Seko

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
SEKO – Facket för service och kommunikation
 
Ordförande Janne Rudén
Vice ordförande Tomas Abrahamsson
Kassör Jan-Olov Sundkvist
 
Grundad 1970-07-01 som Statsanställdas förbund.
Nuv. namn sedan 1995.
Huvudkontor Hagagatan 2, Stockholm
Antal medlemmar 119 143 (2013)[1]
Huvudorganisation Landsorganisationen
 
Adress Box 1105, 111 81 Stockholm
Webbplats seko.se
Förbundstidning Sekotidningen. Stockholm: SEKO - facket för service och kommunikation. 2006-. Libris 10245934 

SEKO – facket för service och kommunikation (oftast Seko) är ett fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som organiserar omkring 131 986 medlemmar (2010) inom nio olika branscher.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Seko hette fram till 1995 Statsanställdas förbund. Statsanställdas förbund bildades år 1970 genom en sammanslutning av åtta förbund inom Statstjänarkartellen, nämligen Civilförvaltningens personalförbund, Försvarsverkens civila personals förbund, Kraftverkens personalförbund, Svenska järnvägsmannaförbundet, Svenska postförbundet, Svenska teleförbundet, Svenska vårdpersonalförbundet och Svenska vägarbetareförbundet. Dessutom överfördes de statligt anställda inom Svenska elektrikerförbundet och Försäkringsfunktionärernas förbund. Statsanställdas förste ordförande blev Gustaf Kolare. 1996 uppgick även Svenska sjöfolksförbundet i SEKO.[2]

Branscher[redigera | redigera wikitext]

Post[redigera | redigera wikitext]

Postbranschen är Sekos största bransch. Här har Seko ungefär 30 000 medlemmar. Majoriteten av dessa har Posten AB som arbetsgivare. Men eftersom postverksamheten numera är avreglerad har många nya företag på senare tid dykt upp inom lokal brevbäring; störst av dem är Bring Citymail.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Medlemmarna finns till stor del inom spårtrafikområdet; lokförare, tågvärdar och underhållspersonal är stora medlemsgrupper. Inom luftfarten finns en grupp medlemmar vid flygplatserna, och inom Sjöfartsverkets område finns bland annat båtmännen. Trafikbranschen består av omkring 27 000 medlemmar.

Tele[redigera | redigera wikitext]

Telekommunikationsbranschen inom SEKO har ungefär 14 000 medlemmar. Till den här kategorin hör även medlemmar som arbetar inom IT-området. Hela branschen har under de senaste åren haft en mycket stark utveckling.

Väg & ban[redigera | redigera wikitext]

Seko har omkring 21 500 medlemmar som arbetar med byggande och underhåll av bland annat vägar, järnvägar inom både privata och statliga företag. Hälften av de privatanställda medlemmarna finns inom NCC, Skanska och Peab.

Civil[redigera | redigera wikitext]

Många har sin arbetsplats inom högskolan där förbundet bland annat organiserar tekniker, administrativ personal och lokalvårdare. Andra arbetsgivare är myndigheter, museer, länsstyrelser. Även de delar av myndigheterna som har bolagiserats, till exempel Lernia och fastighetsförvaltaren Vasakronan, återfinns bland arbetsgivarna. Omkring 6 000 medlemmar.

Sjöfolk[redigera | redigera wikitext]

Sjöfolket har funnits med i Seko sedan 1996 i den rikstäckande branschavdelningen SEKO sjöfolk. Medlemmarna återfinns inom två huvudområden, färjetrafiken och den så kallade utesjöfarten, i yrken såsom matroser, motormän, kockstewartar, servitörer och ekonomibiträden. Cirka 8 000 medlemmar.

Energi[redigera | redigera wikitext]

Sekomedlemmarna finns huvudsakligen inom olika elproduktions- och eldistributionsföretag. Vattenfall AB är den största arbetsgivaren. Seko organiserar i princip alla yrkeskategorier inom branschen, och antalet medlemmar är ungefär 5 000.

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Medlemmarna finns inom Försvarsmakten och andra försvarsmyndigheter, och de övriga inom försvarsindustrin. Det är de civilanställda som utgör förbundets medlemsgrupper inom försvaret. Cirka 7 000 medlemmar.

Vård[redigera | redigera wikitext]

Huvuddelen av medlemmarna finns inom kriminalvården. Kriminalvårdare är den största medlemsgruppen. Andra delar inom branschen är Rättsmedicinalverket med de rättspsykiatriska klinikerna samt vårdinstitutioner inom ungdomsvård och missbrukarvård under Statens institutionsstyrelse. Cirka 6 000 medlemmar.

Förbundsordförande[redigera | redigera wikitext]

  • 1995–1998 Gunnar Erlandsson
  • 1998–2002 Sven-Olof Arbestål
  • sedan 2002 Janne Rudén

Sekos a-kassa[redigera | redigera wikitext]

Arbetslöshetskassan för Service och kommunikation har medlemmar från nio olika branscher (se ovan), de allra flesta med staten som ursprunglig arbetsgivare. Kassan har i dag cirka 86 600 medlemmar[3].

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Pejer, Mats. ”Medlemstappet fortsätter neråt”. Arbetet "2014" (1): sid. 10. 
  2. ^ Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X 
  3. ^ Medlemsstatistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]