Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band (titelspår)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band (Lennon/McCartney) är en låt av The Beatles från 1967. Låten spelas i filmen med samma namn.

Låten och inspelningen[redigera | redigera wikitext]

Paul McCartney tog intryck av de fantasifulla namnen på många av de nyare amerikanska grupperna samt de influenser från Music Hall och vaudeville som dessa använde sig av. Det var därför han som kom på idén med det påhittade bandet ”Sgt Pepper”. John Lennon, något märkt av sitt LSD-missbruk, lutade sig både bildligt och bokstavligt talat tillbaka och lät den energiske McCartney sköta det mesta under Pepper-sessionerna. Titelspåret, som 12 februari och 3 samt 6 mars 1967 var en blandning av tidig hårdrock och bleckblås då man även hyrt in fyra valthornister (James W Buck, Neil Sanders, Tony Randall, John Burden). De hårda rockinfluenserna kom bl.a. från Jimi Hendrix Experience, som Paul sett live under januari (Jimi Hendrix skulle senare komma att spela titelspåret på ”Sgt Pepper” live). George Harrison ägnade sju mödosamma timmar åt ett gitarrsolo i låten som senare ersattes av McCartneys dito. Låten blev titelspår på LP:n Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band, som utgavs i England och USA 1 juni respektive 2 juni 1967.

Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band (reprise)[redigera | redigera wikitext]

Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band (reprise) är det näst sista spåret på skivan Sgt. Pepper's Lonely Hearts Club Band. Det började bli bråttom med albumet då man 1 april 1967 satte denna låt, en repris på det inledande titelspåret efter en idé från gruppens alltiallo, Neil Aspinall. När man natten till 2 april fått ned hela ”Sgt. Pepper” på en provisorisk lackskiva åkte man till ”Mama” Cass Eliots lägenhet på Kings Road och spelade skivan på högsta volym – klockan sex på morgonen – med öppna fönster. Efter denna låt gjordes enbart några pålägg på ”Within You Without You” plus det tjatter av ljud som avslutade skivan, vilket bandades 21 april 1967.

Källor[redigera | redigera wikitext]