Serber

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Serber
Срби
Srbi
Det serbiska korset
Antal sammanlagt

11–13 miljoner (ca)

Antal per land
Serbien Serbien:
   6 201 163 (2006)

Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina:
   1 109 000 - 1 200 00
(Flag of Republika Srpska.svg Republika Srpska 976 000[1])

Montenegro Montenegro:
   200 897 (2003)
Tyskland Tyskland:
   125 000–250 000
Flag of Austria.svg Österrike:
   177 320
Kroatien Kroatien:
   202 263 (650 000 år 1991)
Flag of Kosovo.svg Kosovo:
   133 792 (259 819 år 1971)
Australien Australien:
   97 315
Storbritannien Storbritannien:
   70 000
USA USA:
  1 174 562
Sverige Sverige:
   150 000
Kanada Kanada:
   55 540
Frankrike Frankrike:
   60 000–80 000
Schweiz Schweiz:
   185 303
Slovenien Slovenien:
   38 964
Makedonien Makedonien:
   35 939
Italien Italien:
   25 000
Rumänien Rumänien:
   22 518
Övriga:
   50 000

  • Anmärkning: siffrorna är ungefärliga.
Språk
Serbiska
Religion
Övervägande ortodoxa med starka band till den serbiska ortodoxa kyrkan.
Besläktade folkgrupper
slaver

Serber (serbiska: Срби, Srbi) är en sydslavisk folkgruppBalkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien (serbiska: Srbija) vars befolkning uppgår till drygt 6,2 miljoner. I Montenegro (Crna Gora) bor 200 000 serber (dock finns bland åtskilliga montenegriner en känsla av att ha en distinkt identitet som är separat från den i nationell mening serbiska, vilket är en kontroversiell fråga mellan de separerade länderna Serbien och Montenegro. Etniskt kan uppemot 600 000 montenegriner räkna sig som serber). Även i Bosnien-Hercegovina (serbiska: Bosna i Hercegovina) har en serbisk befolkning på uppskattningsvis 1,1-1,2 miljoner, varav 976 000[2] är bosatta i Republika Srpska, den ena av de entiteter i Bosnien-Hercegovina. Även i övriga delar av f.d. Jugoslavien finns serbiska minoriteter och sammanlagt i dessa länder beräknas finnas en serbisk befolkning på drygt 7,5 miljoner. Hur många serber som är bosatta i andra länderär osäkert, men de beräknas vara någonstans mellan 1 och 1,5 miljoner. De är i allmänhet serbisk-ortodoxa.

I samband med krigen i före detta Jugoslavien (se jugoslaviska krigen) under första halvan av 1990-talet flydde många serber till andra delar av Europa och världen, men redan under Titos levnad hade också serber emigrerat till Västeuropa av arbetsmarknadsskäl.

Serberna invandrade förmodligen från Karpaterna i nuvarande Ukraina till Balkan under 600-talet. Mot slutet av 800-talet övergick de till kristendomen och de första statsbildningarna uppkom hundra år senare längs kusten i dagens Montenegro och sydvästra Serbien.

[redigera] Serberna i Sverige

De första Serberna kom till Sverige i slutet av 1940 talet som en följd av andra världkriget. Några hade kommit som politiska flyktingar eller statslösa. På 1950 talet kom också de första serbiska arbetskrafts invandrarna. Tillsammans med greker, turkar och italienare, kom serberna till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 1970-talet. Före 1960-talets arbetskraftsinvandring fanns endast ett fåtal serber i Sverige.(Se år 1940-50)

De serbiska invandrarna dominerade i många fall de jugoslaviska föreningar som fanns inom jugoslaviska riksförbundet. [källa behövs]

Den serbiska ortodoxa kyrkan bedriver sedan 1972 regelbunden verksamhet i Sverige. Idag finns flera församlingar: Stockholm, Malmö, Göteborg, Linköping,Uppsala och Västerås.

Enligt en uppskattning från 1995 beräknas antalet serber i Sverige till 150 000.[källa behövs] Den näst största invandrar gruppen efter de finska invandrarna [källa behövs]

[redigera] Kända svenskserber

[redigera] Se även