Sergej Gorsjkov

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sergej Gorsjkov

Sergej Georgijevitj Gorsjkov (ryska: Сергей Георгиевич Горшков), född 26 februari 1910 i Kamjanets-Podilskyj, död 13 maj 1988, var en sovjetisk amiral under kalla kriget, och chef för Sovjetunionens flotta 1956-1985.

Gorsjkov gick in i den sovjetiska flottan 1927, tog examen från M.V. Frunzes sjökrigsskola 1931, och fick en tjänst i Svarta havet 1932. Under andra världskriget utmärkte han sig vid landstigningarna på Kertj-halvön och förde befäl över en jagardivision vid krigets slut. Han utsågs till sovjetisk marinchef 1956 av Nikita Chrusjtjov och ledde en massiv marin upprustning under Leonid Brezjnevs tid. I slutet av 1970-talet hade detta lett till att Sovjet hade en flotta som kunde utmana de västliga flottorna.

1975 skrev Gorsjkov den mycket uppmärksammade boken Statens sjömakt där han argumenterade för att flottan, tillsammans med Strategiska robottrupperna hade blivit de viktigaste sovjetiska vapenslagen, på bekostnad av Röda armén. I början av 1980-talet, då Sovjets resurser började bli mer ansträngda, utsattes Gorsjkov för kritik av den sovjetiska generalstaben, och han fick 1985 lämna posten som marinchef.[1]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Smedberg, Marco (2004). Krigföring: från Austerlitz till Bagdad. Stockholm: Krigsvetenskapliga institutionen, Försvarshögskolan. Sid. 228. Libris 9722950. ISBN 91-89683-79-X (inb.) 


Företrädare:
Nikolaj Gerasimovitj Kuznetsov
Överbefälhavare för Sovjetunionens flotta
1956–1985
Efterträdare:
Vladimir Tjernavin