Semla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För bruks- och gruvområdet, se Semlaområdet.
För den finlandssvenska beteckningen på ett bröd, se småfranska.
En semla.

En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags bulle eller bakelse av ljust vetebröd med söt fyllning med mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum och är associerad med fastlagen före påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen.

Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning. En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. Detsamma gäller Semmel i Österrike. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm.[1] Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel.

I Sverige äts årligen cirka 40 miljoner semlor.[2]

Histora[redigera | redigera wikitext]

Hetvägg (semlor i varm mjölk)

När man beskriver semlans historia måste man skilja på minst tre ursprung för dagens semla:

  • Beteckningen simila för särskilt vitt vetemjöl och bröd bakat härav
  • Bruket att äta speciellt rikhaltigt bröd under fastlagen
  • En nordeuropeisk brödbakningstradition bunden till en viss form med namn som vigg, strut och stut

Redan antikens folk – araber, greker och romare – hade bakverk av finaste vetemjöl.[3] Den första nordeuropeiska avbildningen av en strut finns på en kyrkmålning i Danmark daterad till 1250.[4] På denna tid bakades den av rågmjöl. Även bruket med fastlagsbröd torde härstamma från medeltiden, men inget tyder på att det från början var kopplat till vare sig strutar eller vetebröd.

När man mot slutet av medeltiden i Nordeuropa började baka strutar och andra bröd av vete blev dessa en statussymbol, eftersom vetemjöl ännu var mycket dyrt. Vetebröd omnämns i de äldsta skandinaviska bibelöversättningarna. I Gustav Vasas bibel från 1541 talas det om tackoffer bestående av ”bakade semlokakor blandade med olio”[5][6] Skrifter talar även om att det i Köpenhamn redan på 1500-talet fanns "simlebagare".[3]

Fastlagsbrödet bakades ursprungligen utan några kryddor men blev smakrikare med tiden. På 1500-talet började man gröpa ur det och blandade innehållet med grädde eller kokade det med grädde och smör varefter brödet fylldes med röran. När mandeln blev en ingrediens i Nordeuropas kök började man istället att blanda brödets innehåll med grädde och mandel.[3] Enligt en sägen började man fylla fastlagsbrödet för att komma runt fastebestämmelserna som bara omfattade bröd. Mer sannolikt är däremot att fastlagsbrödet fylldes av smakmässiga skäl.[5]

Hetväggen skapades på 1700-talet då strutar åts doppade i varm mjölk.[5][7][8] Detta är den första direkta förbindelsen mellan fastlagsbröd och strut. När man i Sverige, och bara i Sverige, gjorde nästa koppling, den mellan simila och hetvägg, är oklart.

Ungefär på 1850-talet började man lägga mandelmassa i semlan, då ännu serverad i varm mjölk. På slutet av 1800-talet började man kombinera mandelmassan med vispgrädde.[8] Det blev då också vanligt på kaféer att till kaffet sälja semlor utan mjölk.[5][6]Därmed var den moderna svenska semlan med vetebulle, mandelmassa och grädde skapad. Det dröjde dock fram till 1930-talet innan den blev vida spridd.[8] På 1950-talet avskaffades den ransonering på mjöl, socker och grädde som infördes under andra världskriget. I samband med detta fick semmelätandet ett rejält uppsving. Det var emellertid förbjudet att servera semlor annat än på fettisdagen. Detta förbud togs bort på 1960-talet.[5][6]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige består semlor vanligen av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock. Under det florsockerpudrade locket finns en fyllning med mandelmassa och vispad grädde. Lokala varianter förekommer. I Västsverige ersätts ibland florsockret med pärlsocker och hackad mandel. Butiker och konditorier saluför även semlor för allergiker och andra som följer en viss typ av kosthållning, till exempel med laktosfri grädde, med vaniljkräm i stället för mandelmassa, eller med glutenfritt bröd.

Semlans traditioner varierar från landskap till landskap.[9] I Sverige åts semlor ursprungligen enbart på fettisdagen, under fastan innan påsk. (I Skåne på måndagen, som kallades "bullamåndag".[10][11]) När traditionen att fasta upphörde i Sverige blev det istället tradition att äta semla varje tisdag under fastans sju veckor. På senare tid har semmelätandet utökats ytterligare och semlor finns idag att tillgå i bageri varje dag från december till påsk.[12] Vissa konditorier har även börjat sälja så kallade "novembersemlor".[13]


Andra länder[redigera | redigera wikitext]

Mest lik den svenska semmeltraditionen är den som finns i Finland och Estland.[14] I Finland äter man dessutom en variant med sylt, vanligtvis hallonsylt, i stället för mandelmassa. Fastlagsbullar med mandelmassa brukar i Finland dekoreras med mandelflarn och eventuellt också florsocker, medan syltversionen enbart har florsocker.[källa behövs]

En dansk fastelavnsbolle av wienerbrödstyp med choklad på.

I Danmark och Norge äts semlor vanligtvis med sylt eller vaniljkräm istället för mandelmassa.

I Tyskland och Österrike finns traditionellt ett speciellt friterat bröd under fastlagen, Krapfen, med fyllning av plommon- eller havtornssylt. I Berlin används vanligtvis vaniljkräm, s.k. Berliner.[14] I Österrike är aprikossylt det normala.

Olika benämningar[redigera | redigera wikitext]

Ordet semla är den vanligaste benämningen i Sverige som helhet och kommer från latinets simila som betyder fint mjöl. Från början betydde semla ett bröd av fint vetebröd. Denna betydelse av ordet finns kvar i finlandssvenskan där en semla idag är en vanlig råg- eller vetebulle. Finlandssvenskar kallar den svenska semlan genomgående för fastlagsbulle. I södra Sverige säger man sedan gammalt också fastlagsbulle, även om ordet semla gör kraftiga insteg idag. En annan vanlig synonym är fettisdagsbulle.

Ordet hetvägg, som i vissa delar av landet används som ett namn på efterrättskombinationen semla med varm mjölk, kommer från lågtyskans Hetwegge som på modern högtyska motsvaras av Heißwecke. De kanske torra bullarna värmdes upp tillsammans med mjölk.[15] Etymologin för tyskans ord Wecken, på svenska vigg men också strut och stut, leder i tidig medeltid till betydelsen kil. Ordet hade använts för brödstycken långt innan något som liknade Hetwegge uppkom. Först avsågs vilket bröd som helst med dubbelkils- eller korsform, även av råg. Senare inskränktes betydelsen till vetebröd och kopplingen till fastlagsbröd gjordes. Dubbelkilsformen är rund och avlång med två tillspetsade ändar. Ibland påstås felaktigt att ordet har att göra med bröd formade som trekanter för att man skall få plats med fler i en rund kastrull, men det är en folketymologi.[16]

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Den fiktive detektiven Ture Sventon kallar semlan för temla, på grund av sitt talfel, som är som en genomgående gimmick i böckerna. Ture Sventon äter alltid semlor, då han funnit att de på konditori "Rota" om hörnet bakar dem året runt.

I Sverige har det under slutet av 1900-talet och under 2000-talet varit ett årligen återkommande inslag att i dagstidningar och på sajter utse "bästa semlan" inom olika geografiska områden, vilket medfört att det finns en otrolig mängd med utmärkelser.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Fastelavnsboller”. Møllerens. http://www.mollerens.no/Oppskrifter/Boller/Fastelavensboller/. Läst 23 februari 2012. 
  2. ^ GP "Semlan är ett möte med våra förfäder" Läst 2013-02-10 http://www.gp.se/matdryck/1.1299250--semlan-ar-ett-mote-med-vara-forfader-
  3. ^ [a b c] Danska Bageriet http://www.danskan.se/historia/semlans-historia Den svenska semlan
  4. ^ Svenska Kyrkan Läst 2013-02-13 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=752929
  5. ^ [a b c d e] Expressen Så blev semlan Sveriges nationalklenod http://www.expressen.se/nyheter/dokument/sa-blev-semlan-sveriges-nationalklenod/
  6. ^ [a b c] SVT Läst 2013-02-13 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/semlan-en-bulle-med-mycket-historia
  7. ^ Svenska semleakademin http://www.clarin.nu/semleakademin/
  8. ^ [a b c] Svenska kyrkan http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=752929
  9. ^ http://www.clarin.nu/semleakademin/
  10. ^ Lotta Bergström (1999-12-28). ”Semlornas tid är redan här”. Arbetet Nyheterna. 
  11. ^ Maria Kållberg (2006-01-30). ”Fettisdagen”. Kvällsposten. 
  12. ^ Arla http://www.arla.se/recept/teman/semlor/
  13. ^ Marianne Lundvall (16 november 2007). ”Får det vara en tidig semla?”. J-nytt. http://www.jnytt.se/Read__12127.aspx. Läst 8 november 2012. 
  14. ^ [a b] http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=752929
  15. ^ Mattias Axelsson (19 februari 2009). ”Vad är hetvägg?”. http://hogtider.wordpress.com/2009/02/19/vad-ar-hetvagg. Läst 18 februari 2010. 
  16. ^ ”Wecken”. http://germazope.uni-trier.de/Projects/WBB/woerterbuecher/dwb/wbgui?lemmode=lemmasearch&mode=hierarchy&textsize=600&onlist=&word=wecken&lemid=GW10622&query_start=1&totalhits=0&textword=&locpattern=&textpattern=&lemmapattern=&verspattern=#GW10622L0. Läst 18 februari 2010. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]