Schindler's List

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Schindler's List
Genre Drama
Regissör Steven Spielberg
Producent Branko Lustig
Gerald R. Molen
Steven Spielberg
Manus Steve Zallian
Skådespelare Liam Neeson
Ben Kingsley
Ralph Fiennes
Caroline Goodall
Originalmusik John Williams
Fotograf Janusz Kaminski
Produktionsbolag Universal Pictures
Premiär
30 november 1993 (1993-11-30)



Speltid 197 minuter
Land USA
Språk Engelska
IMDb

Schindler's List (Finland: Schindlers lista) är en amerikansk film från 1993 i regi av Steven Spielberg med Liam Neeson, Ben Kingsley och Ralph Fiennes med flera.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Filmen börjar år 1939 med den tyskinitierade omlokaliseringen av polska judar från omgivande områden till Krakóws getto strax efter början av andra världskriget. Samtidigt anländer Oskar Schindler (Liam Neeson), en tysk affärsman från Mähren till staden i hopp om att göra sig en förmögenhet som en krigsockrare. Schindler, medlem av det nationalsocialistiska partiet, ger mutor till Wehrmacht- och SS-tjänstemän som ansvarar för upphandlingen. Sponsrad av militären, förvärvar Schindler en fabrik för tillverkning av byggsatser som han ska sälja till armén. På grund av att han inte vet mycket om hur man bedriver ett sådant företag, förvärvar han en nära samarbetspartner i Itzhak Stern (Ben Kingsley), en tjänsteman vid Krakows Judenrat (judiska rådet) som har kontakter med det judiska näringslivet och med svarta marknadsförare inne i gettot. De lånar honom pengar, i utbyte mot en liten del av de produkter som tillverkas.

Genom öppnandet av fabriken behagar Schindler nazisterna och åtnjuter sin nyfunna rikedom och status som "Herr Direktor", medan Stern hanterar all administration. Schindler hyr judiska polacker istället för katolska polacker eftersom de kostar mindre (de anställda själva får ingenting, de löner som betalas ut är till SS). Arbetstagarna i Schindlers fabrik är inte tillåtna att röra sig utanför ghettot, och Stern förfalskar dokument för att säkerställa att så många som möjligt bedöms "väsentliga" för de tyska krigsansträngningarna, vilket sparar dem från att transporteras till koncentrationsläger eller dödas.

SS Kaptenen Amon Göth (Ralph Fiennes) anländer till Krakow för att inleda byggandet av det nya koncentrationslägret Plaszow. Han beordrar avveckling av en del av gettot och Operation Reinhard i Kraków börjar, med att hundratals soldater tömmer trånga rum och mördar alla som protesterar eller verkar osamarbetsvilliga, äldre eller handikappade. Schindler ser allt från berget bredvid, men han lägger extra märke till en liten flicka i röd jacka som försöker gömma sig från nazisternas vrede. Schindler själv blir djupt påverkad av synen. Han är dock noga med att bli vän med Göth och genom Sterns uppmärksamhet på mutor, fortsätter han att njuta SS-stöd och skydd. I Plaszow däremot behandlar Göth sitt nya hembiträde, judinnan Helen Hirsch (Embeth Davidtz), illa och skjuter judar i lägret på måfå från balkongen på hans villa ovanför lägret.

Under denna tid ger Schindlers mutor till Göth möjligheten för honom att bygga ett underläger för sina arbetare. Ursprungligen var hans avsikter att fortsätta att tjäna pengar, men med tiden börjar Schindler att rädda så många liv som möjligt. När kriget skiftar, anländer en order från Berlin befallande Göth att gräva upp och förstöra resterna av varje jude mördad i Krakow-ghettot, demontera Plaszow, och att skeppa återstående judar till koncentrationslägret Auschwitz. Schindler får bevittna hur alla kvarlevor efter mördade judar bränns i en hög, men det blir sista droppen som sänker bägaren för honom när han ser den lilla flickan i röd jacka igen, mördad och med sin fina röda jacka nedsmutsad.

Först förbereder Schindler att lämna Kraków med sin förmögenhet. Emellertid övertalar han Göth att låta honom behålla sina arbetare, så att han kan flytta dem till en fabrik i sitt gamla hem Zwittau-Brinnlitz, i Mähren, bort från den slutgiltiga lösningen, som nu håller på att genomföras i det ockuperade Polen. Göth tar emot avgifter där Schindler ger en massiv muta för varje arbetstagare. Schindler och Stern skriver ihop en lista med arbetstagare som har rätt att släppas ut från tågen på väg till Auschwitz.

Schindlers lista består av dessa "duktiga" fångar, och för många av dem i Plaszowlägret är skillnaden att tas med eller inte skillnaden mellan liv och död. Nästan alla människor på Schindlers lista kommer fram säkert till den nya platsen. En gång transporterar tåget dock judiska kvinnor som av misstag omdirigeras till Auschwitz. Schindler åker omedelbart till Auschwitz, med avsikt att rädda alla kvinnor. Han mutar lägrets befälhavare, Rudolf Höss, med en påse diamanter i utbyte för att frigöra kvinnorna.

Det uppkommer emellertid ett sista-minuten-problem just när alla kvinnor går ombord på tåget. Flera SS-officerare försöker att hålla tillbaka barnen och hindra dem från att lämna lägret. Schindler insisterar på att han behöver sina barn för att de ska jobba i hans fabrik och barnen släpps. När kvinnorna kommer till Zwittau-Brinnlitz, insisterar Schindler att företaget kontrollerar alla SS-vakter som vaktar fabriken, och förbjuder dem att skjuta eller tortera någon. Han tillåter judarna att iaktta sabbaten. För att hålla sin fabriksarbetare vid liv, ägnar han stor del av sin förmögenhet till att muta nazistiska tjänstemän och att köpa patroner från andra fabriker, då hans egen fabrik inte producerar den rätta militära bestyckningen under de sju månader av verksamhet. 1945 får Schindler slut på pengar, och vid samma tidpunkt kapitulerar Tyskland. Kriget i Europa är äntligen slut.

Då Schindler är medlem i nazistpartiet och att han tog ut vinster i kriget, måste han undfly att bli arresterad av röda armén som är på frammarsch. SS-officerarna har fått order om att döda judarna, men Schindler övertalar dem att komma tillbaka till sina familjer som män och inte mördare. Han säger farväl till sina arbetare och förbereder sig för att åka västerut. Arbetarna ger honom ett brev som berättar hur han räddade judarnas liv, och en ring med en inskription i Talmud: "Den som räddar ett liv räddar hela världen". Schindler är rörd men han blir djupt förtvivlad och skamsen, då han kände att kunde ha gjort mera. När Schindler och hans fru Emilie (Caroline Goodall) åker ser han tårögt tillbaka till sina före detta arbetare och inser att han kommer att sakna dem. När Schindlerjuden (Schindlers judar) vaknar nästa morgon utropar en sovjetisk soldat att dem är fria. Judarna lämnar fabriken och ger sig av mot en närliggande stad.

Slutscenerna i filmen berättas i dokumentärstil, där Göths avrättning och Schindlers liv efter kriget porträtteras. Den svartvita bilden övergår till färg i en scen med de riktiga Schindlerjuden som står bredvid den riktige Schindlers grav. Judarna lägger stenar på graven tillsammans med skådespelarna som spelade dem för att hedra hans tapperhet. Liam Neeson själv gör detsamma, men med ett par rosor som han lägger i mitten av graven.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Titeln syftar dubbeltydigt på Schindlers namnlista (engelska: list, jämför svenskan lista och list, som i slughet) över judar som han räddade genom att de fick arbeta i hans fabrik istället för att skickas till läger. Filmen är baserad på en verklighetsbaserad roman av den australiske författaren Thomas Keneally. Boken gavs först ut som Schindler's Ark på engelska, men har senare publicerats under samma namn som filmen. På svenska gavs romanen ut som Schindlers ark och 2004 gavs filmen ut på DVD. Filmen är i svartvitt, förutom de inledande och avslutande scenerna, som utspelar sig i nutid. Steven Spielberg vägrar att skriva sin autograf på något material som är relaterat till filmen, (affischer, omslag till dvd skivor etc).

Rollista (i urval)[redigera | redigera wikitext]

Academy awards[redigera | redigera wikitext]

Filmen vann hela sju stycken Oscars:

Filmen var dessutom nominerad i fem stycken till, dock utan att vinna dessa:

  • Nominerad för Bästa Make-up - Christina Smith, Matthew Mungle, Judy Alexander Cory
  • Nominerad för Bästa Kostym - Anna Biedrzycka-Sheppard
  • Nominerad för Bästa Manliga biroll - Ralph Fiennes
  • Nominerad för Bästa Ljud - Andy Nelson, Steve Pederson, Scott Millan, Ron Judkins
  • Nominerad för Bästa Manliga huvudroll - Liam Neeson

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]