Segway

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Poliser i Saarbrücken som använder Segway.

Segway är ett företag som tillverkar en ståhjuling, det vill säga ett tvåhjuligt självbalanserande elmotordrivet fordon avsett för transport av en person, och detta fordon har ofta kommit att kallas just segway.[1] Tillverkarens namn på produkten är Segway PT (Personal Transporter). Den togs fram av den amerikanska konstruktören Dean Kamen som tidigare gjort rullstolen Ibot med delvis samma egenskaper.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Hjulen är placerade bredvid varandra, och föraren står på en plattform mellan dem. Upp ur plattformen kommer ett styre att hålla i. När föraren lutar kroppen framåt rör sig fordonet framåt, och när föraren lutar sig bakåt saktar det in eller backar beroende på om det har fart framåt eller inte. Fordonet har elektrisk färdbroms via elmotorerna.

Hela drivsystemet är dubblerat, det vill säga det har dubbla batterier, gyron, datorer och elmotorer. Skulle någon del i drivsystemet gå sönder fungerar därför fordonet ändå. På den första generationen svänger man genom att vrida vänsterhandtaget med- eller moturs. Generation 2 (sedan 2006) svänger då man lutar styret och styrstång åt endera hållet. Det är möjligt att svänga runt på stället utan fart framåt eller bakåt genom att det ena hjulet roterar framåt och det andra lika mycket bakåt. Maximal färdhastighet är 20 km/tim. Segway går cirka 40 km på en laddning och lämpar sig för kortare transporter inom- och utomhus. Segway är miljöklassad då den är 11 gånger mer effektiv än genomsnittsbilen. Elkostnad är cirka 25 öre/10 km. Största användare världen över är polisen med över 1 100 polisstationer som i genomsnitt har fem Segway PT per station.

Fordonet är lätt att manövrera. Vid demonstrationer kan de allra flesta efter några minuters introduktion klara en enklare hinderbana, som exempelvis slalom mellan koner och mindre nivåskillnader.[källa behövs]

Segways uppfinnare heter Dean Kamen, och fordonet visades för första gången 3 december 2001. Namnet "Segway" är en homofon av "segue" (en mjuk förflyttning, ordet kommer från italienskans ord för "följer").

Under 2009 publicerade tidningen Time en lista över årtiondets största "tech" misslyckande där Segway var listad.[2]

Den 27 september 2010 omkom Jimi Heselden, ledare för ett konsortium som förra året tog över Segway, efter att han gav plats på en klippavsats till förbipasserande och ramlade ner i en flod med sin Segway i Yorkshire i England.[3]

Segway PT (Personal Transporter) är en patenterad produkt.

Segway och svensk lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Den 1 oktober 2010 ändrades lagen om vägtrafikdefinitioner[4] så att begreppet cykel fick ytterligare en klass utöver I och II så tillkom cykel klass III. Detta gjordes för att vissa eldrivna fordon som exempelvis Segway ska få föras utanför inhägnat område. Förutsatt att de uppfyller kraven som ställs och dessa är:

1 Avsedd att framföras av en person.

2 Max 160 cm lång och 75 cm bred.

3 Max hastighet 20 km/tim.

4 Elektrisk.

Om fordonet är större eller går fortare så faller den inte under cykel klass III.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Onödig engelska eller engelska i onödan?”. Språkrådet. http://www.sprakradet.se/GetDoc?meta_id=1952. Läst 22 oktober 2011. 
  2. ^ McIntyre, Douglas A. (2009): "The 10 Biggest Tech Failures of the Last Decade", time.com
  3. ^ http://di.se/Artiklar/2010/9/27/215892/Segways-agare-dod-i-Segwayolycka/
  4. ^ http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010559.htm

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]