Semesterersättning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Semesterersättning är en procentandel av lönen som läggs undan varje månad av arbetsgivaren. Löntagaren hämtar sedan den ersättning (i Sverige då kallat semesterlön) som denne arbetat ihop när han/hon tar ut sin semester. I de fall löntagaren har timanställning och inte har rätt till betald semester utbetalas i stället semersterersättningen i samband med lönens utbetalning. I Finland används benämningen semesterpenning.[1]

Internationellt[redigera | redigera wikitext]

Betald semester förekommer inte i alla länder. Den svenska semesterlönelagstiftningen är kopplad till ILO:s konvention C132 som utarbetades 1970 och trädde i kraft 30 juni 1973. Fram till 2006 har sammanlagt 36 länder skrivit under stadgan, med olika längd på den betalda semesterperioden – från som minst 18 (bland annat länderna som efterträdde Jugoslavien) till som mest 30 (Brasilien) arbetsdagar. Bland de europeiska länder som inte skrivit under stadgan finns Storbritannien, Frankrike, Polen och Danmark.[2]

Semesterlön och -ersättning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Två begrepp[redigera | redigera wikitext]

I Sverige används de två separata begreppen semesterlön och semesterersättning. Den förstnämnda betalas ut under ordinarie semestertid under sommaren, den sistnämnda betalas ut i början av nästkommande år, om anställningen inte varit ett fullt år.[3] Parterna kan dock avtala om andra utbetalningsperioder, exempelvis genom kollektivavtal.

Beräkning[redigera | redigera wikitext]

Semesterlönen utgör enligt lag 12 procent av under intjänandeåret utbetald lön samt eventuellt semesterlönegrundande frånvaro (föräldraledighet, värnplikt etc.).[4][5]

Då anställningen upphör skall arbetsgivaren betala ut all innestående semesterersättning (ej utbetald sparad semesterlön).

Semesterlöneunderlaget utgörs av

  • Timlön
  • Eventuell rörlig lön (ob-, övertidsersättning, ackord, provision, et cetera)
  • Semesterlön för sparad semester
  • Genomsnittlig dagsinkomst för eventuell semesterlönegrundande frånvaro

Utbetald ordinarie semesterlön under intjänandeåret är inte semesterlönegrundande.

Så här räknas värdet av semesterlön per dag ut:

genomsnittlig lön = all intjänad lön under intjänandeåret delat med antal arbetade dagar under intjänandeåret.

Intjänandeåret omfattar tiden 1 april - 31 mars.[6]

Kollektivavtal[redigera | redigera wikitext]

Semesterlagen är semidispositiv, vilket innebär att kollektivavtal kan innehålla andra regler.[7] Kollektivavtal innehåller ofta en semesterlönegaranti, för de fall semesterlönen blir för låg.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/1987/19870314
  2. ^ "Ratifications of C132 - Holidays with Pay Convention (Revised), 1970 (No. 132)". ILO.org. Läst 24 juli 2013. (engelska)
  3. ^ "semesterersättning". NE.se. Läst 24 juli 2013.
  4. ^ https://lagen.nu/1977:480#P16b
  5. ^ https://lagen.nu/1977:480#P17a
  6. ^ https://lagen.nu/1977:480#P3
  7. ^ Se till exempel information från Unionen

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]