Sekreterarfågel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sekreterarfågel
Status i världen: Sårbar
Sekretär.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Underklass Neognathae
Ordning Hökfåglar
Accipitriformes
Familj Sagittariidae
Släkte Sagittarius
Art Sekreterarfågel
S. serpentarius
Vetenskapligt namn
§ Sagittarius serpentarius
Auktor J. F. Miller, 1779
Utbredning
Utbredningskarta
Utbredningskarta
Hitta fler artiklar om fåglar med

Sekreterarfågel (Sagittarius serpentarius) är den enda arten i familjen Sagittariidae som i sin tur tillhör ordningen rovfåglar (Accipitriformes).

Sekreterarfågeln är speciell som rovfågel på grund av att den mestadels förflyttar sig genom att stylta fram på marken med sina långa ben istället för att flyga. Sekreterarfågelns föda utgörs främst av ormar och ödlor men även små däggdjur och insekter som den dödar genom att springa ifatt dessa och stampa ihjäl dem.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Sekreterarfågeln är en mycket stor och distinkt och är världens längsta rovfågel. Den blir drygt 120 cm hög, väger 3-4 kg, har en vingbredd på 200 cm och lever i upp till 18 år. Honan lägger 2-3 ägg per kull. Ruvningstiden är cirka 45 dagar. [1] Den har uteslutande gråa, vitaktiga och svarta fjäderdräkter, liten näbb och huvud, naket ansikte, tämligen lång hals, extraordinärt långa, bara ben och lång stjärt. Därtill har den en distinkt svart fjädertofs. [2]

Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer endemiskt i afrikanska gräsmarker, från regionen direkt söder om Sahara till Sydafrika. Den är inte en flyttfågel, fastän den ibland följa födokällor. Habitaten spänner från öppna slätter till lätt trädbevuxen savann, men finns även i jordbruksområden och i extremt begränsad omfattning nära människans boplatser. Altituden sträcker sig från havsnivån till 3 000 meter. Den beskrivs både som vanlig och ovanlig. Trots att arten förekommer över stora områden så, indikerar studier att den totala populationen uppgår till mellan 6 700 och 67 000 individer. Observationer pekar på en påtaglig nedgång på många platser av utbredningsområdet. Starkast belägg tyder på hastiga minskningar i Tanzania sedan slutet av 1990-talet och i Sydafrika 1987-1991 och 2007-2010.[2]


Jakt och föda[redigera | redigera wikitext]

Sekreterarfågeln är avlägset besläktad med ormvråk, gam, kärrhök och glador. Men till skillnad från dessa och alla andra rovfåglar med undantag av caracaror så jagar den på marken. Den tillbringar större delen av sin tid där. Trots det är den en god flygare. [3] Sekreterarfågeln jagar många olika byten, främst insekter och gnagare, men även andra däggdjur, ödlor, ormar, ägg, unga fåglar och groddjur.[2] I sin jakt efter föda kan den vandra 30 km om dagen. Den drar sig inte för att attackera kobror och andra farliga afrikanska giftormar. Eftersom den inte är immuns mot giftet så sker det med livet som insats. Likt en tjurfäktare cirkulerar den långbenta fågeln runt ormen med öppna vingar och tröttar ut den genom att ideligen låta den hugga efter fjädrarna. Till slut dödar fågeln ormen genom att stampa ihjäl den. På samma gång försöker den sticka ormen i nacken med sina korta, kraftiga bakåtvända klor på fötterna. Ofta skrämmer den upp bytesdjuren genom att stampa i marken. När det brinner så beger sig sekreterarfågeln dit för att elden gör det lättare för den att jaga ut djuren ut sina hålor.[1]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Trolle, Mogens (2007). 100 fantastiska djur. Globe Förlaget. sid. 115 
  2. ^ [a b c] ”Secretarybird Sagittarius serpentarius”. BirdLife International. http://www.birdlife.org/datazone/speciesfactsheet.php?id=3562. Läst 2014-07-28. 
  3. ^ ”Secretary Bird”. San Diego Zoo. http://animals.sandiegozoo.org/animals/secretary-bird. Läst 2014-07-28. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]