Seychellerna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 4°30′S 55°30′Ö / 4.500°S 55.500°Ö / -4.500; 55.500

République des Seychelles
Repiblik Sesel
Republic of Seychelles
Flagga Statsvapen
ValspråkFinis Coronat Opus
(latin för "Slutet kröner arbetet")
Nationalsång: Koste Seselwa
Huvudstad
(och största stad)
Victoria (26 000 år 2009)
Officiella språk kreol 91 %, engelska 6 %, franska
Statsskick republik
 -  President James Michel
 -  Regeringschef James Michel
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 29 juni 1976 
Area
 -  Totalt 455 km² (177:e)
Befolkning
 -   års uppskattning 89 188 (196:a)
 -  Befolkningstäthet 178,4/km² (46:e)
BNP (PPP) 2010 års beräkning
 -  Totalt $936 milj. (56:e) (CIA, 2010) (185:e)
 -  Per capita US $23 200 (CIA, 2010) 
Valuta seychellisk rupie (SCR)
Tidszon UTC+4
Topografi
 -  Högsta punkt Morne Seychellois, 905 m ö.h.
Nationaldag 18 juni (Konstitutionsdagen)
Nationalitetsmärke SY
Landskod SC
Landsnummer 248

Seychellerna, formellt Republiken Seychellerna, är en stat i västra Indiska oceanen, utanför Afrikas östkust, bestående av omkring 90 öar. Officiella språk är franska, engelska och seychellisk kreol. Seychellisk kreol talas av en stor majoritet av befolkningen och är baserad på franska. Huvudspråket på Seychellerna är således franska eller franskbaserad kreol men man klarar sig även på engelska, en kvarleva sedan kolonialtiden.

Landet lever främst på lyxturism.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Frankrike och Storbritannien stred länge om makten över Seychellerna, men 1814 blev öarna en brittisk koloni.

Efter självständighet från Storbritannien 1976 genomfördes en kommunistisk statskupp 1977, och Albert René, ledare för the Seychelles People's Progressive Front (SPPF) tog makten. Enpartidiktatur infördes, men landet band sig inte till Sovjetunionen.

1993 återinfördes demokratin men René lyckades hålla sig kvar vid makten. Han omvaldes senast år 2001. Regeringspartiet SPPF fick i valen 2001 54,3 % av rösterna. År 2004 avgick René och efterträddes av vicepresident James Michel. Michel omvaldes år 2006.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Strand på ön Praslin
Seychellerna

Landet består av 118 öar varav ungefär 50 är korallöar. Den största ön är Mahé; där bor cirka 85 % av befolkningen.

Naturtillgångarna är fisk, kopra och kanelträd.

Stränder med finkornig, gulvit sand inbjuder till bad. Tidvattnet är påtagligt, och vattendjupet varierar därför kraftigt.

Klimat och miljö[redigera | redigera wikitext]

Klimatet är tropiskt, men mildras av havet. Under sydostmonsunen från maj till september är det svalare, medan den varmaste tiden inträffar under nordvästmonsunen, från mars till maj. Allvarliga stormar är sällsynta, men korta torrperioder förekommer.

Det största miljöproblemet är att tillgången på färskvatten beror på hur mycket regn man får. Nederbörden kommer oftast i korta skurar. Ihållande regn är sällsynt.[1]

Väder [1]
  Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr
Lufttemperatur (°C)
    Dag 29 30 30 30 30 31 31
    Natt 24 24 24 24 25 25 25
Vattentemperatur (°C) 27 27 28 28 28 28 28


Seychellerna har skrivit på men inte ratificerat Kyoto-protokollet.

Öar[redigera | redigera wikitext]

  • Större granitöar: Mahé, Praslin, La Digue
  • Mindre granitöar: Aride, Bird, Cousin, Cousine, Curieuse, Denis, Frigate, Moyenne, North, Round, Silhouette
  • Korallöar: Aldabraatollen

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Seychellernas distrikt

Seychellerna är indelat i 23 distrikt: Anse aux Pins, Anse Boileau, Anse Etoile, Anse Louis, Anse Royale, Baie Lazare, Baie Sainte Anne, Beau Vallon, Bel Air, Bel Ombre, Cascade, Glacis, Grand' Anse (på Mahé), Grand' Anse (på Praslin), La Digue, La Riviere Anglaise, Mont Buxton, Mont Fleuri, Plaisance, Pointe La Rue, Port Glaud, Saint Louis och Takamaka.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Sedan självständigheten har BNP per capita mångdubblats, och önationen ligger sedan början av millenniet i mellanskiktet om man rankar jordens länder efter välfärd. Den viktigaste anledningen är expansionen av turismen, som sysselsätter ungefär 30 % av arbetskraften och står för minst 70 % av inflödet av utländsk valuta. En annan viktig näringsgren är fiske av tonfisk, men det är den industriella förädlingen av produkten från rensning till förpackning i konserver som sysselsätter människor och svarar för en betydande andel av BNP. Regeringen vill gärna att landet skall bli mindre beroende av turism eftersom denna visat sig sårbar efter händelser som gulfkriget i början av 1990-talet och terroristattackerna i USA den 11 september 2001. Vanilj och kokosnötter är andra produkter som man också vidareförädlar och dessutom har landet utvecklat sin båttillverkning och exporterar nu båtar och mindre skepp.[2]

År 2006 var 3 % av arbetskraften sysselsatt inom jordbruk och fiske, 23 % inom industrin och 74 % inom servicesektorn. När det gäller andelen av BNP svarade jordbruks- och fiskesektorn för 2,9 %, industrinäringen för 30,8 % och servicesektorn för 66,2 %.

År 2010 hade Seychellerna världens kraftigaste deflation med 2,2 %, d.v.s. en sänkning av priser och löner.[2]

Valutakurs 2012: 1 rupie motsvarade ca SEK 0,47.[1]

All elektricitet produceras av fossila bränslen. Elnätet har brittisk standard, och spänningen är 240 V växelström. [1]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

  • Befolkningens medelålder: 32,5 år (2011)
  • Fertilitet: 1,91 barn per kvinna (2011)
  • Spädbarnsdödlighet: 11,66 ‰ (2010)
  • Befolkningens medellivslängd: 73,5 år (2010); män 68,9 år, kvinnor 78,3 år
  • Etniska grupper: Befolkningen är blandad utifrån ett ursprung i fransmän, afrikaner, indier, kineser och araber.
  • Religiös tillhörighet: kristna totalt 93,2 % (katoliker 82,3 %, anglikaner 6,4 %, andra kristna), 4,5 %, hinduer 2,1 %, bahá'íer 1,9 %, muslimer 1,1 %, buddhister 1 %, övriga 1,9 %[2]
  • Urbanisering: 33 % bor i städer eller tätorter.[2]

Politik[redigera | redigera wikitext]

  • Internationell dispyt: Seychellerna gör anspråk på Chagos-arkipelagen, som administreras av Storbritannien.

Seychellernas president, som är både statschef och regeringschef väljs vid val för en period på fem år. Den förre presidenten, France-Albert René kom till makten efter en statskupp den 5 juni 1977. Han blev demokratiskt vald 1992 och avgick 2004 till förmån för sin vicepresident James Michel som återvaldes 2011[3].

Parlamentet, Assemblée Nationale, består av en kammare med 34 ledamöter, varav 25 är direktvalda och resterande platser fördelas efter hur många procent av rösterna partierna får vid valen. Ledamöterna väljs på fem år. Nästa parlamentsval planeras att hållas 2012.[3]

De största rivaliserande politiska partierna är det socialistiska Seychelles People's Progressive Front och det liberaldemokratiska Seychelles National Party.

Seychellerna är medlem i Indian Ocean Commission, Organisation internationale de la Francophonie och Samväldet.

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Vägsystemet är 458 km varav 400 km är asfalterade,[2] i övrigt består transportsystemet av hamnar och flygplatser. Landet saknar järnvägar. På landsbygden, särskilt på La Digue, är det vanliga transportmedlet oxkärror.

Den största hamnen ligger i Victoria. Landet har ingen handelsflotta.

Det finns 14 flygplatser, varav 8 har asfalterade landningsbanor,[2] de största är Seychellernas internationella flygplats på Mahé och Praslins flygplats. Flygtid från Mahé till fastlandet (Mombasa i Kenya) är ca 3 timmar.[1]

Flygbolag[redigera | redigera wikitext]

Air Seychelles flyger med Boeing 767 och DHC-6 Twin Otter.

Etihad Airways flyger från  Abu Dhabi, United Arab Emirates AUH

Emirates flyger flera gånger i veckan från Dubai DXB.


Tidningar

Seychelles Nation (engelska/franska/kreol)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Resebroschyr från Fritidsresor
  2. ^ [a b c d e f] CIA, (2007-2011). ”CIA - The World Factbook”. Central Intelligence Agency: World Factbbok Staff. https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/se.html. Läst 14 augusti 2011. 
  3. ^ [a b] African Election Database - Elections in the Seychelles (engelska)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]