Se, Jesus är ett tröstrikt namn

Från Wikipedia

Se, Jesus är ett tröstrikt namn eller Si, Jesus... är ursprungligen en tysk nyårsbön om Jesu namn av Basilius Förtsch från 1609. Originaltiteln är "Jesus ist gar ein süsser Nam" med inspiration från Augustinus av Hippos gyllene latinska ord "Nomen JEsus mel in Ore, melos in aure, jubilus in corde", som senare utvecklats till en lovpsalm. [1] Verserna 2-4 utgörs av bön och lovsång riktad till "Guds ende Son, o Jesus huld". Sista versen är en *-märkt "ståvers". Vers 3 anknyter starkt till Jesaja 6:3 och Uppenbarelseboken 4:8 i Bibeln.

Psalmen översattes till svenska av Håkan Magnusson Ausius 1641, bearbetades för 1695 års psalmbok av Jakob Boëthius 1694 och för 1819 års psalmbok av okänd person (Wallin?) strax före utgivningen i februari 1819. Till 1986 års psalmbok bearbetades texten ytterligare men endast helt lätt ("si" blev "se" och "ho sätter till ditt namn sin tröst" blev "den som till dig har satt sin tröst").

Psalmen inleds 1695 med orden:

Sij, JEsus är ett tröstrijkt Namn
Som länder oss til siälagagn

I det tyska originalet var anknytningen till nyårsdagen, då Jesus blev omskuren och fick sitt namn, ännu tydligare med upprepade lovprisningar av Jesu namn.

Melodin är från Strasbourg och daterad till 1545, samma melodi som sjungs till Gud, se i nåd till dessa två (1986 nr 82), fast då i en utjämnad variant. I Herren Lever 1977 uppges att melodin, som är i G-dur, komponerats i Lyon 1547.

O Jesus är ett tröstrikt namn (filinformation)
Ragnar Schönblom spelar O Jesus är ett tröstrikt namn på psalmodikon, oktober 1968.


Publicerad i[redigera | redigera wikitext]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Psalmen förekommer i instrumental version i filmen Körkarlen (1958).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Högmarck, Lars Psalmopoeographia, Stockholm, 1736. ('JEsu Namn är vti munnen en honung, vti örat en liuflig song, vti hirtat en fegnad'.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikisource
Wikisource
Texten till Se, Jesus är ett tröstrikt namn finns på Wikisource.