Sekretess
Sekretess är beteckningen på att någon information som inte ska lämnas ut och därför inte blir allmänt tillgänglig.
Sekretessbelagd uppgift innebär tystnadsplikt för den som har eller har fått befattning om uppgiften. Sekretess kan tillämpas för att skydda stat, företag, myndighet eller privatperson.
Sekretess är utformad olika i olika stater. Vissa utgår från att allt är belagt med sekretess och att rätten att få ta del av information är en form av ynnest som staten kan medge. Typiska exponenter för denna syn var Tsarryssland och senare Sovjetunionen, Nazityskland och idag Kina.[källa behövs] Sverige har intagit motsatt inställning på så sätt att all information ska anses fri om den inte är begränsad i lag. Undantagen enligt lag är dock många.[källa behövs]
Innehåll |
Sverige [redigera]
Huvudregeln i Sverige, att all information som stat och kommun har skall vara offentlig, återfinns i 2 kap 1 § tryckfrihetsförordningen, nämligen att "varje svensk medborgare (ska) ha rätt att taga del av allmänna handlingar".[1].
Det finns en mängd undantag som tidigare framgått av Sekretesslagen (1980:100), som upphävdes den 30 juni 2009 och ersattes av Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).[2]
Begäran att få ta del av allmän handling görs hos den myndighet som förvarar handlingen. Begäran prövas av samma myndighet. Myndighet får inte efterforska vem han är eller vilket syfte han har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.[3]
En myndighet ska därför på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.´[4]
Den fjärde avdelningen i gällande lag innehåller bestämmelser om sekretess.[5]
Sekundär sekretess [redigera]
Om en handling eller uppgift hos myndighet omfattas av sekretess föreligger så kallad primär sekretess. Frågan uppstår nu om sekretessen kvarstår då denna handling eller uppgift överlämnas till en annan myndighet, om sekretess fortfarande föreligger kallas det sekundär sekretess.
Offentlighets- och sekretesslagens 13 kap behandlar sex olika fall då sekundär sekretess föreligger:
- Då en myndighet utövar tillsyn eller revision hos annan myndighet och får kännedom om hemliga uppgifter.
- Sekretessen överförs även till andra myndigheter som erhåller ärenden vilka rör disciplinansvar mm.
- När en myndighet behöver få tillgång till hemliga uppgifter för att bedriva forskning.
- Hemliga uppgifter som Arkivmyndigheter övertar som arkivmaterial från andra myndigheter.
- När ett organ som innehade hemliga uppgifter läggs ned så omfattas dess sekretess av den myndighet som övertagit uppgifterna.
- Då en myndighet erhåller hemliga uppgifter i samband med förhandling med löntagarorganisation.[6]
Företag och organisationer [redigera]
Utom för kommunala bolag finns det ingen offentlighetsprincip utanför den offentliga sektorn, med undantag för Svenska kyrkan som valt att inomkyrkligt tillämpa en offentlighetsprincip. Företag och organisationer har ingen skyldighet att lämna ut information, inte ens till sina medlemmar. Aktiebolagslagen reglerar vilken information ett aktiebolag måste ge sina aktieägare.
Utanför den offentliga sektorn finns heller inget meddelarskydd.
