Selma Lagerlöf

Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Lagerlöf visar hit, för andra betydelser, se Lagerlöf (släkt).
Selma Lagerlöf Nobelpristagare

Selma Lagerlöf 1909
Född 20 november 1858
Mårbacka, Värmland
Död 16 mars 1940 (81 år)
Mårbacka, Värmland
Yrke Lärare, författare
Nationalitet Sverige Svensk
Verksam 1891–1940

Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf, född 20 november 1858 på Mårbacka i Östra Ämterviks socken i Värmland, död på samma ställe 16 mars 1940, var en svensk författare. Hennes debutroman Gösta Berlings saga utgavs 1891. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909.

Lagerlöf var den första kvinnan i Svenska Akademien och den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur.

Innehåll

[redigera] Biografi

[redigera] Uppväxtåren

Selma Lagerlöf föddes 1858 på herrgården Mårbacka i Östra Ämtervik, Värmland. Hon var dotter och fjärde barnet till löjtnant Erik Gustaf Lagerlöf och Kajsa Lovisa Lagerlöf, född Wallroth. Hon föddes med en höftskada som orsakades av att ledkulan i höften saknade ordentligt fäste.

När Lagerlöf var tre och ett halvt år gammal blev hon sjuk och helt förlamad i båda benen. Detta försvann lika plötsligt som det hade kommit, men hon hade under sin barndom inte lika lätt att leka som andra barn.

Som så många andra välbeställda barn på den tiden fick syskonen Lagerlöf sin utbildning i hemmet eftersom det nya folkskolesystemet inte var fullt utbyggt. Deras lärare kom till Mårbacka och undervisade, och Lagerlöf fick undervisning i både engelska och franska.

Selma Lagerlöf var allvarligare, tystare och stillsammare än sina syskon och jämnåriga kamrater, delvis beroende på hennes höftskada. Men hon var ett begåvat barn och tyckte mycket om att läsa. Den första roman hon läste var en indianbok – Oceola av Mayne Reid – och redan då, vid sju års ålder, bestämde hon sig för att bli författare.

När Selma var tio år gammal läste hon igenom hela Bibeln. Hennes far var då mycket sjuk och hon hade fått för sig att fadern skulle bli frisk om hon läste hela Bibeln. När hon var tolv år gammal författade hon en längre dikt om Mårbacka och under uppväxtåren fortsatte hon att skriva på vers.

Vid fjorton års ålder tillbringade Lagerlöf en tid i Stockholm för att få sjukgymnastik.

[redigera] Studier och yrkesliv

Efter avslutad utbildning tillbringade Lagerlöf några år som hemmadotter innan hon hösten 1882 började vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm mot faderns vilja. Under Lagerlöfs utbildningsperiod kom familjen på obestånd och Mårbacka fick säljas. Fadern avled 1885.

När Lagerlöf läste litteraturhistoria kom hon på att de personer som hon hört talas om i Värmland var minst lika karaktäristiska och värdefulla som de personer som Bellman och Runeberg skrivit om. Selma såg Sagan, boken som hon skulle skriva. Hon förstod att hon måste skriva om Värmland och dess folk. Men det dröjde många år innan den blev färdig.

Efter avslutad utbildning fick Lagerlöf tjänst vid Elementarskolan för flickor i Landskrona 1885–1895. Lagerlöf trivdes sedan med sitt arbete som lärarinna och hon uppskattades av eleverna. Selma hade förmågan att på ett fängslande sätt berätta för barnen om varje nytt land de läste om, eller om Jesus och hans lärjungar. Hon bodde tillsammans med sin mor i "Qvarteret Gamla Bryggan" i Landskrona.

[redigera] Författarskap

Selma Lagerlöf avporträtterades av Carl Larsson 1908.
Selma Lagerlöf avporträtterades av Carl Larsson 1908.

År 1890 debuterade Lagerlöf med romanen Gösta Berlings saga efter att ha vunnit en pristävling i tidningen Idun. Lagerlöf färdigställde boken med hjälp av ett stipendium som ordnats av Sophie Adlersparre, grundare av Fredrika-Bremer-Förbundet. Gösta Berlings saga är en av svensk litteraturs klassiker och en skröna om livet i Värmland på 1800-talet. Den bröt mot dåvarande stilideal som förespråkade realistisk saklighet. Boken fick ett blandat mottagande av kritikerkåren.

I mitten av 1890-talet lämnade Lagerlöf sin lärarinnetjänst. Från den tiden försörjde hon sig helt på sitt författarskap, och 1897 flyttade hon till Falun för att vara närmare sin syster Gerda.

Lagerlöf gjorde tillsammans med Sophie Elkan ett flertal längre resor i Europa och Mellanöstern. Jerusalem skrev Lagerlöf efter en av dessa resor, vilket gav henne internationellt erkännande.

Till hennes mest kända böcker hör Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, ursprungligen tänkt som lärobok i geografi där ramhandlingen är den om en pojke som får se Sverige från en gåsrygg.

[redigera] Nobelpriset

Selma Lagerlöf mottar nobelpriset ur kung Gustav V:s hand. Illustration i Svenska Dagbladet 11 december 1909.
Selma Lagerlöf mottar nobelpriset ur kung Gustav V:s hand. Illustration i Svenska Dagbladet 11 december 1909.

Selma Lagerlöf tilldelades Nobelpriset i litteratur 1909. Hon fick priset för att hon skrivit många goda böcker och för att hon genom dem också gjort Sverige känt i världen. Lagerlöf var den första kvinna som tilldelats utmärkelsen.

[redigera] Ledamot av Svenska Akademin

År 1914 blev Lagerlöf som första kvinna invald i Svenska Akademien. Hjalmar Gullberg sa i sitt inträdestal när han 1940 efterträdde henne i akademin att hon var "drottningen i vår litteratur, den mest berömda av svenska kvinnor i världen sedan Heliga Birgitta."

[redigera] 70-årsdagen

I samband med sin 70-årsdag den 20 november 1928, firades hon genom en festföreställning på Kungliga Teatern, som visade Kavaljererna på Ekeby, ett lyriskt drama i fyra akter som baserades på hennes roman Gösta Berlings saga.[1]

[redigera] Politiskt engagemang

Selma Lagerlöf deltog i kampen för kvinnlig rösträtt, bland annat som talare på den internationella rösträttskongressen i Stockholm 1911 och vid segerfesten 1919. Hon blev medlem i frisinnade landsföreningen 1916 och förblev sedan organiserad liberal livet ut. År 1934 var hon en av dem som skrev under uppropet för folkpartiets bildande. Hon var även aktiv i kommunpolitiken i Östra Ämtervik.[2]

[redigera] Brevväxling

En fördjupad bild av Selma Lagerlöf har framkommit i och med att brevväxlingarna med Selmas två livskamrater, Sophie Elkan och Valborg Olander publicerats.[3][4]

[redigera] Selma Lagerlöfs död

Torsdagkvällen den 7 mars 1940 satt hon tillsammans med sin syster, när hon började känna sig klen och trött. På natten blev hon häftigt sjuk och låg medvetslös till sängs en vecka. Lördag morgon klockan 7.25 den 16 mars avled Selma Lagerlöf, 81 år gammal, i sviterna av en hjärnblödning och lunginflammation.

Söndagen den 17 mars läste kyrkoherden från predikstolen i Östra Ämterviks kyrka: "Härmed tillkännagives att vår församlings främsta medlem, författarinnan filosofie doktor Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf av Mårbacka har kallats hädan genom en stilla död." Hon ligger begraven där också, i Östra Ämtervik.

Selmas syster, Gerda Ahlgren, fick mottaga ett kondoleanstelegram från kung Gustaf V: "Fru Ahlgren, Mårbacka. Mottag och framför till närmaste anhöriga mitt hjärtliga och varma deltagande vid en av vårt lands största författarinnors, d:r Selma Lagerlöfs bortgång."

På påskaftonen 1940 lämnade Selma Lagerlöf Mårbacka för sista gången. Utmed vägen var flaggorna hissade på halv stång. Av Mårbackas män bars den vita kistan in i kyrkan. Utefter kyrkogången stod skolbarnen med små blågula flaggor i händerna för att ta ett sista farväl av Selma Lagerlöf. Begravningen refererades i radion av Sven Jerring.

[redigera] Kuriosa

[redigera] Selma Lagerlöf 150 år

År 2008 är det 150 år sedan Selma Lagerlöf föddes, och år 2009 är det hundra år sedan som hon som första kvinna fick Nobelpriset i litteratur. Runt om i landet kommer museer, teatergrupper och litterära sällskap att hylla hennes lysande författarskap, men också hennes starka engagemang för kvinnofrågor, fred och välfärd. Ett 30-tal evenemang finns på dagordningen under jubileumsåren. För mer information, se [[1]].

[redigera] Bibliografi

[redigera] Biografier

[redigera] Externa länkar

[redigera] Referenser

  1. ^ Erik Lindorm (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm 1928–1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-13379-8. 
  2. ^ Anders Johnson (2002). Kämpande liberalism. 
  3. ^ Selma Lagerlöf (1992). i Ying Toijer-Nilsson: Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan. Urval och kommentarer av Ying Toijer-Nilsson. Stockholm: Bonnier & Selma Lagerlöf-sällskapet. ISBN 91-0-055397-2. 
  4. ^ Selma Lagerlöf (2006). i Ying Toijer-Nilsson: En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander. Urval och kommentarer av Ying Toijer-Nilsson. Stockholm: Bonnier. ISBN 91-0-010529-5. 
  5. ^ ”Minnesmynt för Selma Lagerlöf”. Dagens Nyheter, 1 februari 2007.

[redigera] Källor

  • fil. dr Harald Schiller,:Händelser man minns – en krönika 1920–1969, (1970)
  • Nationalencyklopedin (2007)
  • Sveriges befolkning 1890 Riksarkivet (2003)
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/Selma_Lagerl%C3%B6f
Personliga verktyg