Sektor 3

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sektor3 var en svensk tankesmedja som kallade sig "tankesmedjan för det civila samhället". Verksamhetens mål var att synliggöra, granska och väcka debatt om förutsättningarna för och betydelsen av civila samhällets organisationer.[1]

Sektor3 drevs som en ideell förening som bestod av en rad medlemsorganisationer som även finansierade verksamheten och den forskning som bedrevs. 34 stycken medlemsorganisationer, med en spännvidd från Arbetsgivaralliansen till Fonus och Sveriges muslimska råd. Tankesmedjan sa sig dock vara oberoende av sina ägare och medlemsorganisationerna förmodas inte ha haft någon direkt påverkan på hur verksamheten leddes.[2]

Sektor3 leddes från början av Alice Bah Kuhnke, som var med och grundade den hösten 2008.[3] Hösten 2013 tillträdde Kristina Ljungros som chef.[4] Den lades ned den 31 december 2013 för att drivas vidare genom idétidsskriften Kurage[5]

Rapporter och studier[redigera | redigera wikitext]

  • Frihet utan oberoende – civila samhället och relationen till stat och kommun, skriven av Andreas Linderyd. Den presenterades i samband med lanseringen av Sektor3 i november 2008.[6]
  • Att ge eller att beskattas - Avdragsrätt för gåvor till ideell verksamhet i Sverige och i andra länder, skriven av Lars Trädgårdh och Johan Vamstad. Ett seminarium kring avdragsrätt anordnades i november 2009.[7]
  • Demokratiskola eller hälsoprojekt - forskning om föreningsliv, socialt kapital och inflytande, skriven av Susanne Lundåsen.[8]
  • Att påverka eller påverkas av Sverigedemokraterna. Rapport om ett 30-tal organisationers strategier och förhållningssätt till Sverigedemokraterna.[9]
  • Vem behöver fler stadsmissioner?.[10]
  • En svensk modell för avdragsrätt på gåvor.[11]
  • Mot medlemslösa partier - Partiföreträdare om orsaker, konsekvenser och strategier kring en svikande medlemskår, skriven av Martin Karlsson och Erik Lundberg. Ett seminarium kring rapporten anordnades i maj 2011.[12]
  • Mångfald eller enfald? Framtiden efter friskolereformen (tillsammans med Timbro), skriven av Magnus Nilsson och Ola Johansson.[13]
  • Efter folkrörelsepartiet - Förutsättningarna för aktivism i tre svenska partier., skriven av Svend Dahl. Ett seminarium kring rapporten anordnades i november 2011.[14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.sektor3.se/idedebatt/#om-sektor3
  2. ^ http://www.sektor3.se/#om-sektor3 090211
  3. ^ http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3130&a=847314 090211
  4. ^ http://www.sektor3.se/2010/07/hanna-hallin-blir-ny-chef-pa-sektor3 100705
  5. ^ ”http://www.sektor3.se/2013/12/sektor3-2008-2013/”. http://www.sektor3.se/2013/12/sektor3-2008-2013/. Läst 140827. 
  6. ^ http://www.esh.se/nyheter/article/frihet-utan-oberoende.html 090211
  7. ^ http://www.sektor3.se/idedebatt/#rapporter
  8. ^ http://www.sektor3.se/2010/06/demokratiskola-eller-halsoprojekt 100618
  9. ^ http://www.sektor3.se/2010/11/sverigedemokraterna 101115
  10. ^ http://www.sektor3.se/2011/02/varfor-oppnas-nya-stadsmissioner-frukostsamtal-162/
  11. ^ http://www.sektor3.se/2011/03/lunchseminarium-en-svensk-modell-for-avdragsratt-pa-gavor/
  12. ^ http://www.sektor3.se/2011/04/mot-medlemslosa-partier/
  13. ^ http://www.sektor3.se/2011/06/mangfald-eller-enfald-%E2%80%93-efter-friskolereformen/
  14. ^ http://www.sektor3.se/2011/10/efter/

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]