Scouting i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Scouting infördes i Sverige främst av gymnastikläraren Ebbe Lieberath, som efter att ha översatt Scouting for Boys grundade scoutkåren Riddarpojkarna i Göteborg 1910. Scouterna är idag den organisation i Sverige som är ansluten till världsscoutorganisationerna World Organization of the Scout Movement och World Association of Girl Guides and Girl Scouts. I Sverige finns det ungefär 70 000 scouter [1].

Historia[redigera | redigera wikitext]

Scouter i uniform framför järnvägsstation i Uddevalla, foto från 1912.
Ebbe Lieberath - en pionjär inom svensk scouting.

Scouting skapades i England av Robert Baden-Powell och började praktiseras 1907. Han publicerade en handbok 1908, Scouting for Boys, och rörelsen spreds snabbt, även till andra länder. KFUMs resesekreterare Emil Winqvist, fick 1908 kännedom om Scouting for Boys och genomförde ett litet scoutläger i Spånga, och flera KFUM-föreningar började med scouting samma år. Författaren Gustaf Hellström, som var Dagens Nyheters London-korrespondent, skrev under hösten 1909 och våren 1910 flera uppmärksammade artiklar om scouting, vilka ledde till livlig debatt och inspirerade många att engagera sig för scouting.[2] Bland annat vände han sig direkt till de svenska ungdomarna genom en artikel i Almanack för ungdom. Illustrationerna där torde vara de första fotografier på scouter som publicerats i Sverige. Det var på så vis diskussionerna kring scoutrörelsens införande kom igång i Sverige. Hellström önskade en konfessionslös scoutrörelse utan militära inslag, vilket var ganska kontroversiellt under denna första tid. I april 1910 omnämner Emil Winqvist för första gången scoutrörelsen i KFUMs förbundstidning. Även privata eldsjälar kom från 1908 i kontakt med idén via engelska media och började testa scouting runt om i Sverige. Scouting infördes dock på allvar i Sverige efter att gymnastikläraren Ebbe Lieberath 1909 hittat Scouting for Boys, som han sedan översatte. Han grundade scoutkåren Riddarpojkarna i Göteborg i januari 1910, och ledde sedan rörelsen i många år. Den svenska scoutrörelsen, liksom den internationella, riktade sig från början enbart mot pojkar. Två år senare introducerades flickscouting i Sverige, speciellt inom KFUK-föreningar.

Det första scoutförbundet i Sverige grundades 1911 för pojkar, och 1913 en motsvarande för flickor. Vid den här tiden var nykterhets- och väckelserörelserna stora i Sverige, det var därför ett rätt naturligt att dessa redan existerande ungdomsrörelserna, som till exempel Nykterhetsrörelsen och KFUK/KFUM, tog upp scouting som en naturlig del i sina program. Många nya organisationer bildades även som svar på scoutingens ökande popularitet. Mellan 1959 och 1961 gick en våg av sammanslagningar mellan könsuppdelade förbund över scoutsverige med resultatet att fem könsintegrerade förbund, som idag bildar Svenska Scoutrådet, bildades.

Scouting fick ett bra fotfäste i Sverige från 1909 tack vare Ebbe Lieberath och 1912 grundades Sveriges scoutförbund med honom som ordförande. Emmy Grén-Broberg blev 1913 den första ledaren för Sveriges Flickors Scoutförbund. Dessa två förbund gick 1961 samman till en ny gemensam organisation, Svenska Scoutförbundet.

Det fanns tidigt ett gemensamt samarbetsorgan för pojk- respektive flickscouting i Sverige. När flick- och pojkscouting helt hade gått samman 1968 skapades Svenska Scoutunionen, som 1982 bytte namn till Svenska Scoutrådet. Svenska scouting har varit anslutet till världsorganisationerna WOSM och WAGGGS sedan 1922.[3]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Scouterna[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Scouterna

Scouterna är den nationella organisationen för scoutrörelsen i Sverige. Riksorganisationen bildades den 1 januari 2012 Scouterna har det svenska medlemskapet i de två världsorganisationerna för Scouting WAGGGS och WOSM. Scouternas nuvarande generalsekreterare är Katarina Hedberg.

Scouterna består dels av scoutkårer som tidigare tillhörde Svenska Scoutförbundet, KFUK-KFUM:s Scoutförbund och Frälsningsarméns scoutförbund samt dels den tidigare riksorganisationen, Svenska Scoutrådet. Riksorganisationen ansvarar för att utveckla hela scoutrörelsen i Sverige samt erbjuder en stödstruktur för de kårer som tidigare ingick i Svenska Scoutförbundet, KFUK-KFUMs scoutförbund och Frälsningsarméns scoutförbund. Stödstrukturen innebär bland annat att riksorganisationen har konsulter anställda runt om i landet som stöttar den lokala verksamheten. De två andra förbunden, Nykterhetsrörelsens scoutförbund och SMU Scout (som fr.o.m början på augusti 2013 kallas equmeniascout) valde att, tillsammans med EFS Scout som tidigare organiserades under KFUK-KFUM:s Scoutförbund, bli s.k. samverkansorganisationer. Kårer som är medlemmar i en samverkansorganisation är medlemmar i Scouterna men deras lokala stöd hanteras av respektive samverkansorganisation.

Samverkansorganisationer:

  • equmeniascout, f.d. SMU Scout (11 000 medlemmar)
  • Nykterhetsrörelsens scoutförbund (6 000 medlemmar)
  • EFS Scout (2 000 medlemmar)

Scoutdistrikt[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Scoutdistrikt

Scoutdistrikt sträcker sig över ett område med ett antal scoutkårer. Inom ett scoutdistrikt samarbetar kårerna bland annat med ledarutbildning, scoutläger och andra kurser och arrangemang. Scoutdistriktet leds av en styrelse som väljs på den årliga distriktsstämman. Dit har varje scoutkår rätt att skicka ett antal delegater, antalet bestäms av hur stor scoutkåren är i antal medlemmar. På distriktsstämman beslutas vad som ska hända i distriktet fram till nästa distriktsstämma.

Scoutkår[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Scoutkår

En lokal förening som bedriver scoutverksamhet brukar kallas en scoutkår. Kåren består vanligtvis av tre till fem åldersgrupper, vilka brukar kallas avdelningar. Inom varje avdelning finns sedan en eller flera patruller vilka brukar bestå av fem till åtta scouter. Beroende på ålder har patrullerna ganska stor frihet att själva utforma sina aktiviteter (programmet) efter sina egna intressen inom ramen för scoutmetoden. I Sverige är det normalt att pojkar och flickor är blandade på alla nivåer, medan det internationellt fortfarande förekommer att man skiljer på pojkar och flickor antingen på patrull-, avdelnings- eller kårnivå. Vissa länder har även olika scoutförbund för pojkar och flickor.

Patrull[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Scoutpatrull

Scouter på avdelningar jobbar oftast i patruller, det vill säga mindre grupper om 5-8 personer. I patrullen får scouten en chans att prova olika roller och lära känna sig själv och sina egenskaper bättre, i en patrull får alla synas. Patrullsystemet är en av delarna i Scoutmetoden. Det är vanligt att patrullens namn är besläktade med de andra patrullernas namn och att det gemensamma temat är avdelningsnamnet. Till exempel kan avdelningen heta Djungeldjuren och patrullerna ha namn såsom Elefanterna, Tigrarna, Aporna och Flodhästarna. I patrullen har man ofta ett rop som har samma tema som namnet.

Scoutliknande verksamheter och föreningar[redigera | redigera wikitext]

Utöver dessa förbund finns det andra scoutliknande verksamheter som inte är medlemmar i Scouterna eller i något av de två världsscoutförbunden. Deras värderingar och riktlinjer avviker något från de scoutförbund som är medlemmar i Scouterna. Enligt samtliga företrädare för förbunden i Svenska Scoutrådet anses inte dessa organisationer tillhöra scoutrörelsen då medlemskap inte finns i Scouterna. "Man kan säga att det handlar om falsk varudeklaration. Barnen tror de deltar i Scouterna men senare upptäcker de att det var något annat."[4] skriver samtliga företrädare för scoutförbunden samt scoutrådet i tidningen Dagen. Dock skriver man också, i samma artikel, att "Den samlade scoutrörelsen i Sverige, organiserad i Svenska Scoutrådet, ser gärna att även dessa verksamheter blir en del av scoutrörelsen.". Vad gäller ordet scout eller dess pluralisform scouterna, med små s, så finns det nationellt eller internationellt inga begränsningar av vem, eller hur, ordet får användas.

Royal Rangers[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Royal Rangers

Royal Rangers är en kristen barn- och ungsdomsverksamhet inom Pingströrelsen. Royal Rangers grundades i USA 1962 och har därefter spridit sig över världen och finns idag i ett 70-tal länder. Till Sverige kom rörelsen 1983. Varje land har, liksom inom scoutrörelsen, skjorta och halsduk i olika färg beroende på land. Många länder har dock valt att ha samma färg på skjortorna som i USA, det vill säga ljusbruna, men halsduken är alltid unik. I Sverige är klädseln blå skjorta och gul halsduk. Royal Rangers är dock inte äkta scouter, då de inte uteslutande använder scoutings värdegrund, utan har mera fokus på kristen tro. I scouting brukar man idag inte längre förutsätta kristen bekännelse och tro hos ledarna, utan värdesätter pluralism och tolerant religionsdialog.[4]

UV-scout[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: UV-scout

Unga Viljor är en scoutliknande organisation tillhörande Svenska Alliansmissionens Ungdom. Unga Viljor startades 1942 i Gnosjö. Idag består UV-scouterna av ungefär 100 kårer och drygt 6 000 medlemmar.[5] Inom Unga Viljor bedrivs scoutliknande aktiviteter som kretsar kring djur, natur, eld, knopar, sjukvård, och även bibelkunskap.

Nybyggarscout[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Nybyggarscout

Nybyggarscout, eller EFK-scout, är den scoutliknandeverksamhet som bedrivs av Evangeliska Frikyrkan. Vissa patruller inom Nybyggarscout samarbetar ibland med Svenska Missionskyrkan och därigenom SMU-scout, och är på så vis anslutna till SSR. Nybyggarscout som helhet är dock inte anslutet. Nybyggarscouterna bär gröna skjortor av den modell som tidigare bars av SMU, till den bärs en orange halsduk. [6]

S:t Georgs scoutgillen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: S:t Georgs scoutgillen

S:t Georgs scoutgillen är en del av den svenska scoutrörelse som bedriver verksamhet främst för att stötta Scouterna. De är inte anslutna till Scouterna eller något av världsförbunden, utan de är istället anslutna till The International Scout and Guide Fellowship. Gillescouternas medlemsantal uppgick i januari 2006 till 1200 medlemmar, uppdelade i 39 scoutgillen.

Lag och löfte[redigera | redigera wikitext]

Scoutlagen[redigera | redigera wikitext]

De fem scoutförbunden i Svenska Scoutrådet har en gemensam scoutlag som antogs 1970 och som därefter reviderats en gång.

  1. En scout söker sin tro och respekterar andras (tidigare: En scout visar vördnad för Gud och hans ord)
  2. En scout är ärlig och pålitlig
  3. En scout är vänlig och hjälpsam
  4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat
  5. En scout möter svårigheter med gott humör
  6. En scout lär känna och vårdar naturen
  7. En scout känner ansvar för sig själv och andra

Spårarscoutlagen[redigera | redigera wikitext]

  1. En spårarscout är ärlig, hjälpsam och gör sitt bästa

I det nya förbundsgemensamma scoutprogrammet finns ingen spårarscoutlag, scoutlagen är för alla åldersgrupper. Spårarscoutlagen ovan är en omgjord variant av den tidigare miniorscoutlagen och är ej officiell.

Den ursprungliga scoutlagen enligt Baden-Powell[redigera | redigera wikitext]

  1. En scouts heder är att man kan lita på honom.
  2. En scout är trofast mot konungen, sitt land, sina scoutledare, föräldrar, arbetsgivare och underordnade.
  3. En scouts plikt är att vara till nytta och att hjälpa andra.
  4. En scout är vänlig mot alla och en god kamrat till varje annan scout, vilket land, samhällsklass eller trosbekännelse denne än må tillhöra.
  5. En scout är hövisk.
  6. En scout är djurvän.
  7. En scout lyder sina föräldrar, sin patrulledare eller scoutledare utan att göra några invändningar.
  8. En scout ler och visslar under alla svårigheter.
  9. En scout är sparsam.
  10. En scout är ren i tanke, ord och gärning.

Enl Scouthandboken, utgiven på uppdrag av Svenska Scoutrådet 1936, N O Mauritzons boktryckeri[redigera | redigera wikitext]

  1. En scout talar sanning och står vid sitt ord
  2. En scout gör sin plikt mot Gud och fosterlandet
  3. En scout är andra till nytta och hjälp
  4. En scout är vänlig mot alla och en god kamrat
  5. En scout är uppmärksam och hövisk
  6. En scout är djurvän och skyddar naturen
  7. En scout lyder villigt sina föräldrar, lärare och ledare
  8. En scout tager alla svårigheter med glatt humör
  9. En scout är arbetsam och sparsam
  10. En scout är ren i tanke, ord och gärning

Scoutlöfte[redigera | redigera wikitext]

Innan 1970: Jag lovar att efter bästa förmåga söka göra min plikt mot Gud och fosterlandet, hjälpa andra, lyda scoutlagen.
Sedan 1970: Jag lovar att efter bästa förmåga följa scoutlagen

Valspråk och lösen[redigera | redigera wikitext]

-Var redo! - Alltid redo!

Scouthälsning[redigera | redigera wikitext]

Scouthälsning görs genom att höger hands lillfinger böjs ned och tummen läggs över dess nagel. De övriga fingrarna hålls sträckta och ihop. Handen hålls mot pannan så att en naturlig vinkel bildas. De tre uppåtriktade fingrarna symboliserar tro, hjälpsamhet och att följa scoutlagen. Ringen, bildad av tummen och lillfingret, symboliserar kamratkretsen runt jorden. Det kan också betyda att den starke beskyddar den svage.

Scouthälsning används enligt beslut i Svenska scoutrådet:

  1. när flaggan, Sveriges eller något annat lands, hissas eller halas, under tiden då flaggan är fri, dvs ingen rör flaggan och den ännu inte är i topp,
  2. när man ger uppmaningen ”Var redo!”,
  3. när man på uppmaningen ”Var redo!” svarar ”Alltid redo!”.

Scouthälsningen kan även användas då man hälsar på andra scouter.

Scouttecken, som utförs som scouthälsing fast med höger hand i axelhöjd och de tre fingrarna rakt upp, görs enligt internationell praxis vid scoutlöftets avläggande.

Texter[redigera | redigera wikitext]

Scoutsången[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Scoutsången

Vi äro svenska scouter vi,
och löftet som blev givet,
en vårdag brusande och fri,
står på vår panna skrivet.
För Gud för kung och fosterland,
var än dig livet ställer.
Var redo när det gäller,
med hjärta, håg och hand!

Var redo! Hör den stormens il,
som genom världen skrider!
Håll spänd din sträng, håll blank din pil
- nu är det knoppningstider.
Nu knyta vi vårt syskonband,
i kärlek och i gamman,
nu smida vi det samman
kring hela Sveriges land.

Scoutpsalmen[redigera | redigera wikitext]

Gud, du som ser oss, kom till oss nu.
Tack för all glädje, det liv som är du.
Scoutvänners kedja slås kring vår jord,
gemenskap och vänskap blir mer än ord.
Hjälp oss leva så som du lär,
djuren, naturen, beskydda, och bär,
oss genom livet, visa på sätt
att kämpa för fred allas värde och rätt.

Scoutens bön[redigera | redigera wikitext]

Gamla scoutbönen[redigera | redigera wikitext]

Käre Fader i Din himmel,
Du som alltid hjälper mig,
vart jag går i världens vimmel!
Hör min bön som söker Dig:
Hjälp mig leva Dig till ära,
hedra Sverige, mor och far,
min och andras bördor bära,
hjälp mig lyda scouters lag!
(Amen)

Nya scoutbönen[redigera | redigera wikitext]

Livets Gud, som söker alla,
du som ser till var och en,
till vad än du vill mig kalla,
är jag redo bli din vän.
Tack för staden och naturen,
och för glädje varje dag.
Tack för människor och djuren.
Hjälp mig följa scouters lag.
(Amen)

Förbundsgemensam åldersindelning[redigera | redigera wikitext]

Under slutet av 2008[7] lanserades nya, förbundsgemensamma åldersgrupper inom svensk scoutrörelse. Dessa visas i tabellen nedan.[8][9]

Ålder Årskurs Namn Kortnamn Engelskt namn
8-9 2-3 Spårarscout Spårare Tracker Scout
10-11 4-5 Upptäckarscout Upptäckare Discovery Scout
12-14 6-8 Äventyrarscout Äventyrare Adventure Scout
15-18 9-Gymnasium 3 Utmanarscout Utmanare Challenger Scout
19-25 Studier/Jobb Roverscout Rover Rover Scout

Scoutdräkten[redigera | redigera wikitext]

Nya scoutdräkten[redigera | redigera wikitext]

Skjortan i den nya dräktordningen.

Genom Svenska Scoutrådet gjordes under 2007 en helt ny gemensam dräktordning för de fem förbunden. Ett första förslag med en ljus gråblå skjorta gjordes våren 2006, men detta blev nedröstat av de flesta förbunden under hösten. I maj 2007 godkändes de nya ritningarna, denna gången en majolicablå modell som alla förbund är överens om. Kollektionen består av såväl pikétröjor (bild), lång-/kortärmade skjortor (bild) och t-shirts (bild). De nya plaggen är dock inte likvärdiga, vilket innebär att klädkoden som regel alltid är skjorta, så länge inget annat anges på inbjudan. Pikétröjan och t-shirten är perfekta plagg att använda privat då skjortan kanske inte alltid passar som klädsel på en arbetsplats eller i skolan. Detta ger möjligheten att kunna visa att man är scout, utan att ha skjortan på sig utanför verksamheten.

I juni 2007, lagom till Jiingijamborii, trädde den nya dräktordningen i kraft.

I början av 2000-talet gavs kläddesignern Claes Bondelid uppdraget att göra en klädkollektion för scouterna. Kläderna var inte tänkta som ett substitut för scoutdräkten, utan mer en "kul grej", ett lite tuffare och modernare profilplagg framtaget av en riktig designer. Bondelid gjorde både t-shirtar och hoodtröjor, och framförallt den sistnämnda sålde slut väldigt fort och fick släppas i nya färger och varianter under flera säsonger. Alla tröjor hade "Scout Sweden" eller "Be Prepared" tryckt eller broderat någonstans, ofta tillsammans med scouternas logotyp.

Äldre scoutdräkten[redigera | redigera wikitext]

Den tidigare gröna SMU-skjortan tillsammans med SMU:s tegelröda halsduk.
  • SSF: Mellanblå skjorta, gul halsduk med blå rand längs kanten.
  • SMU: Grön skjorta, tegelröd halsduk.
  • KFUK-KFUM: Mellanblå skjorta, vit halsduk.
    • Sjundedagsadventistsamfundets scouter (sektion inom KFUK-KFUMs Scoutförbund): Kakifärgad skjorta, mörkblå (minior) eller gul (scout) halsduk.
    • EFS Scout (sektion inom KFUK-KFUMs Scoutförbund): Mellanblå skjorta, gul halsduk.
  • NSF: Mellanblå skjorta, mörkblå halsduk.
  • FA: Mellanblå skjorta, röd halsduk med blågul kant.

Scoutliknande verksamheters dräkt[redigera | redigera wikitext]

Skjortor och halsdukar för övriga scoutliknande verksamheter:

  • Svenska Royal Rangers: Mellanblå skjorta, gul halsduk.
  • Nybyggarscout: Grön skjorta, orange halsduk.
  • UV-scout: Grön skjorta, gul eller röd (för ledare) halsduk.

Förtjänstmärken och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Förtjänstmärken[redigera | redigera wikitext]

Scouterna har en lång tradition av att dela ut förtjänstmärken för särskilda insatser inom scoutrörelsen. Förtjänstmärken och utmärkelser är ett sätt att tacka och ge erkännande till personer som gjort förtjänstfulla insatser för och inom scouting.

Bronsvargen[redigera | redigera wikitext]

På världsnivå finns bara ett förtjänsttecken bronsvargen som delas ut av WOSM. Bronsvargen instiftades på världsscoutkonferensen i Stockholm 1935. Bronsvargen delas ut efter beslut av Världsscoutkommitteen.

Scouternas förtjänstmärken[redigera | redigera wikitext]

Svensk scouting har som de flesta nationella scoutorganisationer ett system av förtjänstmärken.

Silvervargen[redigera | redigera wikitext]

Det högsta svenska förtjänstmärket i sverige är Silvervargen.

Gustaf Adolfs-märket[redigera | redigera wikitext]

Det näst högsta svenska förtjänstmärket är Gustaf Adolfs-märket ofta förkortat GA-märket. GA-märket instiftades 1947 för att hedra den då nyligen avlidna Prins Gustaf Adolfs.

Scouttidningar[redigera | redigera wikitext]

Redo[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Redo för scouting

Redo var fram till 2006 den enda officiella, och den största scouttidningen i Sverige. Alla medlemmar av Svenska Scoutrådet fick tidningen som en del av respektive scoutförbunds medlemsavgift. Nummer 6 -06 var det sista att ges ut innan tidningen till slut lades ner till förmån för Scouten och Scoutmagasinet.[10]

Scouten[redigera | redigera wikitext]

Scouten är den mindre av de två scouttidningarna i Sverige, den har cirka 25 000 prenumeranter och riktar sig mot scouter upp till 13 år.[10] Scouten ges ut 4 gånger om året och finansieras till skillnad mot Redo av sina prenumeranter, även om Svenska Scoutrådet till viss del bidrar ekonomiskt.

Scoutmagasinet[redigera | redigera wikitext]

Scoutmagasinet riktar sig mot scouter över 13 år. Det är den största scouttidningen i Sverige med cirka en tredjedel av Svenska Scoutrådets medlemmar som prenumeranter, det vill säga cirka 35 000 ungdomar.[10] Scoutmagasinet är även tänkt att fungera som en plattform för spridning av information från Svenska Scoutrådet. Helgen den 26-27 maj 2012 beslöts att Scoutmagasinet skulle läggas ner vid årsskiftet 2012/13 till förmån för ett digitalt forum[11].

Större scoutläger i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Matlagning på Natura 93.

1938: Den 31 juli höll Svenska scoutunionen (nuvarande SSR) sitt läger på Tullgarn, invigt av prins Gustaf Adolf. Lägret samlade drygt 6 000 deltagare från Sverige samt representanter från ytterligare 15 nationer.

1986: Scout 86: Svenska Scoutförbundets förbundsläger på sex olika platser runt om i landet, bl.a. Gränna och Hörrs Nygård i Skåne.

1993: Natura 93, läger med internationella deltagare utanför Karlsborg i Västergötland.

2001: Sveriges första nationella jamboree, Scout 2001, hölls i Rinkaby utanför Kristianstad i Skåne. Det var ett gemensamt läger för alla de 5 förbunden och deltagarantalet var omkring 26 500 scouter.

2005: KFUK-KFUMs scoutförbunds förbundsläger Skogsröj på Lysestrand lägerområde, Bohuslän.

2007: Sveriges största scoutläger under 2007 hette Jiingijamborii och hölls i Rinkaby utanför Kristianstad i Skåne. Det var ett gemensamt läger för alla förbunden och deltagarantalet låg kring 19 500 scouter, inklusive flera kårer från andra länder.

2008: Planeras gemensamt distriktsläger för tonårs- och seniorscouter från alla SMU-scouts sju distrikt i Tiveden.

2009: KFUK-KFUMs scoutförbunds förbundsläger Reforma 09 på Scoutcamp Ransberg, Värmland. Lägret blir det första där scouternas nya förbundsgemensamma program som lanseras samma år prövas i full skala.[1]

2011: 22:a världsjamboreen Simply Scouting genomfördes i Rinkaby utanför Kristianstad i Skåne. Över 40 000 deltagare och nästan lika många besökare närvarade under lägerveckorna.

2013: Equmenias första riksscoutläger i Loo i Alingsås kommun. Omkring 4 000 scouter deltog. Under lägret övergick man till Equmeniascout från tidigare SMU-scout.

Se även[redigera | redigera wikitext]

WikiProject Scouting fleur-de-lis trefoil.svg Scoutportalen

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://scout.se/index.php?option=com_content&view=article&id=408&Itemid=448 webbsida läst 2012-09-12.
  2. ^ Se Gustaf Hellström-sällskapets Medlemsblad nr 19, våren 2010. TEMA: När Gustaf Hellström 'öfvertransporterade’ scoutrörelsens idé till Sverige. Samtida bilder och texter från debatten redovisas i fulltext i en extra Text- och bildbilaga till medlemsbladet: Gustaf Hellströms kampanj för scoutrörelsen 1909–1910. Texterna är tillgängliga på Gustaf Hellström-sällskapets hemsida: www.gustafhellstrom.se
  3. ^ ”Some statistics”. World Organization of the Scout Movement. http://www.scout.org/en/around_the_world/countries/national_scout_organisations/some_statistics. Läst 3 februari 2007. 
  4. ^ [a b] Lars Lange (FA), Torbjörn Reinhed (KFUK-KFUM), Mikael Premberg (NSF), Göran Bondesson (SMU), Helena Kaså Winqvist (SSF), Johan Strid (SSR) (2007-08-16). ”Scouterna är för alla – även Jesus”. Dagen. http://www.dagen.se/opinion/scouterna-ar-for-alla-aven-jesus/. Läst 2007-10-12. 
  5. ^ ”UV-scout”. Svenska Alliansmissionens Ungdom. http://www.sau.nu/web/UV-SCOUT.aspx. Läst 2013-09-12. 
  6. ^ ”Nybyggarscout”. Evangeliska Frikyrkan. http://www.efk.se/index.aspx?site=main&page=100. Läst 2007-10-28. 
  7. ^ http://www.scout.se/index.php?Itemid=512
  8. ^ http://www.scout.se/index.php?option=com_content&view=article&id=10707&Itemid=514
  9. ^ http://web.archive.org/web/20100909011649/http://www.scout.se/attachments/10707_Handout_web-1.pdf
  10. ^ [a b c] ”Framtidens tidningar är här”. Svenska Scoutrådet. 2007. http://www.scout.se/reportage1____5782.aspx. Läst 2007-12-14. 
  11. ^ http://www.scout.se/attachments/459_Styrelseprotokoll%202012-05-26--27.pdf

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]