Sevastopol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Sevastopol (olika betydelser).
Koordinater: 44°36′00″N 33°31′48″Ö / 44.60000°N 33.53000°Ö / 44.60000; 33.53000
Sevastopol (Севастополь)
Aqyar (Krimtatariska)
Stad med särskild status / Federal stad
Vy över Sevastopols hamn.
Vy över Sevastopols hamn.
Sevastopol-flag.gif
Flagga
Sevastopol-COA.png
Stadsvapen
Land (omtvistat)  Ryssland – de facto,  Ukraina – de jure
Koordinater 44°36′00″N 33°31′48″Ö / 44.60000°N 33.53000°Ö / 44.60000; 33.53000
Area
 - kommun 864 km²[1]
Folkmängd
 - centralort 340 559 (1 januari 2012)[1]
 - kommun 381 234 (1 januari 2012)[1]
Befolkningstäthet
 - kommun 441 invånare/km²
Grundad 1783
Borgmästare de facto Sergej Menjajlo[2]
Tidszon de facto MSK[3] (UTC+3)
Postnummer 299000—299699[källa behövs]
Riktnummer +7-8692[4]
Ukraine location map.svg
Red pog.svg
Wikimedia Commons: Sevastopol
Webbplats: Sev.gov.ua

Sevastopol (ukrainska och ryska: Севасто́поль, krimtatariska: Aqyar, äldre Achtijar; historiskt Sebastopol) är en stad – centralort samt kommun – på Krimhalvöns sydligaste spets i Svarta havet i södra Ukraina med omkring 340 000 invånare.[5] Mars 2014 förlorade Ukraina militär och politisk kontroll av staden, efter en ensidigt utlyst folkomröstning och rysk annektering. De facto administreras staden sedan den 21 mars 2014 som en självstyrande enhet av Ryska federationen.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Staden har ett strategiskt läge och en utmärkt naturlig hamn i Severnajabukten. Den var tidigare bas för Sovjetunionens svartahavsflotta och var fram till mars 2014 Ukrainas största flottbas. Den är också ryska svartahavsflottans bas, då Ryssland sedan Sovjetunionens upplösning hyrde in sig i flottbasen enligt ett avtal med Ukraina som löpte till år 2042.[6] Detta avtal har rivits upp efter den ryska annekteringen av Krim.[källa behövs] Staden är också en viktig turistort. Sevärt i staden är, förutom de många marina museerna, även det stora panoramat (en uppbyggd scen med utrustning och andra museiföremål, som omärkligt i fonden övergår i en panoramamålning), som visar försvaret av bastionen Malakov under krimkriget. Fram till 1996 var Sevastopol stängt för utländska turister. Bland näringar märks – utöver handel, transport och turism – industri samt produktion av livsmedel. Befolkningen är till majoriteten ryskspråkig.

Administration[redigera | redigera wikitext]

Stadskommunen Sevastopol täcker totalt 864 km² landyta. Den har stått under direkt statlig administration och varit skild från resten av den autonoma republiken Krim. Stadskommunen indelas i fyra rajoner. Utöver centralorten Sevastopol innefattar kommunen staden Inkerman, en mindre ort (Katja) samt 29 byar.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Sevastopol (äldre stavning: Sebastopol) kommer av grekiskans Σεβαστόπολις (klassisk grekiska: Sebastópolis; nygrekiska Sevastópolis). Namnet är sammansatt av två ord: σεβαστός (sebastós, sevastós), "vördnadsvärd" och πόλις (pólis), "stad". Sebastós var den traditionella grekiska översättningen av latinets Augustus, den titel som bars till den förste kejsaren av det romerska riket och dennes efterföljare. Namnet är dock inte av gammal grekisk härkomst då staden troligen namngavs av tsarinna Katarina II, grundare av den moderna staden.

Den antika grekiska staden som låg på platsen för Sevastopol kallades Chersonesos, "halvö", efter det antika grekiska namnet på Krim, Chersonēsos Taurikē, "Tauriska halvön".

Historia[redigera | redigera wikitext]

Antiken och medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Sevastopol

På 700-talet f.Kr. upprättade greker från Miletos en handelsplats vid nuvarande Sevastopol. I slutet av 600-talet inflyttade bosättare från Heraklea Pontica och bosättningen blev den viktigaste på Krim. Under romersk och senare bysantinsk överhöghet behöll den sin grekiska prägel, men förstördes efter den mongoliska belägringen och påföljande besittning av staden på 1300-talet.

Ryska och sovjetiska tiden[redigera | redigera wikitext]

Tsarryssland erövrade Krim år 1783 grundades staden på nytt och dess berömda citadell upprättades. Staden blev en viktig flottbas och senare en kommersiell hamn. Mellan 1797 och 1826 gick staden under det krimtatariska namnet Achtijar. År 1855 belägrades staden av britterna och fransmännen under Krimkriget; den föll efter elva månader. I Panoramamuseet finns Franz Roubauds hundra meter långa rundmålning av belägringen. Målningen förstördes under andra världskriget men har restaurerats och visas sedan 1954 i den runda museibyggnaden.

Under andra världskriget motstod Sevastopol i 250 dagar mellan 1941 och 1942 axelmakternas belägring. Den befriades av Röda armén den 9 maj 1944 och fick året därpå den sovjetiska titeln "Hjältestad".

Under sovjettiden var Sevastopol en stad av stor militär vikt och därför en stängd stad. Den var formellt direkt underställd myndigheterna på republiknivå under Ryska SFSR. 1954 överfördes Krim till Ukraina, under Ukrainska SSR, men inte Sevastopol som blev direktstyrt från Moskva. År 1957 införlivades staden Balaklava i Sevastopol.

Ukrainska tiden[redigera | redigera wikitext]

1992 skrev den nya självständiga staterna Ryska federationen och Ukraina ett avtal om att låta den ryska svartahavsflottan (efterträdare till den sovjetiska dito) även fortsättningsvis få lov att vara baserad på sin flottbas i Sevastopol. Det 25-åriga avtalet skulle då löpa ut 2017. April 2010 skrev den nytillträdde ukrainske presidenten Viktor Janukovytj och Rysslands president Dmitrij Medvedev under en 25-årig förlängning av avtalet, med möjlighet till ytterligare fem års förlängning. I gengäld skulle Ryssland ge investeringar i Sevastopol samt sänka prislappen som Ukraina får betala för gasimporten från Ryssland med cirka 30 procent (till ett värde av 40 miljarder US-dollar, enligt dåvarande ryske premiärministern Vladimir Putin).[6] Det undertecknade avtalet skulle göra Sevastopol till en i vissa avseenden rysk stad ända fram till 100-årsminnet av axelmakternas belägring av staden under andra världskriget.

Krimkrisen 2014[redigera | redigera wikitext]

Februari/mars skedde ett politiskt uppror på Krim, där det utsedda styret i både autonoma republiken och stadskommunen Sevastopol avsattes. Inför den ensidigt utlysta folkomröstningen i Krim 2014 utropade de nya ledarna sina två områden den 11 mars som en självständig stat (och citerade Kosovo som ett internationellt prejudikat).[7] anslöts området av Ryska federationen som de två nya "federala subjekten" Republiken Krim och ”den federala staden Sevastopol”. Ryssland fortsätter därför åtskillnaden från den sovjetiska/ukrainska tiden, då Sevastopol formellt inte
 tillhörde Krim utan var direktstyrt från Moskva. När
 sovjetrepubliken Ukraina övertog Krim var Sevastopol fortfarande direktstyrt från Moskva, och när
 Ukraina blev självständigt 1991 byttes direktstyret från Moskva mot ett direktstyre från Kiev.[8]

De facto administreras staden sedan 21 mars 2014 från Moskva, som en självstyrande stad separerad från Republiken Krim.[9]

Den nya de facto-situationen för Sevastopol och Krim har endast erkänts av Ryssland samt ett fåtal allierade stater.[källa behövs] Ukraina, EU och FN:s generalförsamling[10][a] anser fortfarande att Sevastopol är del av Ukraina.

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vid voteringen om FN-resolution 68/262 den 27 mars, där annekteringen av Krim och Sevastopol fördömdes, röstade Ryssland, Kuba, Nicaragua, Venezuela, Bolivia, Zimbabwe, Sudan, Syrien, Vitryssland, Armenien och Nordkorea emot.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] GeoHive; Ukraine Läst 2 december 2012.
  2. ^ Putin appoints former Black Sea Fleet assistant commander as interim Sevastopol governor, ITAR-TASS (15 April 2014)
  3. ^ Voice of Russia, TASS (2014-03-29): "Crimea, Sevastopol set clocks to Moscow time". Voiceofrussia.com. Läst 6 april 2014. (engelska)
  4. ^ Севастополь перешел на российскую нумерацию (ryska)
  5. ^ "Sevastopol". NE.se. Läst 5 april 2014.
  6. ^ [a b] Philippe CONDE, Vasco MARTINS (2010-05-23): "Russia’s Black Sea fleet in Sevastopol beyond 2017". Diploweb.com. Läst 2 mars 2014. (engelska)
  7. ^ "Crimea parliament declares independence from Ukraine ahead of referendum". Rt.com, 2014-03-11. Läst 6 april 2014. (engelska)
  8. ^ Winiarski, Michael (2014-03-18): ”Putin öppnar för att ta kontroll över mer”. DN.se. Läst 5 april 2014.
  9. ^ "Ceremony signing the laws on admitting Crimea and Sevastopol to the Russian Federation". Kremlin.ru. Läst 6 april 2014. (engelska)
  10. ^ Associated Press (2014-03-27): "UN General Assembly approves referendum calling Russia annexation of Crimea illegal". Foxnews.com. Läst 6 april 2014. (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]