Shah Jahan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Shah Jahan

Shah Jahan, född 5 januari 1592, död 22 januari 1666, var härskare i mogulriket från 1627 till 1658.

Vid faderns, Djahangirs, död (1627), befann sig Deccan i öppet uppror. Jahan erkändes som kejsare 1628 och lät döda flera släktingar som tävlade med honom om tronen. Shah Jahan och hans son erövrade Kandahar 1638 från safaviderna, vilket ledde till ett slut i relationerna till den persiska härskaren Abbas II av Persien, som återerövrade den 1649. Shah Jahan erövrade 1636 riket Ahmednagar i Deccan och tilltvang sig tribut av Bijapur och Golconda. Från 1637 oroades hans välde genom våldsamma marathuppror. Jahan förde ett prunkande hovliv, skildrat bl.a. av den franske juveleraren Jean-Baptiste Tavernier och lät uppföra en mängd härliga praktbyggnader, såsom mausoleet Taj Mahal åt sin favorithustru Mumtaz Mahal och moskén Moti Masjid i Agra samt "stora moskén" (Jama Masjid) i Delhi. Han avsattes 1658 av sin son Aurangzeb och tillbringade sina sista år som statsfånge i Agra Fort.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]


Föregångare:
Djahangir
Stormogul
1627-1658
Efterträdare:
Aurangzeb