Seikantunneln

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta över Seikantunneln.

Seikantunneln i Japan är världens längsta järnvägstunnel. Den är 53,85 kilometer lång och går mellan de två största japanska öarna, Honshu och Hokkaido.[1]

Konstruktion[redigera | redigera wikitext]

Tvärsnitt av undervattenssektionen. (1) Huvudtunnel, (2) servicetunnel, (3) pilottunnel, (4) hopkopplingstunnel
Profil över Seikantunneln (1)änden på Honshū, (2) Tappi-Kaitei Station, (3) Yoshioka-Kaitei station (4) änden på Hokkaidō.

Undersökningar för bygget påbörjades 1946, själva konstruktionen påbörjades 1964 och tunneln öppnade 1988.[2]

Av tunnelns 53,85 km längd går 23,30 km under havet och 30,55 km underjordisk sträckning på land. Det är drivet tre parallella tunnlar, en pilottunnel som drevs först för att undersöka de geologiska förutsättningarna, en servicetunnel och den dubbelspåriga järnvägstunneln. Järnvägstunneln har största gradient 12 promille och minsta kurvradie 6,5 km. Tunneln går hela tiden minst 100 m under havsbotten och största vattendjupet ovan tunneln är 140 m.[1] Tunneln ventileras kontinuerligt genom de sluttande entrétunnlarna till de underjordiska stationerna och det pumpas upp 20 ton vatten per minut ur tunneln.[1]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Den är en del av den smalspåriga (1067 mm) Tsugaru-Kaikyolinjen och används både för godståg och persontåg. 2001 gick det 11 persontåg per dag mellan AomoriHonshu och HakodateHokkaido medan det gick upp till 52 godståg.[3] Restiden Tokyo–Sapporo är cirka nio timmar med tåg[4] (det är cirka 1100 km), varför flyget är populärare än tåget. Sträckan är bland världens mest trafikerade flyglinjer.[5]

För närvarande byggs en ny normalspårig höghastighetslinje, Hokkaido Shinkansen, mellan Aomori och Hakodate som beräknas vara klar 2016. Den kommer också att använda Seikantunneln som tills dess ska ha utrustats med trippelspår för att kunna hysa båda tågtyperna.[1]

Shinkansen[redigera | redigera wikitext]

Tunneln är redan från början byggd för att hysa den sedan länge planerade Hokkaido Shinkansen. Infästningen av rälerna sker på betongplattor. Dessa har den bredd som behövs för Shinkansen och har färdiga infästningspunkter för en tredje räl i normal spårvidd. Samtidigt som den tredje rälen installeras byts den gemensamma rälen ut.[6]

Även elsystemet är olika mellan konventionella tåg och Shinkansen i Japan och tunneln kommer att konverteras till matning med 25 kV spänning enligt Shinkansenstandard och denna matning kommer att användas av alla tåg. Förutom den elektriska spänningshöjningen byts även kontaktledningen ut till en tyngre ledning med högre mekanisk spänning enligt höghastighetstågens krav. Eftersom tågen genom systemet med tre räler inte har samma symmetrilinje kommer kontaktledningen att hängas mellan de respektive tågtypernas mittlinje så att de kommer att ligga något förskjuten men pantografernas kapacitet.[6] JR Kamotsu har tagit fram en ny lokmodell som kan köra med både elsystem och signalsystem enligt Shinkansenstandard som ska användas för både gods och nattåg på sträckningarna som går på trippelspåret genom tunneln.[7]

Stationer[redigera | redigera wikitext]

Seikantunneln vid Yoshioka station. Observera den asymmetriska placeringen av rälerna på betongplattorna, som ger plats för en tredje räl för Shinkansen.

Det finns två stationer under havsnivå i tunneln Yoshioka 149,5 m u.h. på Hokkaidosidan och Tappi 135 m u.h. på Honshusidan.[1] Båda är utrustade med bergbana för att komma upp till marknivån. Tappi har en utställning över tunnelbygget och har även guidade visningar. Yoshioka station är för tillfället (2012) stängd p.g.a. arbetet med att anpassa tunneln för Shinkansen.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Seikan Tunnel Trivia” (på engelska). JR Hokkaido Hakodate Branch. http://jr.hakodate.jp/global/english/train/tunnel/tunnel_omosiro.htm. Läst 17 mars 2012. 
  2. ^ ”The path to completion of the Seikan Tunnel”. JR Hokkaido Hakodate Branch. http://jr.hakodate.jp/global/english/train/tunnel/tunnel_ayumi.htm. Läst 17 mars 2012. 
  3. ^ Shuichi Takashima (2001). ”Hokkaido”. Japan Railway & Transport Review (28): sid. 58-67. http://jrtr.net/jrtr28/pdf/ro58_tak.pdf. 
  4. ^ http://www.jrhokkaido.co.jp/
  5. ^ en:World's busiest passenger air routes
  6. ^ [a b] Junichi Yorita (2011). ”Current Status of Hokkaido Shinkansen”. Japan Railway & Transport Review (57): sid. 16-27. http://www.jrtr.net/jrtr57/pdf/16-27web.pdf. 
  7. ^ ”Dual-voltage loco to serve the Seikan Tunnel”. Railway Gazette International. 3 December 2012. http://www.railwaygazette.com/news/single-view/view/dual-voltage-loco-to-serve-the-seikan-tunnel.html. Läst 8 december 2012. 
  8. ^ ”Tappi Undersea Station tour information”. JR Hokkaido Hakodate Branch. http://jr.hakodate.jp/global/english/train/tunnel/kaitei_kengaku.htm. Läst 17 mars 2012.