Schweiz kommuner

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Schweiz invånarkommuner, 1 Januari 2014.

Kommunen (tyska: Gemeinde, franska: commune politique, italienska: comune, rätoromanska: vischnanca) är den minsta politiska enheten i Schweiz.

Uppgifter[redigera | redigera wikitext]

Kommunalhuset i Lengnau, Aargau

Kommunernas uppgifter regleras såväl i förbundsvida som i kantonala bestämmelser. Allmänt gäller att kommunerna ansvarar för folkbokföring, civilförsvar, för- och grundskola, socialväsende, vägar, energiförsörjning och stadsplanering.[1] Medborgarskap i en kommun är förutsättning för att erhålla schweiziskt medborgarskap.[2]

Typer av kommuner, organisation[redigera | redigera wikitext]

I de flesta kantoner finns två parallella typer av kommuner:

  • Invånarkommunen (tyska i de flesta kantoner: Einwohnergemeinde, franska: commune, italienska: comune) liknar en svensk (primär)kommun.
  • Medborgarkommunen (tyska ofta Bürgergemeinde eller Korporation, franska: commune bourgeoise, italienska: comune patriziale, rätoromanska: vischnanca burgaisa) är en organisation som förvaltar egendom och ger medborgarskap. Den saknar motsvarighet i Sverige.

I kantonerna Genève, Neuchâtel och Vaud, liksom i enstaka kommuner i andra kantoner är invånarkommun och medborgarkommun sammanlagda.

En schweizisk medborgare som bor i Schweiz är samtidigt del i en invånarkommun, där han bor, och en medborgarkommun, i vilken han är medborgare. Det kan vara stor skillnad på antalet medlemmar i de två kommuntyperna: Så har Bern 126 000 invånare men knappt 18 000 medborgare. I lantliga områden är det ofta tvärtom. Welschenrohr i Solothurns Jura har 1 120 invånare men nära 5 000 medborgare[3].

Invånarkommuner[redigera | redigera wikitext]

Invånarkommunerna är ansvariga för de flesta kommunala uppgifter. År 2013 fanns 2 408 invånarkommuner i Schweiz. Antalet minskar stadigt genom sammanslagningar. Störst är Zürich med 380 000 invånare. De minsta kommunerna har färre än 30 invånare.

Organisation[redigera | redigera wikitext]

I större kommuner beslutas budgeten ofta av valda politiker, men i de flesta kommuner beslutar en kommunalstämma där alla röstberättigade får delta. Andra beslut fattas av ett folkvalt kommunalråd, som också är verkställande organ.[1] Verksamheten finansieras till stor del genom kommunalskatt och kantonala bidrag.

Rösträtt i invånarkommunerna[redigera | redigera wikitext]

Alla myndiga schweiziska medborgare som är bosatta i kommunen har rösträtt och kan även bli valda till politiska uppdrag. I en del kommuner, mest i Romandiet, har utländska medborgare på vissa villkor rösträtt på kommunal nivå.[4]

Sammanslagningar av invånarkommuner[redigera | redigera wikitext]

De senaste åren har flera sammanslagningar av invånarkommuner skett. Skäl som nämns är

  • Svårigheter att finna lämpliga invånare till förtroendeuppdrag[5]
  • Osäkerhet beträffande framtida skatter och bidrag
  • Förbättrad möjlighet till övergripande stadsplanering

Medborgarkommuner[redigera | redigera wikitext]

Medborgarkommunernas huvudverksamhet är att förvalta fastigheter som ägdes av dåvarande kommuner under det gamla edsförbundet, innan 1798. Dessutom beviljar de medborgarskap. Tidigare var de även ansvariga för socialvård, men den uppgiften har i de flesta fall övergått till invånarkommunerna. Vissa medborgarkommuner driver dock ålderdomshem och förvaltar stiftelser som verkar för kommunens bästa. Den tar i regel inte ut skatt.

Organisation av medborgarkommunerna[redigera | redigera wikitext]

Röst- och valrätt i medborgarkommunerna varierar. I Basels medborgarkommun har endast myndiga kommunmedborgare som bor i Basel röst- och valrätt.[6] I andra fall kan det räcka att vara kommunmedborgare.

Kommunalt medborgarskap[redigera | redigera wikitext]

Kommunalt medborgarskap ärvs i normalfallet från föräldrar till barn. Medborgarorten (tyska: Heimatort, franska: Lieu d'origine, italienska: Luogo d'origine) anges i pass och andra officiella handlingar.

Mellankommunalt samarbete[redigera | redigera wikitext]

Kommunerna är ofta små men har många uppgifter, de samarbetar därför i olika mellankommunala organ (tyska:Zweckverband, Gemeindeverband. fr: coopération intercommunale). Vanliga uppgifter är vattenförsörjning, skolväsende och äldrevård. Ibland drivs även brandförsvar, badanläggningar eller skjutbanor av mellankommunala organ.[7]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden behövde bönderna i ett område styra nyttjandet av allmänningar, vägar och annat. Småningom uppstod en kommunal organisation som även skötte fattigvården. Under 16- och 1700-talen skedde en oligarkisering som gav makten till ett fåtal infödda familjer.

I den helvetiska republiken övertogs den offentliga förvaltningen 1798 av invånarkommunerna, där alla män hade rösträtt. De tidigare medborgarkommunerna skildes av och fick behålla sin egendom men ålades att sköta fattigvården.

Under mediations- och restaurations-tiderna, återfick de tidigare maktägande familjerna vissa rättigheter.

Från 1830 återupplivades invånarkommunerna. I många kantoner fick alla män lika rösträtt och en kommunalskatt infördes. En viktig och ibland komplicerad process var att skilja ut de fastigheter och den infrastruktur som skulle tjäna allmänheten - och därmed tillhöra invånarkommunen.

Förbundsförfattningen från 1874 garanterade alla bosatta schweiziska män lika politiska rättigheter på invånarkommunal och kantonal nivå.

Mellankommunalt samarbete har funnits sedan medeltiden, exempelvis för att underhålla passvägar och broar. Den allmänna skolplikten som infördes under 1800-talet framtvingade ett bredare samarbete.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Der Bund kurz erklärt. Bundeskanzlei. 2013. sid. 14. http://www.bk.admin.ch/dokumentation/02070/index.html?lang=de&download=NHzLpZeg7t,lnp6I0NTU042l2Z6ln1acy4Zn4Z2qZpnO2Yuq2Z6gpJCHeYJ3f2ym162epYbg2c_JjKbNoKSn6A-- 
  2. ^ Schweiziska förbundsförfattningen, Art.37, 1:a stycket. http://www.admin.ch/opc/de/classified-compilation/19995395/index.html 
  3. ^ ”Welschenrohr Bürgergemeinde”. Gemeinde Welschenrohr. http://www.welschenrohr.ch/portrait/buergergemeinde/. Läst 12 december 2013. 
  4. ^ ”Ausländerstimmrecht”. Schweiziska Edsförbundet. http://www.ekm.admin.ch/content/ekm/de/home/themen/Citoy/stimmrecht.html. Läst 26 december 2013. 
  5. ^ Christof Ramser (2013-12-28). ”Von Personalmangel bis zu Sezessionsgelüste - Buchegg”. Solothurner Zeitung. 
  6. ^ ”BaB 132.100 - Ordnung betreffend die politischen rechte in der Bürgergemeinde der Stadt Basel”. Kanton Basel-Stadt. http://www.gesetzessammlung.bs.ch/frontend/versions/1601. Läst 3 januari 2014. 
  7. ^ ”"Übersicht der Zweckverbände..." i kantonen solothurn”. Kantonen Solothurn. http://www.so.ch/fileadmin/internet/fd/fafaa/pdf/statistik_allgemein/gefin/Zweckverbaende_August_2010.pdf. Läst 18 mars 2014. 

Se även[redigera | redigera wikitext]