Serber

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Serber
Срби
Srbi
Det serbiska korset
JovanVladimirSlika.jpg Konstantin Bodin.jpg Svsimeon.jpg Sv Sava Pec.jpg
Jovan Vladimir
Car Dušan, Manastir Lesnovo, XIV vek, Makedonija.jpg Stefan Lazarevic.jpg Knez Lazar Hrebeljanovic.jpg DositejObradović.jpg
Karađorđe Petrović, by Vladimir Borovikovsky, 1816.jpg MilosObrenovic 1848.jpg VukKaradzic.jpg Petar II Petrovic-Njegos.jpg
Ilija Garašanin table crop.jpg N.Tesla.JPG Novak Djokovic Hopman Cup 2011.jpg Milla Jovovich Cannes 2011.jpg
Regioner med betydande antal
 Serbien:
   7 900 000 (2008)

 Bosnien och Hercegovina:
   1 700 000 (2009)[1]

 Montenegro:
   350 000 (2008)
 Tyskland:
   750 000 - 800 000
Flag of Austria.svg Österrike:
   320 000 - 380 000
 Kroatien:
   250 000 (650 000 år 1991)
Flag of Kosovo.svg Kosovo:
   150 000 (259 819 år 1971)
(250 000 kosovoserber lever i Serbien)  Australien:
   100 000
 Storbritannien:
   70 000
 USA:
  1 174 562
 Sverige:
   120 000 (2008)
 Kanada:
   255,540 (2008)
 Frankrike:
   90 00 - 100 000
 Schweiz:
   196,078 (2007)
 Slovenien:
   38 964
 Makedonien:
   35 939
 Italien:
   70 000
 Rumänien:
   22 518
Övriga:
   350 000

  • Anmärkning: siffrorna är ungefärliga.

Övriga är uppskattningsvisa siffror från flera länder som inte tagits med i listan ovan.

Serber (serbiska: Срби, Srbi) är en sydslavisk folkgruppBalkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien (serbiska: Srbija) vars befolkning uppgår till drygt 7,9 miljoner. I Montenegro (Crna Gora) bor 350 000 serber (dock finns bland åtskilliga montenegriner en känsla av att ha en distinkt identitet som är separat från den i nationell mening serbiska, vilket är en kontroversiell fråga mellan de separerade länderna Serbien och Montenegro. Etniskt kan uppemot 600 000 montenegriner räkna sig som serber). Även i Bosnien-Hercegovina (serbiska: Bosna i Hercegovina) har en serbisk befolkning på uppskattningsvis 1,7 miljoner, varav 976 000[2] är bosatta i Republika Srpska, den ena av de entiteter i Bosnien-Hercegovina. Även i övriga delar av f.d. Jugoslavien finns serbiska minoriteter och sammanlagt i dessa länder beräknas det finnas en serbisk befolkning på drygt 2,5 - 3 miljoner. De är i allmänhet serbisk-ortodoxa.

I samband med krigen i före detta Jugoslavien (se jugoslaviska krigen) under första halvan av 1990-talet flydde många serber till andra delar av Europa och världen, men redan under Titos levnad hade också serber emigrerat till Västeuropa av arbetsmarknadsskäl.

Serberna invandrade förmodligen från Karpaterna i nuvarande Ukraina till Balkan under 600-talet. Mot slutet av 800-talet övergick de till kristendomen och de första statsbildningarna uppkom hundra år senare längs kusten i dagens Montenegro och sydvästra Serbien.

Kända serber[redigera | redigera wikitext]

Serberna i Sverige[redigera | redigera wikitext]

De första serberna kom till Sverige i slutet av 1940-talet som en följd av andra världskriget. Några kom som politiska flyktingar eller statslösa. Tillsammans med greker, turkar och italienare, kom serberna till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 1970-talet. Före 1960-talets arbetskraftsinvandring fanns endast ett fåtal serber i Sverige. Ytterligare en våg av serber kom till Sverige som flyktingar till följd av de jugoslaviska krigen i början och slutet av 90-talet (bosnienkriget, kroatiska självständighetskriget och kosovokriget) I Sverige finns idag[när?] uppskattningsvis ca: 200 000 - 300 000 serber[3], den näst största invandrargruppen efter de finska invandrarna.[källa behövs].

Den serbiska ortodoxa kyrkan bedriver sedan 1972 regelbunden verksamhet i Sverige. Idag[när?] finns flera församlingar, bland annat i Stockholm, Malmö, Göteborg, Linköping, Uppsala och Västerås.

Kända svenskserber[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”1991 population census in Bosnia and Herzegovina - Wikipedia, the free encyclopedia”. http://en.wikipedia.org/wiki/1991_population_census_in_Bosnia_and_Herzegovina. 
  2. ^ ”AnketaORadnojSnazi1.pdf” (pdf). http://www.rzs.rs.ba/Publikacije/AnketaORadnojSnazi/AnketaORadnojSnazi1.pdf. 
  3. ^ http://www.srpskadijaspora.info