Sennan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 56°46′N 12°58′Ö / 56.767°N 12.967°Ö / 56.767; 12.967
Sennan
Tätort
Bordsvatten från Hälsokällan i Sennan
Bordsvatten från Hälsokällan i Sennan
Land  Sverige
Landskap Halland
Län Hallands län
Kommun Halmstads kommun
Församling Enslövs församling
Koordinater 56°46′N 12°58′Ö / 56.767°N 12.967°Ö / 56.767; 12.967
Area 73,41 hektar
Folkmängd 399 (2010)[1]
Befolkningstäthet 5,44 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
Tätortskod 4076
Sennans läge i Hallands län
Red pog.svg
Sennans läge i Hallands län
SverigesLän2007Halland.svg
Virsestugen vid Virse hatt i Halland

Sennan är en tätort i Halmstads kommun i Hallands län.

Orten ligger utmed Nissan, 15 km norr om Halmstad, mellan Åled och Oskarström i bygden Södra Nissadalen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Sennan växte fram som ett stations- och industrisamhälle under senare delen av 1800-talet nära där Senneån mynnar ut i Nissan. Järnvägen kom till Sennan i början av 1870-talet, Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö var i sin helhet klar 1882. Ett första stationshus byggdes 1885 och ett nyare och större på 1920-talet.

På 1880-talet anlades Sennans första industri, ett sågverk och en snickerifabrik, nära den nybyggda järnvägen och Senneån, senare kallat Sennans Ångsåg och Hyvleri. I närheten fanns även en kort tid en trätoffelfabrik. Detta område såldes senare till den Jute- och Linneindustri, Scandinaviska Jutefabriken som år 1896 startats på den närbelägna orten Oskarström. Omkring år 1920 uppfördes på denna plats Oskarströms Linnefabriks Linberedningsanstalt. Lin rötades i bassänger. Vatten från Senneån användes. Linet torkades sedan och efterbehandlades innan det sändes vidare till Linnefabriken i Oskarström, "Stora Jutan". Verksamheten övergick senare till att tillverka jutegarn, som användes av Sieverts kabelverk i Stockholm för kabelisolering. "Lilla Jutan" i Sennan lades ner 1967.

Sennans kvarn var från början en skvaltkvarn belägen vid Sennedammen. I mitten av 1800-talet flyttades kvarnen ner ett par hundra meter till Möllevägen och en kanal grävdes dit från dammen i Senneån. År 1917 lät Johan E. Andersson bygga ett sågverk och en kraftstation i anslutning till kvarnen. Elektricitet producerades till hushåll i Sten, Vrenninge och Åled. Kvarnen och sågen stängdes i mitten av 1960-talet.

I närheten av kvarnen, i trädgården, fanns en källa, länge kallad Fälle källa. Vattnet därifrån har troligen lång tid tillbaka ansetts ge både hälsa och lycka. Vattnet analyserades 1927 och visade sig innehålla radium som ansågs hälsobringande. En läskedrycksfabrik startades 1927 i kvarnhuset. Upp till 1000 flaskor tappades dagligen innehållande vatten från "Sennans Hälsobrunn". Extrakter tillsattes och produkter såldes som Bordsvatten, Sockerdricka, Julmust, Pommac, Champis, Soda- och Vichyvatten mm. Tillverkningen upphörde 1950. Källan är nu torrlagd beroende på att Halmstads kommun har en stor vattentäckt i närheten.

Ett andelsmejeri startades i Sennan 1913. Mejeriet lades ner 1940-1941. Mellan åren 1936 och 1957 fanns en kartongfabrik på orten.

Den stora industrin på orten var länge ett tegelbruk som startade sin verksamhet 1892. Det fanns gott om lera i närheten och järnvägen var länge förutsättningen för transporter. Tegeltillverkningen lades ned 1982. Även ett mindre tegelbruk har funnits nära byn Sten. En Zanda takpannefabrik invigdes 1973 men är nu nerlagd.

Service[redigera | redigera wikitext]

Långt fram på 1960-talet fanns flera dagligvarubutiker, skomakare, klädesaffär, postkontor, järnvägsstation, ett mindre gästgiveri och ett konditori. En skola fanns tidigt i Sennan och byggdes ut till 7-årig folkskola. Efter hand har skolan lagts ner och barnen åker i stället till Enslövs och Skavböke skolor. Högstadieskola finns i Oskarström.

Det finns en snickerifabrik med byggvaruförsäljning samt buss- och taxiverksamhet. På det gamla nerlagda tegelbruket har Axels Nöjesfält nu sin uppställningsplats. Sennan är nu ett utpräglat villasamhälle utan några större arbetsplatser. Det finns goda bussförbindelser med Halmstad och Oskarström.

Natur[redigera | redigera wikitext]

Nissans forsar vid Sennan lämpar sig för forspaddling. Några km österut ligger Virsehatt Naturreservat[2].

Före industriernas utsläpp i Nissan och före vattenkraftsutbyggnaden var lax, ål och flera andra fiskarter rikligt förekommande i både Nissan och Senneån. Mycket har gjorts för att fisken ska återkomma i Senneån.

Religion[redigera | redigera wikitext]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Idrottsföreningen Sennans IF är verksam på orten och tränar och spelar fotboll på Sennans idrottsplats.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Sennan 1960–2010[3]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
376
1965
  
408
1970
  
447
1975
  
511
1980
  
541
1990
  
481 74
1995
  
466 74
2000
  
429 74
2005
  
430 74
2010
  
399 73

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Sennanboken, En återblick på 1900-talet, 2010.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Tätorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/Product____12991.aspx. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Virsehatt Naturreservat
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.