Schellack

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bruten schellack

Schellack (även stavat shellack) är ett harts, i vilket det hartsbildande ämnet, till skillnad från hos andra hartser, inte är en aromatisk syra utan en fettsyra (aleuritinsyra). Schellack kallas ibland felaktigt för gummilacka, som i själva verket används då man tillverkar schellack.

Denna form av harts bildas då en lus, den indiska lacksköldlusen (Lucifer lacca, Coccus lacca, Carteria lacca eller Laccifer lacca), suger sav från vissa sorters asiatiska träd (bland annat flera sorters fikusar). Restprodukter utsöndras och avges blandat med ett från lusen avsöndrat rött färgämne, kallat gummilacka, som omhöljer insekten och dess ägg samt hårdnar till en röd skorpa, som ofta täcker hela grenarna.[1]

Ur denna beläggning framställs schellack genom att det från färgämnet nästan alldeles befriade hartset smälts och gjuts i tunna blad eller skivor, som är gula eller bruna, glänsande och genomskinliga. Genom blekning med klor kan hartset göras vitt.

Exempel på användningsområden[redigera | redigera wikitext]

  • Schellack var under 1900-talets första hälft en av de viktigaste ingredienserna i grammofonskivor (så kallade 78-varvare).
  • Beredning av fernissor (i synnerhet polityr), kitt, sigillack med mera.
  • Ytbehandlingsmedel för livsmedel (E-nummer E 904).
  • Vid lackering av instrument, speciellt stråkinstrument, men även till exempel gitarrer och pianon.
  • Kvistfernissa (ibland kallat kvistlack) utgörs av schellack löst i alkohol; används vid målning av trä som förbehandling för att isolera kvistar och andra kådiga ställen, så att färdigmålningen inte ska missfärgas av kådgenomslag.
  • Tjockt ritpapper, flödigt målat på båda sidor med kvistfernissa i flera lager, kan användas för tillverkning av tätande packningar av olika slag.
  • Vid reparation av skadade gipsfigurer isoleras brottställena med schellackfernissa, innan sönderslagna bitar gipsas ihop eller fogas samman med lim av något slag.
  • Tillsats vid hårdvulkanisering av gummi till ebonit.
  • Istället för lim vid montering av putor (klaffskinn) på klarinettklaffar.
  • För att skapa styvheten i en Cylinderhatt.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Ordet schellack kommer från det nederländska ordet för "skal" (schel) respektive "lack" och är känt i svenskan sedan 1793. Lakh är ett ord från sanskrit som betyder hundratusen och syftar på lössen.[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.linoljefarg.se/Linoljefarg/schellack.htm
  2. ^ http://www.linoljefarg.se/Linoljefarg/Alkyd.htm