Sevede och Tunaläns domsaga

Från Wikipedia
Version från den 11 september 2017 kl. 12.43 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 3 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.5.1))

Sevede och Tunaläns domsaga var en domsaga i Kalmar län. Den bildades 1858 när Sevede, Tunaläns och Aspelands domsaga delades på två delar[1] och upphörde den 1 januari 1969 då den delades mellan Oskarshamns domsaga och den nybildade Västerviks domsaga.[2]

1 januari 1952 överfördes Lönneberga landskommun till domsagan från Aspelands och Handbörds domsaga.[3]

Domsagan lydde under Göta hovrätt.

Tingslag

Som mest låg två tingslag under domsagan, men efter den 1 januari 1936 minskade detta till ett, när Sevede tingslag och Tunaläns tingslag slogs samman enligt beslut den 18 oktober 1935 och bildade Sevede och Tunaläns domsagas tingslag.[4] Den 1 januari 1948 (enligt beslut den 18 juli 1947) upphörde Vimmerby stads rådhusrätt och staden lades under domsagan och domsagans tingslag.[3]

Från 1858

Från 1936

Geografi

Sevede och Tunaläns domsaga omfattade den 1 januari 1952 en areal av 2 141,58 km², varav 2 015,25 km² land.[3]

Valkrets för val till andra kammaren

Mellan andrakammarvalen 1866 och 1908 utgjorde Sevede och Tunaläns domsaga en valkrets: Sevede och Tunaläns domsagas valkrets. Valkretsen avskaffades vid införandet av proportionellt valsystem inför valet 1911 och uppgick då i Kalmar läns norra valkrets.

Källor

Noter