Semla

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För bruks- och gruvområdet, se Semlaområdet.
För den finlandssvenska beteckningen på ett bröd, se småfranska.
En semla.

En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags bulle eller bakelse av ljust vetebröd med söt fyllning med mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum, och är associerad med fastlagen innan påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen.

Ordet semla kommer av latinets "simila" som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning (jfr tyskans Semmel). En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm.[1] Även i Estland är semlan populär och heter vastlakukkel.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hetvägg (semlor i varm mjölk)

Forskare har kommit fram till att antikens folk, araber, greker och romare hade en motsvarighet till semlan som betecknar ett bakverk "skapat av finaste vetemjöl".[2] Semlan kom sannolikt till nordeuropa någon gång i början på 1200-talet. Den första nordeuropeiska avbildningen av en semla finns på en kyrkmålning i Danmark daterad till 1250.[3] Till en början bestod semlan enbart av själva vetebullen och den blev en statussymbol då de fattiga inte hade råd att köpa vetemjölet som krävdes för att baka den. Semlan finns även nämnd i de äldsta skandinaviska bibelöversättningarna. I Gustav Vasas bibel från 1541 talas det om tackoffer bestående av ”bakade semlokakor blandade med olio”[4][5] Skrifter talar även om att det i Köpenhamn redan på 1500-talet fanns "simlebagare".[2]

Ursprungligen bakades semlan utan några kryddor men med tiden blev semlan smakrikare. På 1500-talet började man gröpa ur semlan och blandade innehållet med grädde eller kokade innehållet med grädde och smör varefter semlan fylldes med röran. När mandeln blev en ingrediens i nordeuropas kök började man istället att blanda semlans innehåll med grädde och mandel.[2] Enligt sägen började man fylla semlan för att komma runt fastabestämmelserna som bara inkluderade bröd. Mer sannolikt är däremot att semlan fylldes av smakmässiga skäl.[4]1700-talet skapades hetväggen av tyskans Heissweck som betyder varma kilar, då semlan åts doppad i varm mjölk.[4][6][7]

Den moderna semlan med vetebulle, mandelmassa och grädde skapades i slutet på 1800-talet. Kring 1850-talet började man lägga i mandelmassa i semlan och på slutet av 1800-talet började man kombinera grädde och mandelmassa i semlan vid servering.[7] Det blev populärt för kaféer att sälja semlan utan mjölk och med kaffe till, i slutet på 1800-talet.[4][5] Det dröjde dock fram till 1930-talet innan den moderna semlan blev vida spridd.[7] På 1950-talet avskaffades den ransonering på mjöl, socker och grädde som infördes under andra världskriget. Därmed fick också semlaätandet ett rejält uppsving. Det var emellertid enbart tillåtet att servera semlor på fettisdagen; ett förbud som togs bort på 1960-talet.[4][5]

Semlans traditioner varierar från land till land och från landskap till landskap.[8] I Sverige åts semlor ursprungligen enbart på fettisdagen, under fastan innan påsk. (I Skåne på måndagen, som kallades "bullamåndag".[9][10]) När traditionen att fasta upphörde i Sverige blev det istället tradition att äta semla, varje tisdag under fastans sju veckor. I modern tid har semlaätandet utökats ytterligare och semlor finns idag att tillgå varje dag i bageri från december till påsk.[11] I Sverige idag äts årligen cirka 40 miljoner semlor.[12] Vissa konditorier har även börjat sälja så kallade "novembersemlor".[13]

Innehåll[redigera | redigera wikitext]

I Sverige består semlor vanligen av en söt vetebulle, oftast kryddad med kardemumma, med avskuret lock. Under det florsockerpudrade locket finns en fyllning med mandelmassa och vispad grädde. Lokala varianter förekommer. I Västsverige ersätts ibland florsockret med pärlsocker och hackad mandel.

Mest lik den svenska semletraditionen är den som finns i Finland och Estland.[14] I Finland äter man dessutom en variant med sylt, vanligtvis hallon, i stället för mandelmassa. Fastlagsbullar med mandelmassa brukar i Finland dekoreras med mandelflarn och eventuellt också florsocker, medan syltversionen enbart har florsocker.[källa behövs]

En dansk fastelavnsbolle av wienerbrödstyp med choklad på.

I Danmark och Norge äts semlor vanligtvis med sylt eller vaniljkräm istället för mandelmassa. I Tyskland finns en tradition av ett speciellt friterat bröd under fastlagen, Krapfen med innehåll av grädde samt plommon eller havtornsylt. I Berlin används vanligtvis vaniljkräm, s.k. Berliner.[14]

Butiker och konditorier saluför även semlor för allergiker och andra som följer en viss typ av kosthållning, till exempel med laktosfri grädde, med vaniljkräm i stället för mandelmassa, eller med glutenfritt bröd.

Olika benämningar[redigera | redigera wikitext]

Ordet semla är den vanligaste benämningen i Sverige som helhet och kommer antagligen från latinets semila som betyder fint mjöl. Från början betydde semla en brödbulle, oftast av fint vetebröd. Denna betydelse av ordet finns kvar i finlandssvenskan där en semla idag är en vanlig råg- eller vetebulle. Finlandssvenskar kallar den svenska semlan genomgående för fastlagsbulle. I södra Sverige säger man sedan gammalt också fastlagsbulle, även om ordet semla gör kraftiga insteg idag. En annan vanlig synonym är fettisdagsbulle.

Ordet hetvägg, som i vissa delar av landet används som ett namn på efterrättskombinationen semla med varm mjölk, kommer från lågtyskans Hetwegge som på modern högtyska motsvaras av Heißwecke. De ofta ganska torra bullarna (mandelmassa och grädde hade ännu inte introducerats) värmdes upp tillsammans med mjölken i en kastrull.[15] Den exakta etymologin för tyskans ord Wecken för olika sorts bröd leder visserligen slutligen i tidig medeltid till betydelsen kil, men ordet hade använts för brödstycken långt innan något som liknade Hetwegge uppkom. Först avsågs vilket bröd som helst med dubbelkilform, även av råg. Senare inskränktes betydelsen till vetebröd och kopplingen till fastlagsbröd gjordes. Dubbelkilformen är rund och avlång med två tillspetsade ändar, se stutar. Ibland påstås felaktigt att ordvalet kopplades till kilformade trekantiga bröd för att få plats med fler i en rund kastrull.[16]

Den fiktive detektiven Ture Sventon kallar semlan för temla, på grund av sitt talfel, som är som en genomgående gimmick i böckerna. Ture Sventon äter alltid semlor, då han funnit att de på konditori "Rota" om hörnet bakar dem året runt.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

I Sverige har det under slutet av 1900-talet och under 2000-talet varit ett årligen återkommande inslag att i dagstidningar och på sajter utse "bästa semlan" inom olika geografiska områden, vilket medfört att det finns en otrolig mängd med utmärkelser.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Fastelavnsboller”. Møllerens. http://www.mollerens.no/Oppskrifter/Boller/Fastelavensboller/. Läst 23 februari 2012. 
  2. ^ [a b c] Danska Bageriet http://www.danskan.se/historia/semlans-historia Den svenska semlan
  3. ^ Svenska Kyrkan Läst 2013-02-13 http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=752929
  4. ^ [a b c d e] Expressen Så blev semlan Sveriges nationalklenod http://www.expressen.se/nyheter/dokument/sa-blev-semlan-sveriges-nationalklenod/
  5. ^ [a b c] SVT Läst 2013-02-13 http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/semlan-en-bulle-med-mycket-historia
  6. ^ Svenska semleakademin http://www.clarin.nu/semleakademin/
  7. ^ [a b c] Svenska kyrkan http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=752929
  8. ^ http://www.clarin.nu/semleakademin/
  9. ^ Lotta Bergström (1999-12-28). ”Semlornas tid är redan här”. Arbetet Nyheterna. 
  10. ^ Maria Kållberg (2006-01-30). ”Fettisdagen”. Kvällsposten. 
  11. ^ Arla http://www.arla.se/recept/teman/semlor/
  12. ^ GP "Semlan är ett möte med våra förfäder" Läst 2013-02-10 http://www.gp.se/matdryck/1.1299250--semlan-ar-ett-mote-med-vara-forfader-
  13. ^ Marianne Lundvall (16 november 2007). ”Får det vara en tidig semla?”. J-nytt. http://www.jnytt.se/Read__12127.aspx. Läst 8 november 2012. 
  14. ^ [a b] http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=752929
  15. ^ Mattias Axelsson (19 februari 2009). ”Vad är hetvägg?”. http://hogtider.wordpress.com/2009/02/19/vad-ar-hetvagg. Läst 18 februari 2010. 
  16. ^ ”Wecken”. http://germazope.uni-trier.de/Projects/WBB/woerterbuecher/dwb/wbgui?lemmode=lemmasearch&mode=hierarchy&textsize=600&onlist=&word=wecken&lemid=GW10622&query_start=1&totalhits=0&textword=&locpattern=&textpattern=&lemmapattern=&verspattern=#GW10622L0. Läst 18 februari 2010. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]