 2006–2013 drevs verksamheten i huset i privat regi, med festvåning, källarpub, krog och scen för musik, som en rockklubb under namnet Scharinska. Den verksamheten flyttades vid årsskiftet 2013/2014 till Vasaskolan, för gott.

Hösten 2013 påbörjades en större yttre renovering av byggnaden, och 31 januari 2014 inleddes en inre renovering som beräknas ta ett år. Under tiden måste hyresgästerna lämna lokalen.[13]

Rosa huset[redigera | redigera wikitext]

Först i början av 1980-talet, i samband med arkivstudier om Scharinska villans tillkomst, blev det känt att Unander-Scharin redan före beställningen av den egna villan hade korresponderat med Östberg om ritningar till tre väl tilltagna privatbostäder; "dubbelhus" med intilliggande "lawn-tennisbana". Unander-Scharin hann begära in anbud på bygget innan planerna skrinlades. Ritningarna tycks dock ha köpts av överstelöjtnant Gustaf Wernstedt, som några år senare lät uppföra ett av husen, det som kommit att kallas Rosa huset och som under några år in på 2000-talet hotats av rivning.[14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Umeå kn, HÄRMOD 9 SCHARINSKA VILLAN”. Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaLagskydd.raa?anlaggningId=21300000012731&page=lagskydd. Läst 10 februari 2014. 
  2. ^ [a b c] ”Scharinska Villan - Historik”. Länsstyrelsen Västerbotten. 2007. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/byggnadsminnen-i-vasterbotten/Pages/information-om-scharinska-villan.aspx. Läst Läst 22 mars 2014. 
  3. ^ [a b c d] ”Scharinska villan”. Västerbottens museum. http://www.vbm.se/sv/kunskapsbanken/byggnadsvard1/byggnadsminnen/umea-kommun1/scharinska-villan-umea.html. Läst 3 november 2013. 
  4. ^ Andrén, ss. 26-27.
  5. ^ Scharinska Villan - Historik. Länsstyrelsen Västerbotten, 2007 Läst 22 mars 2014
  6. ^ Andrén, s. 13.
  7. ^ Andrén, ss. 15-16.
  8. ^ Eriksson, s. 145, 146 och 149.
  9. ^ Andrén, s. 29.
  10. ^ Steckzén, Birger (1924). Scharinska firman 1824-1924: berättelsen om en släkt och ett handelshus från Västerbotten. Stockholm: Norstedt & Söner. Libris 579951 
  11. ^ Andrén, s. 14.
  12. ^ Olofsson, s. 97.
  13. ^ ”Umeå kommun: Nu renoveras Scharinska villan”. http://www.mynewsdesk.com/se/umea/pressreleases/nu-renoveras-scharinska-villan-901319. Läst 18 september 2013. 
  14. ^ Rosén, Gull-Mari (9 december 2005). ”Historien om Rosa huset”. Västerbottens-Kuriren. http://www.vk.se/Article.jsp?article=37864. Läst 23 juni 2009. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]