Åldrande

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Senescens)
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel handlar om åldrande som biologisk process. Se ålderdom för den mänskliga ålderdomen.
En gammal kvinna med en liten pojke i Thailand.

Åldrande återspeglar de biologiska förändringar som en organism genomgår med tiden, och som leder till ålderdomen, samt hos människor också de sociala och psykologiska processer som en längre tids levnad innebär (jämför mognad, erfarenhet). Den vetenskapliga termen för biologiskt åldrande är senescens.

Inom humanfysiologin skiljer man mellan gerontologi, som beskriver den friska ålderdomen, och geriatrik, som handlar om ålderdomens sjukdomar. Åldrande brukar mätas kronologiskt, i hela år sett utifrån individens födelsedatum, men någon exakt definition av begreppet finns inte. För barn används ibland även månader eller veckor för att ytterligare precisera tid sedan födsel.

Ålder behöver inte nödvändigtvis mätas från födsel, både kulturella och medicinska skäl har gett upphov till alternativ. I delar av Tibet räknas ålder ifrån befruktning, dvs. barnet är normalt 9 månader gammalt när det föds[1], något som även varit tradition i Kina. Ett fosters ålder under graviditet mäts ofta i veckor från kvinnans senaste menstruation, alternativt från befruktningstillfället. Denna ålder används medicinskt även efter födsel för att estimera olika riskfaktorer[2]. Eftersom en kvinnas äggceller bildas under fosterstadiet kan äggcellens ålder vid befruktning vara ett sätt att mäta ålder, som ett mått på en blivande individs äldsta ursprungscell. Tiden sedan en människas ursprungliga äggcell bildades minus ålder sedan födsel ger ett mått på hur gammal modern var vid förlossningen. Äldre föderskor har visat sig öka risken för att bl.a. autism ska upptäckas hos barnet.[3]

Det finns levande varelser som inte uppvisar några ålderdomstecken, bland dem vissa träd, humrar, störfiskar, hajar, alligatorer, sjöborrar och galapagossköldpaddan. [4][källa behövs]

Fria radikaler och åldrande[redigera | redigera wikitext]

Fria radikalers effekter är möjlig biokemisk förklaring till att en organism åldras. Den amerikanske vetenskapsmannen Denham Harman var den som först fann denna koppling. Hans första rapport blev offentlig på 1950-talet.[5] Idag ses fria radikaler tillsammans med en rad andra orsaker som möjliga biologiska förklaringar till åldrandet.[6]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Maddison, Angus (2006). The World Economy. Paris: OECD. sid. 31. ISBN 9264022619. http://books.google.com/?id=DF-N_lXjlL8C&pg=PA31&lpg=PA31&dq=japanese+%221+year+old%22+birth. Läst 28 juni 2008 
  2. ^ Alan H. Jobe, MD, PhD. Post-conceptional age and IVH in ECMO patients. RadiologySource Volume 145, Issue 2, Page A2 (August 2004). PII: S0022-3476(04)00583-9. doi:10.1016/j.jpeds.2004.07.010.
  3. ^ Shelton, Janie F., Tancredi, Daniel J., Hertz-Picciotto, Irva Independent and dependent contributions of advanced maternal and paternal ages to autism risk. Autism Research Volume 3, Issue 1, Page 30-39 (Februari 2010). DOI: 10.1002/aur.116
  4. ^ https://www.fightaging.org/archives/2008/06/ageless-animals-the-sea-urchin-edition.php
  5. ^ Harman, D (1956). ”Aging: A theory based on free radical and radiation chemistry”. Journal of Gerontology "11" (3): sid. 298-300. PMID 13332224. 
  6. ^ http://www.senescence.info/causes.html