Serber

Från Wikipedia
Version från den 23 november 2017 kl. 14.20 av Ljuvlig (Diskussion | Bidrag) (Samma länk kan hittas längre upp i artikeln. Har egen rubrik.)
Serber
Срби
Srbi
Det serbiska korset
Jovan Vladimir
Regioner med betydande antal
Serbien Serbien:
   7 900 000 (2008)

Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina:
   1 700 000 (2009)[1]

Montenegro Montenegro:
   350 000 (2008)
Tyskland Tyskland:
   750 000 - 800 000
Österrike:
   320 000 - 380 000
Kroatien Kroatien:
   186 633[2] (650 000 år 1991)[källa behövs]
Kosovo: 120 000[3] (259 819 år 1971)
(250 000 kosovoserber lever i Serbien)
USA USA:
  1, 175, 000
Australien Australien:
   100 000
Storbritannien Storbritannien:
   70 000
Sverige Sverige:
   120 000 (2008)
Kanada Kanada:
   255,540 (2008)
Frankrike Frankrike:
   90 00 - 100 000
Schweiz Schweiz:
   196,078 (2007)
Slovenien Slovenien:
   38 964
Nordmakedonien Makedonien:
   35 939
Italien Italien:
   70 000
Rumänien Rumänien:
   22 518
Övriga:
   350 000

  • Anmärkning: siffrorna är ungefärliga.

Övriga är uppskattningsvisa siffror från flera länder som inte tagits med i listan ovan.

Språk

Serbiska

Religion

Övervägande ortodoxa med starka band till den serbiska ortodoxa kyrkan.

Besläktade folkgrupper

Sydslaver

Serber (serbiska: Срби, Srbi) är en sydslavisk folkgruppBalkanhalvön som företrädesvis bebor Serbien (serbiska: Srbija) vars befolkning uppgår till cirka 8 miljoner. I Montenegro (Crna Gora) bor 350 000 serber (dock finns bland åtskilliga montenegriner en känsla av att ha en distinkt identitet som är separat från den i nationell mening serbiska, vilket är en kontroversiell fråga mellan de separerade länderna Serbien och Montenegro. Etniskt kan uppemot 600 000 montenegriner räkna sig som serber). Även i Bosnien-Hercegovina (serbiska: Bosna i Hercegovina) har en serbisk befolkning på uppskattningsvis 1,8 miljoner, varav 980 000[4] är bosatta i Republika Srpska, den ena av de entiteter i Bosnien och Hercegovina. Även i övriga delar av f.d. Jugoslavien finns serbiska minoriteter och sammanlagt i dessa länder beräknas det finnas en serbisk befolkning på drygt 3 miljoner. Sammanlagt uppskattas det finnas cirka 14 - 15 miljoner serber i världen. De är i allmänhet serbisk-ortodoxa.

I samband med krigen i före detta Jugoslavien (se jugoslaviska krigen) under första halvan av 1990-talet flydde många serber till andra delar av Europa och världen, men redan under Titos levnad hade också serber emigrerat till Västeuropa av arbetsmarknadsskäl.

Serberna invandrade förmodligen från Karpaterna i nuvarande Ukraina till Balkan under 600-talet. Mot slutet av 800-talet övergick de till kristendomen och de första statsbildningarna uppkom hundra år senare längs kusten i dagens Montenegro och sydvästra Serbien.

Historia för serber på Balkanhalvön

Serber i Kosovo

Se Serber i Kosovo för mer information.

Diaspora

Serberna i Sverige

Se även Serber i Sverige

De första serberna kom till Sverige i slutet av 1940-talet som en följd av andra världskriget. Några kom som politiska flyktingar eller statslösa. Tillsammans med greker, turkar och italienare, kom serberna till Sverige som arbetskraftsinvandrare under 1960- och 1970-talet. Före 1960-talets arbetskraftsinvandring fanns endast ett fåtal serber i Sverige. Ytterligare en våg av serber kom till Sverige som flyktingar till följd av de jugoslaviska krigen i början och slutet av 90-talet (bosnienkriget, kroatiska självständighetskriget och kosovokriget).

Den serbiska ortodoxa kyrkan bedriver sedan 1972 regelbunden verksamhet i Sverige. Idag[när?] finns flera församlingar, bland annat i Stockholm, Malmö, Göteborg, Linköping, Uppsala och Västerås. Några kända svenskserber är Daniel Majstorovic, Jovan Radomir, Alexander Milosevic, Ljubomir Vranjes och Dalibor Doder.

Kända serber

Kända serber i Sverige

Idrott

Musik

Skådespelare

Media

Politiker

Övrigt

Se även

Referenser