Serubbabel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Serubbabel var en man av Davids släkt, som spelade en viss roll i Jerusalem efter judarnas hemkomst från Babel. Huruvida han verkligen varit ledare för dem som först återvände därifrån är ovisst, eftersom den förteckning på de återkomna som finns i Esra 2 och Nehemja 7 av flera forskare betraktas som åsyftande en senare tid.

Serubbabels roll vid återvändandet från den babyloniska fångenskapen är starkt betonad i den judiska skriften Tredje Esra, en apokryftisk skrift]] som ingår i den grekiska översättning Septuaginta från andra århundradet före vår tideräkning.


På profeterna Haggajs och Sakarjas tid (520) stod i varje fall Serubbabel med översteprästen Josua i spetsen för judarna i Jerusalem. Serubbabel var då persisk ståthållare över den judiska kolonien (Haggaj 1:1), och såväl Haggaj som Sakarias utpekade honom rent av som den blivande Messias (Haggaj 2:21-24, Sakakarias 6:9 ff.). Hur länge Serubbabel innehade sin ställning som judarnas världsliga överhuvud vet man inte, då han efter denna tid försvinner ur historien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Serubbabel, 1904–1926.

Artikeln Serubbabel i Svenskt Bibliskt uppslagsverk, 1962