Sergej Alexandrovitj av Ryssland
| Sergej Alexandrovitj av Ryssland | |
 | |
| Född | 29 april 1857 (g.s.)[1] Tsarskoje Selo[2], Ryssland |
|---|---|
| Död | 4 februari 1905 (g.s.)[3][4] (47 år) Moskva[5] |
| Begravd | Novospasskijklostret |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Sysselsättning | Politiker, militär |
| Befattning | |
| Moskvas borgmästare Medlem av Riksrådet | |
| Maka | Elisabeth av Hessen (g. 1884–)[6][7][8] |
| Föräldrar | Alexander II av Ryssland[9][10] Maria Alexandrovna |
| Släktingar | Nikolaj Alexandrovitj av Ryssland (syskon) Alexander III av Ryssland (syskon) Vladimir Alexandrovitj av Ryssland (syskon) Maria Alexandrovna av Ryssland (syskon) Pavel Aleksandrovitj av Ryssland (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Sankt Alexander Nevskij-orden Sankt Vladimirs orden, tredje klass Sankt Vladimirs orden, första klassen Rumänska Stjärnans orden Andreasorden Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen Ryska vita örnens orden Sankt Stanislausorden, första klassen Sankt Annas orden, första klass Georgsorden, fjärde klass | |
| Redigera Wikidata | |
Sergej Alexandrovitj av Ryssland, född 10 maj 1857, mördad 17 februari 1905 i Moskva, var storfurste av Ryssland och son till Alexander II av Ryssland.
Han gifte sig i Sankt Petersburg 15 juni 1884 med Elisabeth ("Ella") av Hessen (1864–1918), syster till senare kejsarinnan Alexandra av Hessen. De hade inga barn.
Under åren 1891–1905 var Sergej Alexandrovitj generalguvernör i Moskva. Från år 1896 förde han också befäl över Moskvas militära trupper. Han var mycket avskydd för sitt brutala sätt. Som Moskvas generalguvernör bar han ansvaret för tragedin på Chodynkafältet 1896, där över 1500 människor dog och flera tusen skadades.
I februari 1905 dödades han av anarkisten Ivan Kaljajevs bomb på Röda torget i Moskva. Han skulle dödas ett par veckor tidigare, men då fanns Sergejs syskonbarn Maria Pavlovna och Dimitrij Pavlovitj i samma vagn och attentatsmannen vågade inte ta risken att skada oskyldiga.
Det sägs att Sergejs änka besökte Kaljajev i fängelset och lovade ta hand om hans familj.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Radzinskij, Eduard, "Herre, fräls och försona Ryssland..." Nikolaj II hans liv och död, 1993.
- Maria Pavlovna, "Boken om mitt liv", Stockholm 1930
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Сергий Александрович, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 29a.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Сергей Александрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 26 februari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Sergej Alexandrovich Romanov, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage, Sergei Aleksandrovich Romanov, Grand Duke of Russia, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Сергей Александрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Сергий Александрович, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 29a, ”... с 3 июня 1884 г. состоит в супружестве с дочерью великого герцога гессенского Людвига IV-го Елизаветой Федоровной (род. 20 октября 1864 г.).”.[källa från Wikidata]
- ^ Елизавета Феодоровна, Entsiklopeditjeskij slovar', ”... с 3 июня 1884 г. в супружестве с великим князем Сергием Александровичем.”.[källa från Wikidata]
- ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Сергий Александрович, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 29a.[källa från Wikidata]
- ^ Александр II, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon, band I 1890.[källa från Wikidata]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sergej Alexandrovitj av Ryssland.
